Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fru Westbergs inackorderingar - VI. Mammas födelsedag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lilla Florstedt trippade fram vid Stars arm. Allt det
spotska, satiriska i hans sätt var som bortblåst. Icke nog med
att han bemötte henne med utsökt artighet; det var också
något varmt och öppet i hans väsen. Det var som om de
känt hvarandra mycket länge, och hon, hon tänkte hvarken
på förtid eller framtid, hon bara önskade att hon fått gå så
där i timmar, i mil.
Ritsch ... ra ... atschs ... s ... s ... s ... där släppte
Otto upp en raket och så tände stall-Johan en bengalisk eld
och hela trädgården blef klart upplyst. Star stod under ett
päronträd med Alma Florstedt tätt, tätt intill sig. Pastor
Blomgren sken som en sol borta vid krusbärsbuskarna med
lilla otröstliga fru Palmkvist vid sin svarta rockärm, och den
förfärlige Frans stod midt på stora gången och mumsade på
en hel grabbnäfve bakelser, som han, trots alla Thildas
protester, snattat från den upplagda efterrätten i skafferiet.
— Detta har verkligen varit en treflig dag, och svedan i
mitt stackars bröst har inte varit fullt så svår som den brukar.
O min Arthur! sade fru Palmkvist om kvällen, när hon öppnat
dörren emellan sitt och Amelie Larssons rum och stod på
tröskeln, mätt och glad och sörjande, och redde sitt vackra,
gyllene hår.
— Ja dä haur sau, men kan fru Palmkvist tänka sig, när
ja skoulle hau taurta, sau hade Frans tagit mest alltihop.
Faur ja naunsin naugra paugar, sau ska ja försöga uppfostra
dem bedre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
