- Project Runeberg -  Hvarför och derför /
24

(1868) Author: Otto Eduard Vincent Ule
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tyngdkraft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

honom från att falla, således t. ex. på handen, i hvilken man
håller en kropp. Detta tryck kallar man kroppens vigt.

*



Hvarför är en qvicksilfverdroppe, som ligger på
ett bord, aldrig helt och hållet klotrund?

Derför att, när qvicksilfverdroppen är stor,
kohesionskraften, som sammanhåller smådelarne och, emedan
den verkar lika åt alla håll, tvingar dem att antaga en
klotrund form, motverkas af tyngdkraften. Tyngkraften
upphäfver visserligen icke helt och hållet kohesionskraften,
men försvagar den dock så, att smådelarne,
utan att skiljas åt, dock gifva efter för tyngdkraftens
inverkan, hvarför ock qvicksilfverdroppen ej erhåller en
fullkomligt klotrund form.

Hos en större vätskemassa blir ytan, till följd af
tyngdkraften, nästan plan.

Hvarför strammar ett snöre, vid hvilket ett blylod
hänger?

Derför att blylodet, liksom hvarje annan kropp,
genom tyngdkraften drages mot jordens medelpunkt,
men af snöret hindras att följa denna sträfvan, så att
det blott med den kraft, som motsvarar dess tyngd eller
vigt, förmår att utspänna snöret.

Derigenom antyder det dock den riktning, i hvilken
tyngdkraften verkar och i hvilken riktning murar
skola uppföras, utan att ramla. För detta ändamål är
det ock, som murare använda blylodet.

Hvarför faller en sten, som man håller i handen,
ned på marken, såsnart man släpper den?

Derför att handen var det enda, som hindrade stenen
att gifva efter för tyngdkraftens inverkan. Sedan
nu detta hinder blifvit undanröjdt, faller han oafbrutet,
tilldess han når marken, och sålunda möter ett
nytt hinder.

Ju längre han faller, dess snabbare blir hans rörelse,
enär tyngdkraften icke verkar endast för en gång
på honom, utan ständigt hvarje ögonblick, och således
i hvarje ögonblick påskyndar hans rörelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:33:56 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hvarfor/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free