Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII. En slug katt och en listig pungråtta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvinga henne utstå en belägring, och som han mådde
bra der han var, återvände han icke till trädet utan
satte sig på gräset, med ögonen alltjemt fastade på
sin antagonist.
Hela denna tid hängde pungråttan lugnt på
svansen, hållande haren i munnen. Från det ögonblick
hon intagit denna ställning, syntes hon icke frukta
sin motståndare. Tvärtom var det tydligt, att det
listiga kreaturet fägnade sig åt den förargelse, hon
förorsakade bergkatten.
Emellanåt tycktes hon undra huru detta skulle
sluta, och då antog hon ett allvarsammare utseende.
Hon såg att bergkatten hade beslutat att låta henne
undergå en lång belägring, och för att kunna uthärda
den bättre, tog hon haren i sina små handlika
framfötter samt började slita och äta derpå.
Detta var för mycket för bergkattens tålamod.
Han kunde icke uthärda längre, utan reste sig hastigt
på fötterna och rusade åter med krökt rygg upp på
trädet och ut på grenen, der pungråttan hängde.
Denna gång stannade han icke för att beräkna
faran, utan sprang framåt, kastade sina framfötter
omkring råttans bakdel och fattade hennes svans med
sina tänder. Grenen brakade, bröts af och båda
föllo till marken!
För ett ögonblick tycktes bergkatten vara
döfvad af fallet, men i det nästa reste han sig upp,
höjde ryggen likt en äkta katt, och med ett vildt
skrik slog han ned på pungråttan. Han tycktes hafva
glömt bort haren, som råttan hade släppt i fallet.
Hämnd var nu den känsla, som starkast rasade inom
honom. Hämnden lät honom glömma att han var
hungrig.
Så snart pungråttan kom till marken, drog hon
sig tillsammans till ett nystan och framställde nu
samma utseende, som då hon först upptäcktes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
