Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ja, så förhöll det sig emellertid. Som gossar
trätte de jämt och grälade med hvarandra.
Ferdinand gjorde narr af Magnus’ musik och
påstod, att den var ingen riktig musik och
ingenting dugde till, emedan Magnus icke kunde spela
efter noter. Och Magnus hämnades genom att
förstöra och gömma undan Ferdinands böcker
och papper, så snart han bara kunde komma
åt dem. När sedan Magnus skickades till sjöss
och Ferdinand till universitetet, träffades de
endast en och annan gång efter långa
mellantider. Huru mycket kände de då i själfva verket
hvarandra?
„Säg, huru mycket känner vi verkligen dem
vi kallar våra egna?" upprepade herr Magnus
än en gång. „Hvad vet vi om deras lönliga
tankar och innersta önskningar? Hvad vet vi
om deras planer och deras längtan?"
Så egendomlig han var! Men det märkvärdiga
var, att allt i själfva verket förhöll sig så som
han sade.
Vid hans ord såg Hedda för sig sitt hem och
alla sina egna därborta. Huru mycket kände
hon sin far? Största delen af året var han
borta. Och när han kom hem, blef det en
gruflig brådska med att sy, stoppa, laga och
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
