Hvarför och derför / 138 (1868) Author: Otto Eduard Vincent Ule Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljuset

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ännu mer att afvika från den vinkelräta riktningen, eller
brytas, såsom man säger, från normalen. När de från ett
tunnare medium öfvergå till ett tätare, t. ex. från
tunnare luftlager till tätare, så närmas de till den
vinkelräta riktningen eller brytas åt normalen. Det
sednare eger rum vid solnedgången. Solstrålarne framkomma
derför mindre snedt till vårt öga, än de framträngt i
atmosferen, till följd hvaraf det ser ut som om solen
stode högre än der den verkligen befinner sig, så att
den till och med blir synlig, då den ännu befinner sig
under horisonten.

Fig. 60.

Hvarför se föremålen ut som om de darrade, då man
ser på dem öfver ett af solen starkt uppvärmdt tak?

Derför att, till följd af uppvärmningen, ojemnt täta
luftlager uppstå öfver taket, hvilka derigenom försättas i
rörelse, så att de ljusstrålar, hvilka gå igenom dem, än
brytas mer, än mindre, och för den skull i ständigt vexlande
riktningar framkomma till vårt öga, som nu ständigt ser
sjelfva föremålen vexla läge och derigenom erhåller
förnimmelsen af en darrande rörelse.

Hvarför se vi fixstjernorna tindra, då deremot
planeternas ljus förblifver orörligt?

Derför att, till följd af fixstjernornas skenbart ytterst
ringa diameter, redan den minsta förändring i strålbrytningen –
och sådana förändringar måste de tätare och tunnare luftlagrens
ständiga rörelse i atmosferen nödvändigt förorsaka – åstadkommer
en skenbar förändring i deras läge, således ett vacklande fram
och tillbaka. Planeterna deremot bibehålla sitt lugna, klara ljus,
emedan deras skenbara diameter är större än den största förändring,
som den ögonblickliga skiftningen i strålbrytningen förmår
åstadkomma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>