Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Westbergs inackorderingar - III. De komma allihop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nästan omärklig vårta vid öfverläppen blott gjorde ännu mera
pikant, en riktig aristokratnäsa, som kanhända var ett par
linjer för stor och hade några små fräknar på hvardera sidan,
ett par stora, mörka, djupa, frågande ögon. Håret var svart
och föll i lockar öfver en panna, som bestämdt var alldeles
för hvit och vacker att gömma så där, att döma af den lilla
profbit man såg strax ofvanför de fint tecknade ögonbrynen.
När det blef litet plats på verandan, sprang hon med
fjäderlätta, elastiska steg uppför trappan, kramade fru
Westbergs hand och presenterade sig:
— Jenny Follin, som ber att fru Westberg måtte bli en
riktig mamma för henne i sommar och hålla af ... jag menar
hålla efter henne duktigt!
Mamma Westberg och flickorna kände ögonblickligen att
fröken Jenny skulle bli lika omöjlig att hålla »efter» som lätt
att hålla af. Thilda såg henne så innerligt trohjärtadt in i
ögonen och Gerda och Evy måste nypa hvarandra i fingrarna
för att inte ta henne i famn med samma.
Omsider voro nu alla på sina respektive rum, och Stina
höll på att springa sig till lungsot med vattenhämtning, ty
hvad som i förväg fanns på kannor och karaffiner räckte
inte alls.
Nu fattades bara den unge svensk-amerikanaren, som
skrifvit och sagt att han inte kunde komma förr än med aftonens
snälltåg, då han själf skaffade sig skjuts vid stationen.
Omsider samlades man i matsalen. Det var väl att salig
Westberg tog till den 26 fot i längd. Man kom öfverens att
det var omöjligt att ha »sittande bord» för så många; men
då pensionatets mère noble yttrade farhågor för »oreda vid
serveringen af ett gående bord», tog fru Westberg henne
artigt och ceremoniöst vid handen, ledde henne upp till en
hedersplats under förgyllda lampettspegeln och
dekreterade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
