Hvarför och derför / 62 (1868) Author: Otto Eduard Vincent Ule Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Luftens tryck och tyngd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

glasets flata sidor, så att det svaga glaset ger efter för
det yttre trycket och spricker.

Hvarför är det så svårt att från hvarandra lösrycka
två ihåliga, noga intill hvarandra passande och lufttätt
eller hermetiskt tillslutna halfklot, om luften i dem
blifvit utpumpad (mycket förtunnad) medelst en luftpump?

Fig. 35.

Derför att den yttre luften med hela sin tyngd
trycker på halfkloten och den inre förtunnade luftens
ringa spänstighet i så ringa grad motväger detta tryck.
Som nu den yttre luftens tryck på hvarje qvadrattum utgör
ungefär 21 skålpund, så måste det tryck, for hvilket
klotets yta är utsatt, äfven om dess diameter just icke
är särdeles stor, stiga till flera centner, äfven om
förtunningen ej drifvits längre än till 1/50:del.
Låter man genom en liten öppning luft intränga,
så återställes mottrycket inifrån, och halfkloten
kunna utan svårighet åter åtskiljas.

Dessa halfklot kallas ock magdeburgska halfklot,
derför att borgmästaren i Magdeburg, Otto von Guericke,
år 1654, på riksdagen i Regensburg, först använde dem
för att visa kejsaren och riksfurstarne verkningarne af
den af honom uppfunna luftpumpen; 24 hästar voro icke
i stånd att slita dessa klot isär, ehuru de blott höllo en
magdeburgisk aln i diameter. Det lufttryck, som pressade
hvardera halfkulan mot den andra, motsvarade en
vigt af ungefär 6700 skålpund.

Hvarför uppsväller en väl tillbunden blåsa, som
innehåller litet luft, om den lägges under en glasklocka,
ur hvilken luften utpumpas?

Derför att vid utpumpningen, på samma gång som
tätheten af den blåsan omgifvande luften minskas, äfven
det yttre trycket på blåsan minskas, hvarför ock den
inre luften, icke mer hindrad af något mottryck, bringar
blåsan att svälla, enär denna inre luft sträfvar att
utvidga sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>