Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Fredagen den 13 januari 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prenumeration sker i landsorten endast å närmaste postansta
Hon såg upp på honom.
Inte var han så värst vacker vid närmare
påseende. Näsan pekade uppåt, som om hon
vädrade Dågot i luften och öronen — gud,
hvilka öron! Det ena hade han lagt kapson
på genom att rigga mössan på sned, så att
det trycktes intill hufvudet, men det andra
fladdrade fritt för vinden som en brandflagga
på half stäng. Och hvad han gnuggade det
sedan! Hon hörde, hur ban rullade det fram
och till baka i handen, som om ban tänkte
göra en cigarrett af det.
»Det vore roligt att träffas någon gång,»
svarade hon mekaniskt, under det tankarna
koncentrerades kring hans lustiga öron; »men
.jag har så sällan tid för mina lexor.»
»Hvad är det för lexor?»
»Franska krior och sådant der. — Kors, det
var så rätt, jag är. tvungen att gå hem genast
■)ch skrifva franska. Annars blir jag rysligt
olycklig för »fröken».
»Asch, det är väl inte så farligt, jag skall
hjelpa Ebba. På en qvart skall den
skrifningen vara klar.»
»Ar Axel så rysligt styf i franskan dä?»
»Åhja, nog ha vi läst mer än ni i
flickskolan,» svarade han.
»Vill Axel hjelpa mig, så gä vi hem strax
och träffas lite senare, när det blir färdigt.
Hvad är klockan?»
»Åtta!»
»Det var förskräckligt, då måste vi skynda
oss. Jag skulle haft det färdigt redan. Men
om Axel hjelper mig, så —»
»Hvad får jag då?» frågade lian, under det
ban snörde af henne skridskorna.
IDUN_________________
»Axel skall fi låna en rolig bok af mig.»
»Inte annat? Handlar den oin kärlekP»
»Kärlek, livad menar Axel,» sade hon,
sedan hon åter kommit på fötter.
»Jag trodde, Ebba var road af sådan lektyr.
Men Ebba vet kanske inte, hvad kärlek är,
när allt kommer omkring? Ni talar
naturligtvis inte om sådant i flickskolan!»
»Fy, hvad Axel är stygg!»
»Åh, seså, inte behöfver Ebba rodna för
så litet. Jag har talat med många flickor om
kärlek, men det är ingen, som visat sig så
oskyldig som Ebba. Det tycker jag om!
Koketteriet är som doften från en ros — utan
doft vore rosen endast en kamelia.»
Hon skrattade.
»Det der har Axel säkert läst i en
kärleksroman.» sade hon.
»Det kan nog hända, men det gör det
samma. Sant är det! Jag finner inga flickor
så förtjusande som — koketterna.»
»Såå, verkligen?»
»Det gör ingen karl, ska’ jag säga Ebba.
—• Koketteriet är som skummet på behagens
eljes dufna, champagne,» fortfor ban patetiskt.
Hvad han var lustig! —
Han väntade i portgången, medan hon sprang
upp efter sina anteckningar.
»Om en halftimme är jag till baka,» sade
ban, sedan hon lemnat dem, »då träffas vi äter
här i förstugan.»
»Ja, men kom säkert,» bad hon.
»Ebba kan vara lugn,» sade ban och
skyndade upp till sig.
En stund senare smög hon utan hatt och
kappa åter ned for trappan, der kadetten redan
väntade henne.
»En kyss i skaldelön, bara en,» hviskade
ban, i det han lemnade henne konceptet.
Hon spratt till, slet sig lös och ilade upp
för trapporna.
Följande dag mottog hon sin första
kärleksbiljett. En månad senare voro de hemligt
förlofvade.
På våren blef ban utkommenderad på sin
första expedition till sjös och tog ett
högtidligt löfte af henne, att hon icke skulle glömma
honom, under det han var borta.
När hon tre år derefter återsåg honom på
en bal, var han officer.
»Mins ni mig ännu, fröken Ebba?» frågade
han i melankolisk ton efter slutet af en vals.
Han lät för jemmerlig!
»Om jag mins er, lierr von ***. Det var
en fråga. Jag beundrade ju er på den tiden!»
Det glänste till i hans ögon.
»Men ni måste erkänna, att ni dansar inte
på långt när så bra, som ni åker skridsko.»
Han bjöd icke upp henne mera den qvällen
och icke sedan heller, ty ett par månader
derefter gifte ban sig nere i Karlskrona,» slöt
Ebba skrattande. (Forts.)
Ett gratisexemplar af Idun erhålles för hvarje
samladt 5-tal abonnenter.
Till
våra husmödrar!
I dessa smalare spalter ärna
vi i hvarje nummer under en
mängd olika hufvudrubriker
meddela alla möjliga praktiska
och nyttiga råd och rön på de
områden, som höra till
qvinnans verksamhet inom och för
hemmet.
På det våra ärade läsarinnor
emellertid måtte hafva största
nyttan häraf, uppmana vi
vänligen alla husmödrar att hvar
i sin stad uppteckna och till
Redaktionen af Idun,
Stockholm, insända sina egna
erfarenheter på dessa områden.
Idun skulle sålunda kunna
blifva ett föreningsband mellan
husmödrarna och deras
familjer, hvarigenom de förra, ehuru
okända för hvar andra, skulle
kunna både gifva och mottaga
många goda och nyttiga råd.
Ingen behöfver på minsta sätt
låta sig af hållas af fruktan för
brister i stiliseringen af de
gjorda meddelandena, ty dessa
omredigeras alltid af oss, om så
behöfves, innan de införas i
tidningen.
