Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Fredagen den 6 januari 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN
Prenumeration sker i landsorten endast å närmaste postansta
Till
våra husmödrar!
I dessa smalare spalter ärna
vi i hvarje nummer under en
mängd olika hufvudrubriker
meddela alla möjliga praktiska
och. nyttiga råd och rön på de
områden, som höra till
qvinnans verksamhet inom och för
hemmet.
På det våra ärade läsarinnor
emellertid måtte hafva största
nyttan häraf, uppmana vi
vänligen alla husmödrar att hvar
i sin stad uppteckna och till
Bedaktionen af Idun,
Stockholm, insända sina egna
erfarenheter på dessa områden.
Idun skulle sålunda kunna
blifva ett föreningsband mellan
husmödrarna och deras
familjer, hvarigenom de förra, ehuru
okända för hvar andra, skulle
kunna både gifva och mottaga
många goda och nyttiga råd.
Ingen behöfver på minsta sätt
låta sig af hållas af fruktan för
brister i stiliseringen af de
gjorda meddelandena, ty dessa
omredigeras alltid af oss, om så
behöfves, innan de införas i
tidningen.
Gång efter annan komma vi
ock att utfästa pris för goda
uppsatser på dessa områden.
Och redan nu hafva vi gjort
början härmed, i det vi utfäst
ett pris af
femton (15) kronor
för den bästa uppsatsen öfver
något sjelfvaldt ämne, hörande
till hemmets verld. Uppsatsen
måste rymmas inom en af våra
smalare spalter och får ej vara
förut publicerad.
Täflingsskrif-terna böra vara inkomna
senast den. 31 dennes och
förbehålla vi oss rättighet att i
tidningen publicera hvad som
befinnes vara användbart.
Å baksidan af det konvolut, som
innehåller täflingsskrift, bör sättas ordet:
Täflingsskrift.
Obs!
För att tillmötesgå från några håll
uttalade önskningar, hafva vi framflyttat
täflingstldens utgång till den 31 januari
(i st. f. i prof numren bestämda 15
januari). Täflingsskrifter hafva redan börjat
inlemnas.
Stockholm i januari 1888.
Redaktionen.
m*
Våra barn.
Lindning af späda barn. (Ur
Helso-och Sjuk-vård.) Lindning af späda
barn är ett gammalt envist, men dåligt
bruk, hvilket numera frånrådes af
läkare — och äfven böljat komma ur
användande hos folk, som taga intryck
af bättre råd. Barn hafva liksom äldre
personer — och mera än dessa — ett
naturligt behof att ömsa ställning af
sina kroppsdelar samt framfor allt hafva
armar och ben fria.
En hvar kan med någorlunda
eftertanke för sig sjelf utreda, med hvilken
sinnesförfattning lian skulle fördraga
att ligga så fängslad till alla rörliga
kroppsdelar, som barnet i lindan —
och dertill ofla oroas af insekter,
väderkolik och verkligt trängande behof att
utföra någon rörelse, utan att ha något
tillfälle dertill.
Genom tvångströjan bragtes tillförne
förryckta personer eller fångar till
vildaste utbrott af vansinne och raseri;
den användes numera aldrig annat än
vid utomordentliga tillfällen för dess
ådalagda, sinnesretande verkan. Men
de späda barnen anses kunna och böra
utan skada föredraga en dylik
tvångsanstalt.
Det erfordras föga
observationsförmåga för att inse, huru olika lynnet
och sinnesstämningen är och utvecklar
sig hos ett löst inknutet, fritt rörligt
och hos ett lindadt barn. Det
sistnämda förefaller oftast skrikigt, ända
till konvulsioner; det är såsom vaket
otåligt och lider betydligt till sin
kroppsliga utveckling, hvaremot det, som
ligger fritt, i knytbinda under armarne,
och som kan röra sig, huru det
behagar, ser belåtet ut och vanligen är tyst
och trifvet.
Läten derför linddonens liksom
tvångströjans tid vara förgången och
använden åtminstone ej de förra på de
oskyldiga och lätt handterliga späda
barnen, för hvilkas framtida helsa och
kroppsutveckling en oförständig
lindning kan verka bestämmande till ofärd
eller olycka för all framtid! Bästa
knytstycke för dibarn är en ej allt för
vid påse flanell eller ylletyg, med
linning och knapp upptill under armarna,
men hvilken pä inga vilkor far vara
för trång. Flere sådana böra
naturligtvis finnas till ombyte, när barnen
orenat eller vätt under sig.
Helsovård.
Rengönng af sjukrum. Klorets
egenskap att kunna ombilda organiska
ämnen gör det till ett godt
desinfektionsmedel; det dödar bakterier och andra
smä organiska kroppar, som samla sig
i stängda rum och i synnerhet i rum,
hvarest personer, som lida af
smittosam sjukdom, uppehålla sig.
