Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silfverklockan - Nionde sceneriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NIONDE SCENERIET.
pörvår. — —
Blek aftonsol. — —
—
Stilla.
Mot kyrktornets hvita mur reste sig tvenne
jättelika skuggor, den ena
orörlig begrundande,
den andra i ifrigt arbete med något djupt inunder.
Skuggor komma från ljuset.
Dödgräfvaren Pelle-Ringare skottade jord i en
graf. Snart blef en kulle rundad. Klockaren stod
bredvid, orörlig, begrundande.
“Dä blir mörkt här nu“, sade dödgräfvaren
med en
underlig nickning. “Vi ska alla gå mot
den natten."
“Jajamen!" svarade klockaren och böjde sig
öfver kransarna invid. “Men när man om aftonen
gar mot mörkret, skall man alltid möta ljuset."
“Amen", sade dödgräfvaren sorgmildt, stack
spaden i jorden och vände sitt bleka, fryntliga
gubbansikte mot solen, som
sjönk i guldis bak-
om ekarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