Gång efter annan komma vi
ock att utfästa pris för goda
uppsatser på dessa områden.
Och redan nu hafva vi gjort
början härmed, i det vi utfäst
ett pris af
femton (15) kronor
för den bästa uppsatsen öfver
något sjelfvaldt ämne, hörande
till hemmets verld. Uppsatsen
måste rymmas inom en af våra
smalare spalter och får ej vara
förut publicerad.
Täflingsskrif-terna böra vara inkomna
senast den 31 dennes och
förbehålla vi oss rättighet att i
tidningen publicera hvad som
befinnes vara användbart.
A baksidan af det konvolut, som
innehåller täflingsskrift, bör sättas ordet:
Täflingsskrift.
Obs!
För att tillmötesgå från några håll
uttalade önskningar, hafva vi framflyttat
täfllngstidens utgång till den 31 januari
(i st, f, i prof numren bestämda 16
januari). Flere täßingsskrifter hafva redan
inkommit.
Stockholm i januari 1888.
Redaktionen.
Helsovård.
Skyddsmedel mot difterisiaitta. Då
det är svårt att få småbarn att
företaga de gurglingar i munnen och
svalget, som alla läkare anbefalla till
förebyggande af difteri, har d:r Vaumund
i Norge sammansatt ett antiseptiskt
socker, som barn tycka mycket om, och
som i viss mon ersätter gurglingen.
Om detta medel skrifver d:r
Vaumund: aBorsocker innehåller bland
annat de verksamma delarne i aseptin
och torsksaft, tillsatta med några
antiseptiska eteriska oljor. För att det
skall bättre fasta sig vid slemhinnan
och ej så hastigt söndersmulas, har
vid sammansättningen förutom socker
användts glycerin och gummi. Fast
jag visserligen ej hyser ett sangviniskt
hopp om, att barnet, äfven vid ett
konseqvent bruk af det samma (t. ex.
ett st. 4 gånger dagligen), skall vara
fritt för att angripas, står det dock fast,
att, liksom en hel och sund yttre
hudbeklädnad skyddar mot smitta af
in-fektiösa sårsjukdomar, bör ock en hel
och normal slemhinna vara det bästa
värnet mot sjukdomsfröets inträngande,
detta under förutsättning af, att, efter
hvad allmänt antages, svalgdifterin och
de epidemiska inflammationerna i
svalget börja som en lokal
infektionsprocess.» II.- V.
Toaletten.
Att rengöra hårborstar med äggula.
Rengör man goda, dyrbara hårborstar
med soda och vatten, så blifva de väl
rena, men deras utseende lider deraf.
En hår- eller klädesborste blir renast
och alldeles som ny, om man mättar den
med äggula, låter massan helt och
hållet torka och derefter aflägsnar den
samma. Har detta, skett, så tvättar
man borsten ren med ljumt vatten.
Fönsterträdg-ården.
En god blomstergödning för äldre,
kraftiga växter är ett fingertjockt lager
afmaltgrodd, som lägges ofvanpå jorden.
Grodden ruttnar under loppet af 8—10
veckor och gifver växterna god
näring samt kommer dem att blomma
rikligt. Unga växter tåla emellertid
icke detta gödningsätt. Vilhelm.
Bostaden.
Crcmefärgning af gardiner.
Rabarberroten användes som bekant i medicinskt
syfte. Mindre bekant är det, att man
kan färga med denna rot. För 10 à
12 öre rabarberrot kokas i en half
kanna vatten, silas och blandas på
vanligt sätt med stärkelse. En sådan sats
är tillräcklig till ett par gardiner. Saff-
ran är dyrare och färgen blir icke sä
fin. Lena.
Bakning.
Sandbakelser. 213 gram (1 ®)
tvättadt smör, 1 ägg,1 153 gram (12 lod)
socker, 40 gram (3 lod) söt, 12 gram
(1 lod) bittermandel, 531 gram (1’/« ffi)
mjöl. Degen klenas i smä
bakelseformar. Den kan förvaras flere veckor på
svalt ställe. Hedda.
Tunnbröd. Till ett qvarter mjölk
tages så mycket hvetmjöl, att degen
kan kaflas ut, samt en smörklick af
ett hönsäggs storlek. Degen kaflas ut
i så tunna kakor som möjligt, hvilka
pickas som knäckebröd och sättas
genast i ugnen att gräddas. Ätas med
smör till kaffe och te. Hedda.
Brygd.
Sockerdricka. Till hvarje kanna
vatten tages en halfbutelj öl samt något
öfver ’/< ® socker. Sockret upplöses
först i vattnet. I hvarje helbutelj
soc-kerdricka lägges en kula god pressjäst
af en äitas storlek samt ett lika stort
stycke ingefära. Buteljerna skola stå
12 timmar okorkade. Färdigt på tre
dagar. Hedda.
Tvätt.
Kulörta sidenhalsdukar böra tvättas
i potatisvatten. Vattnet från frisk
rif-ven och urpressad potatis hindrar
färgerna att slå i hvar andra samt gifver
halsduken samma egendomliga glans,
hvilken den hade som ny. Mary.
Huskurer.
Mot hicka. Mot besvärande hicka
äro nedanstående medel att
rekommendera. 1. Man tillstoppar båda öronen
och dricker långsamt 10 till 15
klunkar vatten utan uppehåll. 2. En fransk
läkare rekommenderar följande: Ma n
tager en nypa vanligt koksalt, lägger
det midt på tungan och läter det
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
