Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silfverklockan - Fjärde sceneriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
i
I 1
i
m
F
43
"Blef du slagen, Gunnar? Ska’ ja’ hjälpa
dej?"
"Gud ville inte hjälpa oss!
44
sade Gunnar
halft i snyftning. Han reste sig och gick utan
att säga något mera.
Han haltade något, men höll hufvudet högt
och försökte att se morsk ut. Förbi alla de röda
och grågula stugorna vid byagatan gick han.
I eftermiddagssolen, som strålade öfver gatan,
sutto alla byns gamla ute på trapporna till sina
stugor. Alla hade några små ting i händerna,
alla voro så intresserade i arbetet med dessa
små ting, de sutto nästan som barn och lekte:
gubbarna med sina pipor, som de skrapade på
och knackade mot dörrstenarna, gummorna med
sina strumpstickor. Alla sågo så vänliga ut, alla
logo så vackert mot den bedröfvade gossen.
Skrynkliga, fula ansikten vände sig mot honom,
skrynkliga fula ansikten blefvo så vackra i en
enda blinkning.
"Se den lille älsklingen! Hvad han ser
allvarlig ut i dag! Hvarför går den lille älsklingen
och ser så ledsen ut? Kom, får vi se! Kom
hit i solen! Kläderna är ju så dammiga. Se,
pannan blöder! Kom, ska’ vi hjälpa!"
Och de hejdade honom, smekte honom,
borstade hans kläder och baddade panna och
kinder med klart vatten.
"Hvem har gjort det? Hvem har slagit vår
lille älskling?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
