Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Fredagen den 20 januari 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN
er för den mera ovanliga taktik jag följt, oeli
följden häraf har blifvit, att jag gjort ett
lifligare intryck på er än de andra kavaljererna
mäktat. Och detta derför, att jag varit ärligare
än de. Kan ni neka till detta?»
Jag var verkligen en smula förbryllad af
den konstiga bevisföringen, och i mitt hjertas
oskuld svarade jag derför efter några
undanflykter: »Nej!»
»Nå väl,» fortfor min originelle doktor, »då
bevisar ert svar också, att jag är den förste,
som gjort ett dylikt intryck på er, ty det är
endast i detta fall, som min taktik haft utsigt
att lyckas.»
»Har vill ni förklara det?» frågade jag
förvånad.
»Derför att det endast är en gång qvinnorna
verkligen känna sig underlägsna männen, och
det är när de för första gången — älska eller
äro på väg att göra det,» svarade han och
fattade min hand.
Jag spratt upp som ur en dröm, oförmögen
att genast reda de tankar, som
genomkorsade min hjerna efter denna underliga
balkonversation.
»Har ni förstått mig?» frågade min
tillbedjare.
»Nej,» svarade jag med återvunnen fattning,
»och jag vill ej förstå. Jag intresserar mig
verkligen ej för dylika djupsinniga reflexioner.
Men sedan jag nu lyssnat till er, ber jag, att
ni återför mig till de andra gästerna.»
»Nej, min fröken, inte förr än ni erkänt,
att ni älskar mig, som jag er. Ty jag älskar
er,» fortfor han i passionerad ton och tryckte
min hand.
»Då torde ni förlåta mig, att jag lemnar
denna kärlek — obesvarad.»
»Jag förstår, ni begär betänketid,» sade han
lugnt och tog min arm. »Hur länge?»
»Så länge ni behagar vänta, och så länge
ni väntar har jag ingen brådska,» svarade jag
skämtsamt.
»Nåväl, jag skall försöka att öfva mig i
tålamod,» svarade han. (Forts.)
Prenumeration sker i landsörten endast å närmaste postansta
Till
våra husmödrar!
I dessa smalare spalter ärna
vi i hvarje nummer under en
mängd olika hufvudrubriker
meddela alla möjliga praktiska
och nyttiga råd och rön på de
områden, som höra till
qvinnans verksamhet inom och för
hemmet.
På det våra ärade läsarinnor
emellertid måtte hafva största
nyttan häraf, uppmana vi
vänligen alla husmödrar att hvar
i sin stad uppteckna och till
Redaktionen af Idun,
Stockholm, insända sina egna
erfarenheter på dessa områden.
Idun skulle sålunda kunna
blifva ett föreningsband mellan
husmödrarna och deras
familjer, hvarigenom de förra, ehuru
okända för hvar andra, skulle
kunna både gifva och mottaga
många goda och nyttiga råd.
Ingen behöfver på minsta sätt
låta sig af hållas af fruktan för
brister i stiliseringen af de
gjorda meddelandena, ty dessa
omredigeras alltid af oss, om så
behöfves, innan de införas i
tidningen.
Gång efter annan komma vi
ock att utfästa pris för goda
uppsatser på dessa områden.
Och redan nu hafva vi gjort
början härmed, i det vi utfàst
ett pris af
femton (15) kronor
för den bästa uppsatsen öfver
något sjelfvaldt ämne, hörande
till hemmets verld. Uppsatsen
måste rymmas inom en af våra
smalare spalter och får ej vara
förut publicerad.
Täflingsskrif-terna böra vara inkomna
senast den 31 dennes och
förbehålla vi oss rättighet att i
tidningen publicera hvad som
befinnes vara användbart.
Å baksidan af det konvolut, som
innehåller täflingsskrift, bör sättas ordet:
Täflingsskrift.
Obs!
För att tillmötesgå från några håll
uttalade önskningar, hafva vi framflyttat
täflingstidens utgång till den 31 januari
(i st. f. i prof numren bestämda 15 janu-
ari). Flere täflingsskrifter hafva redan
inkommit.
Stockholm i januari 1888.
Redaktionen.
m
Helsovård.
