Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Durmans testamente - VII. Ett åskslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Hör du, Arthur, drag dig till minnes. Hvilka är det
som ha papper på dig?
Brandmark nämnde några namn.
— De hedersmännen behöfver du åtminstone inte ta någon
moralisk hänsyn till, helst skulderna ju inte äro dina egna,
och de nog alltid vetat att det där var klena papper. Ha
nog tagit betaldt för risken, förmodar jag.
Gubben Eneman öppnade sin silfversnusdosa och tog en
grundlig pris, en njutning som han i bekymmersamma lägen
annars inte brukade unna sig, innan en lösning var funnen.
— Det där resonemanget står sig inte för utsökningslagen;
men möjligtvis inför vår Herre. Men därmed är saken inte
hjälpt för Brandmark. Hvad skall han taga sig till?
Hammar gick fram till Brandmark, klappade honom på
axeln och sa:
— Du har rätt, Arthur! Här kan du inte stanna. Arbete
utan framtidshopp blir dåligt arbete och mördar själ och sinne.
Res till Amerika och blif vedhuggare eller professor! Uppsala
och kolonien Durman ha gjort dig kompetent till båda
delarna, och hvad du arbetar ihop blir ditt eget!
Brandmark reste sig.
— Tack ska’ du ha, gamle vän! Jag hade annars funderat
litet på att med en mycket kortare resa hinna ett mycket
aflägsnare land, sade han och lät blicken glida ut genom
fönstret till sjön, som glänste fram mellan gröna björkar.
— Fy tusan, sådan ungdom vi ha nu för tiden! Det är
skamliga ord af en lång drummel, som har både hufvud och
armar och låtsar att han har ett stycke hjärta med! utbrast
kronofogden och sneglade vid de sista orden på Lovas porträtt.
Brandmark böjde hufvudet och gaf Hammar och
kronofogden hvar sin hand.
— I dag få ni inte räkna med mig. Tack för er vänskap!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
