Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det blef hennes fasta, oryggliga beslut att
sönerna icke skulle få lära sig musik. Ferdinand
var icke musikalisk, men redan när Magnus icke
var större, än att de små händerna jämnt och nätt
nådde upp till tangenterna, drogs han
omotståndligt till pianot. Alla moderns förbud och
bannor kunde icke hålla honom därifrån,
oupphörligt smög han sig dit och lockade fram
toner, som han ensam förstod och hade sin fröjd af.
När han blef litet äldre, begynte tonerna
ordna sig till melodier. Främmande människor,
som hörde honom, kunde icke nog förundra sig
öfver att barnet lärt alltsammans på egen hand,
ty någon undervisning fick han icke. Men
modern lyssnade aldrig till hans musik och ville
öfver hufvud taget ingenting veta däraf. Hon
hade nog med att tänka på huru hon skulle
göra folk af honom och få honom att lära något,
hvarigenom han kunde vinna sin utkomst i
världen en gång.
När allt annat arbete gick lika trögt som
läsningen, följde modern slutligen det goda rådet
att skicka honom till sjöss. Det brukade ju
vara en utväg att sätta fart i lata pojkar. I fall
Magnus komme ensam ut i världen med sina
två tomma händer, skulle han nog lära sig ar-
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