Bör man drieka till matmi Denna
fråga besvarar en bekant tysk läkare i
en skrift om magens sjukdomar sålunda.
Att drieka kallt vatten, i synnerhet i
stor mängd under det man äter, är
skadligt, emedan magen derigenom
af-kyles för mycket och matsmältningen
på grund deraf hämmas. Magen
behöfver en viss värmegrad (omkring 37°
Celsius) för att kunna smälta, i
synnerhet feta ämnen. Dricker man nu kallt
vatten på endast 8—10° C., så blir
magen derigenom hastigt afkyld så
starkt, att den icke lätt uppnår den
temperatur, som man behöfver för att
kunna fullgöra sitt arbete. Hvad som
här är sagdt om bruket af kallt vatten,
gäller äfven andra drycker, t. ex. öl.
Deremot är det mycket Dyttigt för
matsmältningen att dricka ett glas vatten
på 12—14° C. en half timme fore
måltiden.
Toaletten.
Läpp-pomada. 100 gr. rosenpomada,
66 gr. oxniärg och 33 gr. hvitt vax
kokas öfver svag eld, silas och omröres,
tills det kallnat, hvarefter 20 droppar
välluktande olja, t. er. nejlikolja,
tillsättas. Elna.
Att krusa plymer. Mörka plymer
krusas genom att hålla dem öfver rök,
i det man strör socker eller salt på de
glödande kolen. Hvita plymer krusar
man deremot genom att draga fanet
mellan tummen och ett slött knifblad.
Elna.
Bostaden.
Faslnubbade mattor rengöras på
följande sätt. Sedan man sopat dem med
en mjuk qvast, tager man varmt vatten,
hvari såpa blifvit upplöst, doppar deri
en mjuk handduk, urvrider den samma
och aftorkar dermed hela mattan, som
derigenom får utseende af ny.
C. M.
Fönsterträdg-ården.
Skydd mot dam. I boningsrum, der
vi ju glädja oss åt blommor, hvirflar
vid hvarje rörelse dam upp, mest dock
vid den dagliga städningen, och lägger
sig på alla saker, naturligtvis äfven på
blommorna.
Här finnes ett medel att åtminstone
under sopningen afhålla dammet från
växterna, och delta består i en käpp,
på hvilken en skyddsslöja af hvitt flor är
fästad. Denna käpp kan fästas på
blomsterbordet, och omlindas af
slingerväxter, eller vid användningen
nedsättas i en blomkruka för att efter
användandet borttagas, då man vill skaka
dammet från floret. Det är en
ansenlig mängd dam, som vi på detta sätt
afhålla från växterna. Floret kan
äfven spännas öfver krukväxterna, om
rummet tidtals icke användes; om vi
taga det något tjockare, är det ett
mycket godt skydd mot kalla nätter i
rum, der det eldas föga.
Köket.
Fläskkorf ulan skinn. Tag 5 skälp.
kött, 4 skålp. fläsk och hacka det väl; sätt
sedan till ett halfstop kall kokt mjölk,
3 skedar potatismjöl, litet
muskotblomma, saltpeter, krydd- och starkpeppar,
litet nejlikor samt salt efter behof,
blanda det väl, forma deraf stora
rul-lader och koka dem i kort spad
ungefär ’/2 timme. Förvaras sedan i burkar
oeh kunna hållas goda i 5 à 6 veckor.
Ch. B.
Hushållsbullar. Tag 5 skålp. mjöl,
7s skålp. pressjäst, 1 stop mjölk. Gör
deraf en deg och låt det jäsa. När
degen sedan bakas ut, tillsätter man
litet kardemummor, socker och skiradt
smör. Deraf göras bullar, som sättas
på plåtar, för att å nyo jäsas npp. Så
snart de bli väl jästa, sättas de i ett
kallt öppet fönster i 20 minuter. När
brödet sättes i ugnen, slås litet vatten
under plåten, och luckan stänges
hastigt. Ch. B.
Sockerbröd af rågmjöl. Tag ’Is
skålp. godt smör, 4 matskedar
strösocker samt rågmjöl. Knåda det
samman till en deg, kafla ut den och forma
deraf små runda kakor samt grädda
dem i svag ugnsvärme, tills de blifva
gulbruna. Ch. B.
