Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marie på »Gyllene hästen» - IV. Långa år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ensamt Marie, som fick utfylla hvad den lilla änkepensionen
ej räckte till. Men nu voro småsyskonen duktiga, alla
försörjde sig själfva och ett par förmådde äfven hjälpa mor.
Då växte Maries sparbanksbok raskare än förut och där kom
en massiv urkedja af aderton karats guld öfver bröstet på
sidenblusen. Hon var nu en fyllig, ståtlig, mogen kvinna på
mer än trettio år, och främlingar, som kommo in i »Hästens»
matsal, mumlade alltid sinsemellan: »F-n till ståtlig
uppenbarelse! Månne det är frun själf, som står vid disken?»
En dag vid middagstiden hade där kommit in en mycket
enkelt, nästan tarfligt klädd flicka i matsalen, läst på
matsedeln i väl tio minuter och slutat med att bestämma sig för
en omelett till 50 öre. Hon såg så blyg och rädd ut, som
om det varit första gång hon besökt ett värdshus. Kanske
var det så. När hon kom fram till disken och skulle betala
nöp hon ur sin klädningsficka upp en liten nött portmonnä,
som var mycket tunn, och frågade blygt den ståtliga
kassörskan hvad hon var skyldig.
Deras ögon möttes med ett uttryck af tvifvel och förvåning.
— Hedda?
— Är det möjligt att det är Marie?
När Marie den kvällen gick till hvila, kände hon sig
nöjdare med sin lott än någonsin tillförne. Det var en gammal
skolkamrat hon träfiat, och denna hade under en promenad
i parken, till hvilken Marie beredt sig ledighet, anförtrott
henne sina öden sedan de skildes i fjärde klassen.
Äfven Hedda var fattig, kanske lika fattig som Marie,
men »hederskänslan» hade varit mera vaken hos henne eller
hennes familj; hon måste »gå igenom pensionen och utbildas
till lärarinna», kosta hvad det ville. Och det hade kostat
mycket: förödmjukelser för att få frielevsplats, förödmjukelser
för att få hjälp af släktingar, förödmjukelser hos
specerihandlanden och på mjölkmagasinet, där de ej alltid kunde betala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
