Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silfverklockan - Sjunde sceneriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
I
I
1
Pi
fl
SJUNDE SCENERIET.
jpTtt guldskimrande slott höjde sina kolonnader
i det klara ljuset, en
skog af guldbruna furor
stod i vid ring därbakom och lämnade endast
rum åt en forsande bäck, hvilkens gula vatten
ilade ända bort till slottet och försvann i dess
af höstklädda lindar skuggade park.
Från slottets hvälfda port, som lyste med
gyllene skrift bakom kolonnaden, förde en
gul-
brun väg ned i dälden där frammanför. Knotiga
bruna träd vredo armarna öfver hvar kurfva,
gyllene sol strimmade segrande kring alla skug-
gor, men blef i förgrunden alldeles undanskymd
af ett väldigt och remnadt träd, som
speglade
sin rostfärgade prakt i en säfkransad damm, där
en barbent käring klappade kläder. Mörk drog
vägen därförbi, och mellan hjulspåren knekade
en man med ränsel och stöflar och staf. Hans
ansikte grinade hånfullt mot käringen, det var,
som ville han säga: "Ho-ho! mor Bitter, se icke
så betungad ut! Det är nog bäst att finna sig
i sin ställning här i världen, själf betrakta den
I
1■
1
i
I
1
1
1
II
1
i
sä
1
*1
il
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
