Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Durmans testamente - V. På Hammarbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Herr Hammar, kan jag förstå? Tack för skjutsen och
all annan vänlighet mot mina gamla föräldrar!
— Jaha ... hm ... alldeles ja: vår käre gosse — vår
flickunge, fullföljde fanjunkaren presentationen.
Hur fotografier kunna ljuga! Hon var ju skön helt enkelt.
»Hög panna» och »spetsig haka»! Hon skulle inte varit
hälften så vacker om inte de »felen» varit, tänkte Hammar.
Och så lade han omsorgsfullt selen i häcken till kalfven, som
hade sin kätte i den andra spiltan, och hängde upp korgen
med gräset på selkroken samt gick upp i huset, ifrigt borstande
sig med händerna och följd af den på sitt middagsmål lurade
kalfvens hörbara ogillande.
Men det var långt ifrån med glädje han tänkte på den
nya gästen. Hon var ju så olik alla här och kom från en
helt annan värld och skulle nog inte förstå hvarken honom
eller något af hvad hon här fick se. Och så skulle man gå
och genera sig i fem hela veckor.
Dörren till Bredins rum gick upp.
— Kors, var det där Almens dotter, aktrismamsellen?
— Nog var det deras dotter, men inte är hon någon aktris.
Hvar har fröken Emma fått det ifrån?
— Jaså inte. Ja, förlåt mej, snälle, rare herr Hammar.
När Hammar gick uppför trappan, mönstrade han sina
händer. För första gången på tre år var han inte nöjd med
dem. De hade inte svikit honom när han tog timret till sitt
hus på roten, körde det hem och byggde sitt bo. De hade
gjort förträfflig tjänst när fältets stenar skulle lämna plats för
strå och kärna, och många voro icke de, hvilka på »skåren»
följde en lie som fördes af dem.
Men att med dessa valkiga labbar trycka en liten
kvinnohand, som fått pris för pianospelning! Att med dem sköta
knif och gaffel midt emot en verklig dam, kommen direkt
från hufvudstaden!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
