Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnetism och elektricitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
elektricitet, i hvilket fall det gifver sig tillkänna genom fenomener
af attraktion och repulsion, derigenom att icke ledande kroppar
genomborras och krossas samt att gnistor öfverspringa; eller det
eger rum genom förmedling af en ledande kropp, genom hvilken
elektriciteten liksom rör sig från den ena polen till den andra.
Denna rörelse kallar man elektrisk ström samt benämner den från
den positiva till den negativa polen riktade strömmen positiv, den
motsatta negativ ström. Verkningarne af denna ström äro dels
fysikaliska, dels kemiska, dels fysiologiska. Den framalstrar ljus
och värme, hvilket dels bevisas af de öfverspringande gnistorna,
dels deraf att ämnen, som under andra omständigheter endast
med möda kunna försättas i smältning, genom densamma råka i glöd
och smälta. Den sönderdelar vidare kemiska föreningar, och
det har först, som bekant är, med dess tillhjelp lyckats att
sönderdela vatten i dess beståndsdelar, väte och syre. Den
åstadkommer häftiga skakningar, det såkallade elektriska slaget,
i djur-och menniskokroppar. Den framalstrar slutligen magnetiska
verkningar, enär den å ena sidan förvandlar icke magnetiskt jern
till magnetiskt; å andra sidan hos fritt rörliga magneter
åstadkommer en bestämd riktning. Af dessa de elektriska strömmarnes
verkningar beror för den skull ock de flesta tillämpningar af
elektriciteten, som i det praktiska lifvet förekomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