Erfarenheten har visat, att luften i sjukrum
blir friskare och renare, då den en och
annan gång blandas med något klor.
Detta uppnås bäst genom att ställa
en tallrik med en smula klorkalk,
fuktad med ättika, i sjukrummet.
Ättikan frigör kloret mycket långsamt.
Avis.
Klädedrägten.
Skodon. Man bör ej genast använda
nya skodon, utan först ställa dem på
tork en smula, emedan de då rara
längre. Om skodonen förvaras på ett
fuktigt ställe, så öfverdragas de
vanligen med mögel, hvilket angriper
lär-dret, under det att skodon, som
förvaras på för torrt ställe, blifva skrumpna
och hårda. Man kan undvika båda dessa
olägenheter, om man dryper några
droppar terpentinolja på en yllelapp
och gnider skodonen dermed.
Derigenom afhållas äfven råttor och möss
från dem. Fina skodon kan man få
mjuka och glänsande genom att ibland
ingnida dem med ägghvita.
Barnskodon blifva vattentäta, om de
ingnidas med uppvärmd ricinolja eller
fisktran; till sulorna använder man
uppvärmd linolja. — Skadade sulor
kan man sjelf reparera, om man till 2
delar upplöst guttaperka sätter 1 del
fin cement, blandar massan väl och
stryker henne pä den uppvärmda
skadade sulan.
För öfrigt är att märka, att
skodonen hvarken fa vara för korta eller
för smala, emedan eljes genom det
ständiga trycket liktornar och andra hårda
utväxter i huden, inflammation i ben-
hinnan, förkrympta tår, nageltrång m. m.
uppstå. Men skodonen böra ej heller
vara allt för vida, emedan fötterna då
få för litet stöd och lätt kunna
skaf-vas. Höga klackar göra gången
osäker. Låga och breda klackar förtjena
företräde. Tant Malla.
Att borttaga mjölk- och kaffefläckar
ur kläder. För att aflägsna sådana
fläckar ur ylle- eller sidentyger,
bestryker man Säcken med oparfymerad
glycerin, urtvättar tyget efteråt med ljumt
vatten och stryker det samma på
afvigsidan, så länge det ännu är fuktigt.
Härigenom angripes ej ens den
ömtåligaste färg, och glycerinet uppsuger
icke allenast fettämnet i mjölken, utan
äfven garfsyran i kaliet. J. L—g.
Bostaden.
Golf i länge obebodda rum blifva i
allmänhet mycket osnygga. Man
rengör dem bäst på följande sätt. Efter
att hafva skurat dem med sand gnider
man dem med en styf borste, som
doppats i natronlut, och aftvättar dem
sedan med varmt vatten. Efter en
stund bestryker man det fuktiga
golfvet med starkt förtunnad saltsyra och
derpå med en tunn lösning af
klorkalk, låter detta verka öfver natten
och skurar golfvet följande morgon på
vanligt sätt. Man skall förvånas öfver,
hur vackert golfvet blir. C. H.
Köket.
Nytt sätt att preservera lefvande jisk.
Ett sådant har nyligen blifvit
paten-teradt i N. Amerika och synes, att
döma af hittills gjorda försök, komma
att blifva af stor betydelse för
fiskmarknaden och för köket. Walter
Myrphy i Newyork har nämligen gjort
den märkliga upptäckten, att fisk kan
hållas vid lif under lång tid utan
ombyte af vatten eller luft, helt enkelt
genom att förvaras i lufttätt slutna kärl,
delvis fylda med vatten. Två dussin
unga fiskar af ömtåligaste slag, som
under några veckor varit inneslutna
i ett med vatten nästan fyldt, lufttätt
slutet glaskärl, befunnos vid kallets
öppnande fullt lika pigga som vid
nedläggningen. Utsträcktes tiden mycket
derutöfver dog fisken; likaså om
kärlet var helt och hållet fyldt med vatten.
Vid ett annat försök användes tvänne
lika stora glaskärl, det ena öppet det
andra slutet. Fisken i det senare lefde
ännu lika frisk efter tre veckor; i det
förra kärlet dogo de alla inom 48
timmar. Försök med användande af
komprimerad luft i det slutna kärlet
visade ännu bättre resultat, i synnerhet
vid fråga om saltsjöfisk. Man synes
säledes här hafva ett enkelt och billigt
medel att göra hafvets rikliga skördar
tillgängliga, äfven på betydliga afstånd
både till lands och vatten, och sålunda
mera värdefulla för kustbefolkningen.
Fönsterträdgården.
