Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den är förbi,
Den är förbi, den sköna sommaren,
med sol och värme, blommor, fågelkvitter.
En suck, en mollton hörs i skapelsen;
på vissnad gren i lunden sparfven sitter.
Ej höres nu hans lilla muntra sång,
ty slut är sommarnatten, ljus och lång.
Du lilla trast, jag nog förstår din sorg;
du älskar sol och värme, fagra lunder.
Du trifves bäst i skogens gröna borg,
och minns med saknad än de ljufva stunder,
då fjädrad sångarskara flög förbi,
och skogen genljöd utaf harmoni.
Den är förbi, den sköna sommartid,
med dessa fröjder i naturens tempel.
I skog och dal är trist, på hvarje lid,
ty på det hela hösten satt sin stämpel.
Vid stranden höres böljans mollackord,
där nordanvinden piskar klippa hård.
Den är förbi, den sköna sommaren
med sol och värme, blommor, fågelkvitter.
Men i mitt hjärta är det sommar än,
ty där en sångarton ju ännu sitter.
Den säger mig, att sången kan ej dö,
trots köld och nöd och vinternatt och snö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
