Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och klostren, der de ofta pryddes med praktfulla
målningar.
Ehuru många kristliga välgörenhetsinrättningar
grundades under medeltiden, ströfvade dock stora skaror
af tiggare omkring, lifnärde af barmhertiges allmosor,
utan annat hem än vägen och stadsgatorna, å hvilka man
kunde få se dem liggande nattetid utmed husen, ofta
sjuka och döende. — Folket trycktes af tunga
skattebördor, så att mången i förtviflan öfvergaf hus och hem,
men ändå förlorade aldrig Sveriges allmoge håg och kraft
att, när tiden var inne, deltaga i det allmänna arbetet
för landets väl. Jordens odling gick framåt, men den
nya bygden vans på skogarnes bekostnad genom
svedjande. Näppeligen tänkte man den tiden, att dagar skulle
komma, då man i Sverige behöfde klaga öfver
skogs-brist. Kornet var det mest använda sädesslaget.
Äfven odlades hafre, råg och hvete samt ärter, bönor,
rof-vor, lin och hampa. Husdjuren voro de samma, som nu
för tiden äro vanliga. Jagt och fiske idkades mycket;
så ock hemslöjd. Den svenske bonden tillverkade hemma
hvad som tarfvades, och han behöfde ej gå till staden
för att köpa. Dock var han tvungen att der sälja hvad
gården afkastade, och då fick han i utbyte salt och
humle, m. m. som infördes utifrån. Handverkarne voro
— med få undantag — tvungne att utöfva sitt yrke i
städerna, hvarest de olika yrkesidkarne, till handverkets
förkofran och inbördes hjälp, bildade föreningar, som
kallades skrå. — Under konung Albrekts regering
fingo ty sk ar ne stort inflytande i Sverige, och de
mäktige köpmännen i Norra Tysklands handelsstäder, de så
kallade hansestäderna, blefvo herrar öfver Sveriges
handel och sjöfart, till stort hinder för utvecklingen af
välmåga i landet.
15. Margareta och de nordiska
ländernas förening genom Kalmarunionen (1397).
Då konung Albrekt sökte skaffa sig något större makt,
vände sig de själfrådige herrarne till enkan efter konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