Blomsterodling. En mycket tacksam,
vacker och vid anskaffandet billig
bladväxt för blomsterbord är Aralian
(Ara-lia Sieboldi), en trädartad buske, hvars
blad äro temligen stora och
handfor-miga och likna kastaniens. De trifvas
mycket väl i ljusa, icke alltför varma
rum vid lagom vattning och uppnå en
ansenlig höjd. C. G.
Behandling af palmer. Flere slags
palmer uppdragas nu ofta i
boningsrum, der de utgöra en behaglig
prydnad för fönsterträdgården. En engelsk
trädgårdsmästare har gjort den
erfarenheten, att palmerna växa mycket
kraftigare, om man gifver dem mycket
vatten. Han försäkrar att mycket
vatten för dem aldrig är skadligt. Han
läter derför sina palmkrukor ständigt
stå under vatten.
G. V.
Bakning-.
Sockerkaka. Sex hela ägg vispas väl
(för att få dem att gå upp, böra de stå
inne, så att de äro en smula varma).
Då de gått upp, tillsättes ett halft skålp.
fint socker, litet rifven och skållad söt
och bitter mandel samt 12 lod godt
ryskt hvetmjöl. En form smörjes väl
med skiradt smör och beströs med
rifvet bröd, och deruti hälles smeten.
Gräddas på 20 eller 30 minuter.
Thea.
Luftkransar. 1 äggula, 1 skedblad
tjock grädde, 4 lod socker, 1 rågad
tesked hjorthornssalt, mjöl så att det kan
handteras; af detta bakas kransar tjocka
som halmstrån och doppas i groft
socker, sättes på väl rena ocb smorda
plåtar samt gräddas i svag ugnsvärme.
Thea.
Tvätt.
Tvättning af ylletyger. För att
rengöra yllemusslin, kasinetter etc.
bestryker man fläckarne å de olika plaggen
med tvål och lägger plaggen sedan i
en balja. Under tiden har man satt
0 kg. vatten öfver elden och lägger,
när det kokar, 150 gram senapspulver
deruti samt låter det koka med i en
minut. Derpå tager man lösningen
från elden, låter den svalna, så att
man kan hålla handen deruti, häller
den sedan öfver tyget och intvålar
fläckarna å nyo sorgfälligt. Sedan
tyget i detta vatten blifvit grundligt
genomblött, bör det ännu en gäng
sköljas i klart vatten, tills detta ej mera
antager någon färg, samt derefter
upphängas på ett rent streck. Sä snart
det torkat, betäcker man det på
strykbrädet med en fuktad linneduk och
stryker det med ett varmt jern.
Emma.
Strykning.
All stryka stärkskjortor. Blåsor, som
vid strykningen ofta infinna sig på
stärkskjortor, bero ej på något annat,
än att linnet lossnat från underlagret.
Skulden härtill är, att tyget icke har
blifvit ordentligt genomträngdt af
stärkelse, hvilket åter i sin tur beror dels
derpå, att tyget icke är tillräckligt
fuk-tadt och tillklappadt, dels derpå, att
alltför hård stärkelse användts, hvilken
blott med största svårighet kunnat
tränga igenom tyget. Man bör derför
framför allt se till, att stärkelsesatsen
ordentligt löses i vatten samt härvid
tillsätta något borax. Bäst är god
risstärkelse, utrörd med något vatten och
förtunnad efter behof. Stärksakerna
blötas nu väl i stärkelsen och
genomklappas grundligt, sä att stärkelsen
ordentligt tränger igenom öfverallt.
Vid strykningen bör man draga och
sträcka på. linnet, sä att det ej blir
några veck. Skulle blåsor likväl
uppstå, fuktar man linnets afvigsida med
en liten svamp, bestryker dermed äfven
framsidan och drager tyget under
jernet, hvilket man låter ligga på rätt
hårdt, tills fuktigheten bortdunstat.
Hufvudsaken är således, att linnet till
alla delar blifvit lika genomfuktadt
och genomträngdt af den väl upplösta
stärkelsen. I sådant fall skola aldrig
blåsor uppkomma. Befarar man, att
skjortan är för fuktig för strykning,
så rullar man in den för några timmar
1 torra dukar, hvilket gör, att en del
af vattnet drages in i dukarne.
Går man till väga på sådant sätt,
lyckas strykningen alltid. Emma.
Läkareråd.
Linder denna rubrik kommer en af
hufvudstadens yngre och skickligare
läkare att meddela läkareräd till alla
dem af Iduns läsarinnor, som i bref
derom anhålla. Dessa bref, hvilka böra
adresseras till Redaktionen af Idun,
Stockholm, behöfva endagt
undertecknas med en signatur. A baksidan af
kuvertet torde sättas ordet Läkareråd.
Red.
6
II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
