Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. Fredagen den 27 januari 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 4. Fredagen den 27 januari 1888. l:sta årg.
E yra: 8 Sturegatan 8 (idgäng från Humlegårdsg. 19) Annonspris: 25 öre pr petitrad (== 12 stafvelser). Tidningen kostar endast 1 krona för qvarialet. postarvodet inberäknadt. Ingen lösnummerförsäljning! Redaktör och utgifvare: FRITHIOF HELLBERG. Träffas E byrån kl. 9—10 och 4-5. Utgifningstid: hvarje helgfri fredag. Sista numret i hvarje månad innehåller en fullständig mode- o. mönstertidning. Prenumeration sker: I landsorten: å postanstalterna. I Stockholm: hos redaktionen, å
Stadspostens hufvudkontor, i de större
boklådorna samt å tidningskontoren.
Det är bättre att varda orättvist smädad, än nödgas rodna för ett beröm.
Z. Topelius.
Hoffröken Ebba Muneks
porträtt
hade vi ämnat intaga i detta nummer. Då
vi emellertid hört fröken Munck — af helt
naturliga sk&i • — uttrycka den önskan, att
hennes porträtt ej måtte offentliggöras fore
eklaterandet af hennes trolofning med h. k. h.
prins Oscar, bjuder oss grannlagenheten att
gå denna hennes önskan till mötes. Våra
ärade läsarinnor få sålunda stilla sin
otålighet till nästa nummer. / stället skola vi då
bereda dem en dubbel öfverraskning. Vi ämna
nämligen utgifva nästa veckas nummer — i
st. f. på fredagen — redan på måndagen
eller dagen efter trolofningens eklaterande.
Vi hafva derjemte blifvit satta i tillfälle att
då meddela det allra nyaste och utan
jemförelse bästa porträttet af fröken Munck, till
hvilket hon suttit hos hr Gösta Florman, vår
framstående hoffotograf, för endast ett par
dagar sedan. Idun blir den första tidning,
som kan meddela detta charmanta porträtt,
hvilket för tidningens räkning skäres å hr W.
Meyers välrenommerade xylografiska atelier
härstädes. Redaktionen.
Första numret
af
Iduns modetidning
med mönsterbilaga
följer med detta månadens sista nummer.
Vi hoppas, att det måtte falla våra ärade
läsarinnor i smaken. Denna lilla mode-
tidning, som ju jemte åtföljande
mönster-bilaga gratis tilldelas Iduns alla
abonnenter, kan naturligtvis ej täfla med sin större
syster Freja, och den gör ej heller anspråk
derpå,. Vi äro emellertid öfvertygad^ om.
att <kn skall blifva, fullt tillräcklig för de
hem, der pretentionerna beträffande lyx och
modesaker ej äro allt för stora, samt utgöra
en god ledning vid förfärdigandet af såväl
enklare som bättre, ej allt för luxuöst
utstyrda, drägter.
Till en början hafva vi inryckt
modetidningen i Iduns hufvudnummer på så
sätt, att den med lätthet kan skiljas från
detta senare och hvardera vid årets slut
bindas för sig. Allt efter som tidningens
spridning ökas, skola vi emellertid i alla
hänseenden utvidga såväl hufr/udnumret som
modetidningen och mönsterbilagan.
Handarbeten o. cl. skola likaledes efter hand
inrymmas i modetidningen.
Modebilderna komma oss så tidigt till
handa från idlandet, att vår modetidning
hinner bli färdig samtidigt med att de
offentliggöras utomlands.
Redaktionen.
Drägtref ormen.
,,Aet påstås ofta. att »modegalenskapen»
)l nu nått sin höjd, eller, att den aldrig
’■’ förr nått en sådan höjd. Sådant har
dock blifvit sagdt i alla tider,
alltsedan »modet» kom på modet. Men kan
hända har modets makt fått större
utsträckning’ nu än förr. Äfven allmogens och
den tjenande klassens klädedrägt är numera
underkastad den samma. Krinolin och turnyr
få nu också uppbära den hemväfda kjorteln,
och »garnityr» sys numera icke blott på
sidenklädningar.
Hvilken orsaken än må vara, visst är,
att, man på senare tiden gjort några försök
att bryta udden af denna makt. Ett af de
mest lyckade var utan tvifvel den s. k.
reformdrägten, som också en tid tycktes
vinna mycken anklang. Men för alt en
enkel drägt skall kunna blifva antagen
såsom rådande, måste först enkelheten sjelf
komma på modet — och det har den icke
ännu.
Reformdrägten har många fördelar. Den
är praktisk och beqväm, och den s. k.
hög-tidsdrägten är dertill utmärkt vacker och
smakfull. Men den är knappast klädsam
för andra än smärta och högväxta damer;
är man kort till växten, »trulsig» eller illa
växt, är det med reformdrägten nästan
omöjligt att förmildra eller fördölja dylika
brister. Och som i vår försnörda tid
endast få qvinnor torde kunna skryta af
en sådan växt, som från början naturen
allämnat dem, så är det ej att undra på,
titt en drägt, som ej har några puffar och
garneringar eller något som kan lägga till,
der det fattas, och dölja, der det är för
mycket, icke kan finna nåd för nutidens
ögon. Dertill kommer, att denna drägt, för
att vara vacker, måste ordnas och
sammansättas med finaste smak, eller i alla fall
med en utbildad, att icke säga konstnärligt
utbildad, smak. Eljes kan den lika lätt blifva
afskyvärd som lyckad, i fall detta skall bero
på en slump. Men de, som kunna fylla
dessa vilkor eller som för helsans och
be-qvämlighetens skull föredraga den, hvarför
skulle de icke kunna använda reformdrägten
— eller en annan drägt, som medförde
samma fördelar? Nej, man kan icke skilja
sig från alla andra, man kan icke vara olik
andra, heter det då.
Annars är man just icke så rädd alt
Idun räknar nu minst 30,000 läsarinnor, spridda öfver hela landet.
Ärade läsarinnor, arbeten för spridningen af eder tidning-! ""^jg
RAKTSSK ycc^^fg/^G
Qvinnan imbwte
^ „ i!!«HBi\
Med detta monnier följer som bihang Iduns mönstcrbUaga n:r 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
