Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silfverklockan - Tionde sceneriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 1
w
w
97
het.
slår sig midt på mandeln och skrattar. Men i
bakgrunden höjer man sina glas och utbringar
ett lefve för monsieur Nutid, som bockar och
ringer och bockar och ringer och... hipp, hipp,
hurra! Nutid bara en
yngling! Karnaval, carne
vale! Bort med köttet, men låtom oss först äta.
Yngling mognar till man. Sedan kommer allvar
och andens tid.
Ett åttonde glas tömdes.
"Den åttonde taflan heter "Kamp". Det skym-
mer till natt, just därför nalkas morgonen. Det
skymmer till natt, och i ett dödsögonblick är
hoppet starkast.
Vi ser en
krog. Spöklika skuggor. Bara
ett enda ljus brinner. Därför blir skuggorna
spöklika. Där sitter en man. Vi ser nästan bara
hans ansikte. Det är vår vän monsieur Nutid. Han
ser mera lidande ut än förr. Har druckit mera.
Han är blekare än sist, men ser
manligare ut.
Se, han stöder hufvudet mot handen och låter
sitt lif passera förbi i spridda bilder. Han sitter
till doms öfver sitt eget jag, är förtviflad, men
inte utan hopp. Han ser tillbaka mot den väg, han
vandrat. Det är det tokroliga lidandets väg. En
mörk väg. Längst borta på den vägen skymmes allt
af ett ljust töcken. Därbakom döljer sig väl hans
första barndoms gyllene slott, men han kan inte se
det. Gömdt, glömdt! Färdevägens ljusa morgon
har sjunkit i dis. Minnet har druknat i skugga och
Hvita kyrkans by.
Pladask, mina herrar! En pepparkaksgubbe
II
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
