Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 47. Den 23 Augusti 1908 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utmärker Ödmans författarskap, är naturligtvis äfven
den att föra tillbaka till hans eget skaplynne. Men
den är helt säkert ej utan sammanhang med, att hans
ungdomstid sammanföll med den svenska idealistiska
filosofiens kulmen, det tidsskede, då "Den siste
athe-narens" skald först framträdde och gjorde sitt
genombrott och då Pontus Wikner ännu på idealismens mark
förmedlade öfvergången från rationalism till empirism
på den filosofiska forskningens område.
Ej mindre bekanta än hans skrifter äro N. P. Ödmans
"aftonunderhållningar". De gå så långt tillbaka som
till 1874, då de första gåfvos i Hernösand. Hvad han
framför allt afsett med dem, har, säger han själf, "icke
så mycket varit att skaffa pekuniärt understöd åt någon
viss god sak, som att i vår nöjeslystna tid bereda en
god och förädlande förströelse såsom ett slags
motgift mot förströelser af mindre god art — synnerligen
för de arbetande klasserna, det egentliga folket." Vid
dessa aftonunderhållningar, som från 1882 fortsattes
i Gäfle efter flyttningen dit och därpå utsträcktes åt
andra håll, särskildt till hufvudstaden, hade Ödman
själf hufvudparten på sin lott. Han talade, han sjöng
och han uppläste skaldestycken af Topelius,
Runeberg och Snoilsky m. fi. af våra mera betydande
författare. För mången utgjorde de de enda
tillfällena att lära känna något af vår litteraturs rika
skatter, och för den, som lång tid gått trumpen
och tvär vid sin dagliga id, var det helt
uppfriskande att höra den glade och liflige magisterns
skämt och skratt och lyssna till hans sång. En låg
inträdesafgift erlades vid dessa aftonunderhållningar,
och den på så sätt insamlade summan användes
alltid till välgörande ändamål. Inalles har Ödman
gifvit bortåt tre hundra sådana aftonunderhållningar.
Själf vittnar han, att majoriteten af hans åhörare
verkligen under flera år utgjordes af arbetare, ett
förhållande, som förklarar den enkla, folkliga prägel, de
sedan allt framgent bibehållit. I själfva verket voro
dessa aftonunderhållningar pioniärer för en senare
tids populärt-vetenskapliga arbetareföreläsningar.
Nils Petrus Ödman hör till de svenske män, som
gjort sig högt förtjänta om sitt fosterland, och gjort
det stilla, utan brask och buller. Må han njuta en
lugn och fridfull lefnadsafton!
WILMA LINDHÉ.
Foto. Jonaton. Gbg.
WILMA LINDHÉ, 70
Klieht: Bengt Silfveripam
Eft.r fotografi.
Det karga, men starkt egenartade Bohuslän har
märkligt nog icke så många förespråkare i vår
diktning. Man nämner ett namn sådant som Emilie
Fly-gare-Carléns, men skall sedan söka genom långa tider
innan man möter någon som uppsökt denna kustmiljö
som bakgrund för sina skildringar.
Alldeles utan sina talmän i den yngre litteraturen,
som dock räknar så många landskapsdiktare, står
emellertid Bohuslän icke. I den nu sjuttioåriga
författarinnan Wilma Lindhé har det kärfva landskapets linjer
funnit en skildrare med ett kynne som tyckes
besläktadt med dess kraft och starka allvar.
Landskapet kräfver en ärlig syn på lifvet och det
ärliga sökandet i Wilma Lindhés psykologiska
noveller ger dem också ett djup och en innerlig ansvars-
fylldhet, som
förlänar dem bärkraft
öfver
dagsländelitteraturens öde.
Wilma Lindhé
räknar visserligen
ej sitt ursprung från
bohuskusten —hon
är född i
Norrköping den 8 aug.
1838 — men när
hennes många
vänner på
sjuttioårsdagen lyckönskade
och tackade henne
och då mångas
tankar gingo till
Ljungskile, där hon
sommartiden
uppehåller sig midt i
skötet på det
starkaste Bohuslän, var
det säkerligen
framför allt hennes
diktning från detta
landskap, som
kärast mindes och
skattades.
Kliehi • Bengt Silfvenparrt.
GRUPPBILD AF DE SVENSKA SÅNGARNE som deltogo i den nyligen afhåUna sjunde nordiska
nykterhetskongressen i Kristiania. Ej mindre än 700 deltagare voro anmälda, däraf 100 från Sverige och Danmark.
— 743 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
