- Project Runeberg -  Svenskt hvardagslif : samlade romaner af Sigurd / Första delen /
123

(1905) [MARC] Author: Alfred Hedenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonas Durmans testamente - XIV. Bland remmar och hjul

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rätt, att det var lyckligt att inga lysande konstnärsdrömmar
mera stodo emellan hans sångfågel och drottning Durman.
Men hon slingrade armarna fastare om hans hals där de sutto
på den mossade trädstammen, och hviskade:

— Gudskelof för den tid som gången är!

Därhemma blef det glädje utan mått när de båda unga
talade om huru de älskat och längtat efter och förgäfves sökt
att glömma hvarann, för att slutligen finna hvarandra midt
inne bland remmar och hjul.

Gamle fanjunkaren var mycket öfverraskad, men mammorna
äro ju alltid litet fiffigare i sådana saker, och därför var där
också plättar till middag och den enda buteljen körsbärsvin
stod redan i köksfönstret. En kärare måg har aldrig blifvit
några svärföräldrar beskärd; och om de nu äfven sågo saken
från den lekamliga sidan, så är det visserligen sant, att pappa
och mamma aldrig ett ögonblick tviflat på Gerdas lysande
framtid på konstnärsbanan, men den banans glans förstodo
de sig ej närmare på; hvad de surrande hjulen därute vid
forsen voro värda, det visste däremot gamle Almen mycket
väl, för det var han som hjälpte till med böckerna.

På nedre botten var också stor uppståndelse. De båda
unga hade inte väl hunnit upp för trappan förrän Emma
Bredin rusade in till farsgubben och skrek:

— Nu är det skedt, pappa!

— Hva’ ä’ dä’ som ... aj, aj, anamma mina ben ...
som ... satans reumatism ... hvad har skett, Emma?

— Hammar och Gerda ä’ förlofvade, pappa.

— Har di’ ... aj, den usla ryggen ... har di’ sagt det
för dig?

— Nej, men hon hade en stor hvit karlhand af mjöl på
ryggen på sin sommarkappa. Pappa ska’ få se att di’ har
förlofvat sig i själfva fabriken!

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:33:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvardag/1/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free