Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marie på »Gyllene hästen» - III. »Har ni aldrig haft någon syster?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bland dem, som aldrig syntes ägna den vackra kassörskan
någon vidare uppmärksamhet, var en kontorist Lund, en
trettio års man med en herkulisk figur och ett ljuslätt,
gossaktigt, trefligt utseende, ett fylligt ansikte, hvars många
oregelbundenheter man glömde för ett par hjärtegoda, blå ögon.
Herr Lund talade aldrig vid disken ett ord mer än nöden
kräfde, var alltid höflig och snäll, men så upptagen af sina
vänner, att han aldrig hade ett ord öfver för »vackra kassörskan».
Marie såg honom komma och gå som alla andra, tittade
liksom Lina och Charlotte efter honom då han, som var
Nålköpings erkändt skickligaste hjulryttare, blixtsnabbt satte
af utåt allén på sin tvåhjuling när våren kom och dessa
moderna fortkomstmedel åter togos i bruk, lyssnade till de andra
herrarnas berättelser om Lunds bedrifter i gymnastikklubben
och jättelika styrka samt tog emot hans tio- och
tjugofemöringar som alla andras.
Herr Lund var en mycket måttlig man. De flesta af de
öfriga herrarna hade någon gång stått vid kassan med
gingliga knän och sluddriga ord på tungan; Lund aldrig. Så
fick han en dag besök af ett par vänner från den ort där
han förr vistats i flera år. Då slog han riktigt på stort,
beställde fin vinmiddag uppe på ett af smårummen och
hade långa öfverläggningar med gamle Lindberg för att få
det präktigt.
Middagen blef långvarig och de gamla vännerna läskade
sig betydligt med de flytande varorna. Aftonen gick under
skämt och gamman; till supé orkade de inte med något
annat än ostron och champagne. Det var långt ifrån hvar
dag, som där öppnades champagnebuteljer på »Hästen». När
Marie från den alldeles under byffén befintliga vinkällaren
kom upp med en dylik, stannade hvarenda inföding vid
disken och sporde aktningsfullt: »Hvem ska’ ha dä’?» och gick
inte sin väg förrän han fått besked.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