Anjovis-sås Man tager 12 anjovisar,
tvättar dem väl och aflägsnar benen.
Sedan man i en mortel stött dem till
en grötlik massa, utspäder man denna
med kallt vatten och låter dem koka
upp öfver svag eld. Efter att hafva
tillsatt 2 gram cayennepeppar låter man
såsen koka ytterligare 5 minuter,
hvarpå man låter den gå genom en sil.
Iielene.
Huskurer.
Billigt tandpidver. Brändt hvetemjöl
eller brödskorpor, som bränts till kol,
gifver, då det är fint pulveriseradt, ett
godt tandpulver. Tänderna böra helst
borstas uppifrån och nedåt, så att
borsten kan tränga in mellan tänderna
hvilkas yta äfven bör väl rengöras.
Tvätt.
Tvättning af siden. Satsen. För
75 öre windsor- eller glycerintvål rifves.
Derpä slås 1 /a liter honung och detta
röres väl tillsammans. Under rörandet
islås ’/3 liter vanligt bränvin. Detta
bör arbetas, tills tvålen är upplöst.
Sedan iblandas småningom ’/12 liter
benzin och ’In liter ammoniak.
Behandling. Tyget blötes i kallt
vatten och lägges på ett rent bord samt
gnides på bägge sidor med en svamp
eller borste, doppad i satsen. Finnes
fläckar eller smutsränder på tyget, slås
ren benzin öfver dessa, innan man
gnider med satsen. Derefter sköljes tyget
i två vatten samt doppas derpå i en
silad lösning af för 25 öre gummidragant
i 1 liter vatten. Sedan detta skett,
inklappas tyget i rent linne och
stry-kes genast på afvigsidan, hvarvid
iakttages, att vid strykning af band
nyttjas öfverlägg af linne. Klädningar och
större saker böra söndersprättas.
M—o C—us.
Tvättning af silkessammet.
Satsen = föregående.
Behandling. Två personer hålla
tyget mellan sig och den tredje bostar
med satsen på rätsidan, efter att tyget
först blifvit doppadt i kallt vatten.
Derpå sköljes det, utan att vridas, i
rent kallt vatten 2 ä 3 gånger, klappas
veckfritt mellan linne samt strykes i
luften på afvigsidan. M—a C—us.
Svarta silkessp etsar blifva som
nya, om man försigtigt tvättar dem i sprit,
omsorgsfullt breder ut dem på
strykbrädet, lägger ett silkespapper öfver
dem och stryker dem med ett varmt
jern. Fanny.
Bakning-.
Peru-balsam i stället för vanilj. Då
vanilj är så dyrt, kan man med fördel
i hvardagslag i dess ställe använda
peru-balsam, hvilket för några öre fås
på hvarje apotek. Man tager 4—5
matskedar pudersocker, droppar deri
3—4 droppar peru-balsam och rör väl
om, hvarefter sockret förvaras i väl
tillslutet glaskärl. Då man till bakning och
dylikt vill begagna deraf, tager man
litet af det ihopblandade sockret och
blandar i degen, som häraf får en fin
vaniljsmak. M. M.
Källaren.
För att länge kunna hålla potatis god
och skydda den för att gro, bör man
hälla källaren mörk samt tidtals bränna
svafvel i den samma, sedan man väl
tillslutit alla källarfönster och dörrar.
Svaflet är af god verkan i fuktiga
källare på den grund att svafvelsyran
upptager mycken fuktighet. Potatisen far
för öfrigt icke förvaras på blotta
källar-golfvet, utan på ett underlag af halm.
Hvarjehanda.
Akta, svart sammet, som nedsolkats
af regn, återfår sitt nya utseende, om
man drager den med rätsidan öfver
vattenånga samt derefter utbredei dem
till torkning.
Flugsmuts aflägsnar man från polerade
möbler med tillhjelp af petroleum, som
man häller på en yllelapp, hvarmed
man gnider de angripna ställena.
Polityren tager som bekant icke skada af
petroleum, utan blir tvärt om mycket
vackrare deraf. Ett annat medel är 1
del salmiaksprit och 2 delar vatten,
med hvilken blandning man gnider af
de smutsiga ställena.
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
