Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Däcket ses vimla af Svithiods söner,
hemåt de vända ocli glädjen är stor.
Lyckan dem följt likt de brinnande böner,
som för dem uppsändts till Odin och Thor.
Vänsälle kämpen så djärf och så modig,
lossar nu skotet och stäfvar mot land.
Frukta ej honom, fast brynjan är blodig,
rodnande sköldmö, som väntar på strand.
Frukta ej honom, den svage han vårdar,
värnlösa kvinnor och män han ej slog,
om han ock brände sin fiendes gårdar,
om också byte i hemgång han tog.
Högre än guld han värderar sin heder,
djup är hans själ, som hans älskade haf.
Aldrig för något han bröt sina eder,
dödas han kunde, men ej blifva slaf.
Fri söm det haf, där han seglat sin drake,
var han och for han kring världen med lust.
Fruktad som viking, men älskad som make,
känd och beryktad från kust och till kust.
Nu styr han in mellan holmar, bland skären,
firar sitt segel och ror emot strand,
glömt har han redan de många besvären,
hälsas välkommen från främmande land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
