Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11. Fredagen den 16 mars 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi vilja särskildt fasta uppmärksamheten på Iduns lämplighet för plats- | r"N | | K| annonser som beröra familjekretsen. — Annonser mottagas endast genom
sökande och platsutbjudande annonsörer, äfvensom för alla öfriga slags | L/ vJ IN S. Gumaelius annonsbyrå och hes redaktionen. Abonnentsamlare antagas.
Helsovård.
Reumatisk värk. Vill man förebygga
reumatism, är det nödvändigt att
uppmärksamt iakttaga vissa yttre
försigtighetsmått. Har man t. es. i åratal i
synnerhet vid stillasittande arbete flere
timmar dagligen intagit en och samma
ställning eller likaså i åratal haft sin
säng stående på samma ställe, så är det
naturligt, att den ena sidan af kroppen
blir mera uppvärmd än den andra.
Sålunda uppstår en ganska stor skilnad,
om man ständigt har den ena sidan
vänd mot fönstret och den andra mot
kakelugnen eller den ena sidan ned i
kuddarne och den andra utsatt för den
kalla nattluften. Vanligen är man
benägen att vända sig bort från ljuset,
vända ansigtet mot väggen. Då nu
kroppen söker utjemna värmeolikheten,
strömma safterna företrädesvis till den
mera afkylda kroppsdelen, och om
verkningarna häraf icke upphäfvas genom
arbete och kroppsrörelse, kommer den
styfmoderligt behandlade sidan af
kroppen att försvagas och sålunda uppstå,
kanske efter flere års förlopp reumatiska
smärtor, exempelvis tandvärk i det
uppåtvända kindbenet, och dessa
smärtor kunna endast med svårighet häfvas,
just emedan de så att säga förberedts
i åratal. Biktigheten af detta faktum
kan en hvar, som redan lider af
reumatism, öfvertyga sig om; han kommer
nämligen ofelbart att känna smärtan i
den sida, som en längre tid varit mest
utsatt för drag och kyla.
Toaletten.
Kolpulver är skadligt för tänderna.
Det finnes många personer, som borsta
och rengöra sina tänder med kol
(vanligen björkkol). Nu hafva emellertid
framstående tandläkare genom sina
undersökningar i detta afseende kommit
till det resultat, att bol är skadligt
för tänderna, i synnerhet, om man
borstar dem på tvären dermed. Ty fast
än det särdeles väl rengör dem,
åstadkommer det vid ofta upprepad
användning små ränder och sprickor tvärs
öfver i emaljen, hvarigenom denna lätt
kan gå förlorad. Dessutom tränga fina
koldelar in i tandköttet, hvarigenom
kanterna af det samma färgas blåaktiga
eller svarta, och så småningom hopa
sig dessa smulor vid roten, der de
stundom förorsaka smärtsamma
inflammationer. Alla tandpulver af kol och
krita böra alltså undvikas. Ett godt
tandpulver, som äfven med tillhjelp
af en mjuk borste kan användas af barn,
är följande af tandläkaren Schlenker i
hans Illustrerade tidning för tändernas
och munnens vård, förordade: kolsyrad
magnesia, pulver af florentisk violrot,
3 gram af hvardera, vidare 3 decigram
thymol, 4 droppar pepparmyntolja samt
20 droppar nejlikolja, hvilket allt kan
erhållas på hvarje apotek.
Tvätt.
Sätt att tvätta och bleka yllekläder,
hvilka gulnat af svettning under
begagnandet.* Hvarje husmoder ined vilja
och förmåga att öfvervaka alla
detaljerna af sin bushållning, således äfven
tvätt, vet, huru svårt det är att få
yllekläder rengjorda, utan att de krympa
eller hopfiltas. Mångårig erfarenhet har
lärt mig, att det är bäst att tvätta ylle
i varmt vatten, men då måste också
lika varmt sköljvatten vara i ordning,
så att hvarje persedel genast efter
tvättningen blir sköljd och urvriden;
(strumpor, tröjor etc. böra vridas på bredden,
ej på längden). Om man på en gång
tvättar flere persedlar, innan man
företager sköljningen, så afkylas dessa,
innan de komma i det varma skölj
vattnet, och just derigenom uppkommer
krympning och hopflltning. Om man
deremot, såsom många bruka, tvättar
och sköljer i kallt vatten, blir faran
* Vid Iduns första pristäfling belönt med
hedersamt omnämnande. Urd.
för krympning och förtätning mindre,
men ej utesluten, ty kläderna behöfva
då gnidas längre och hårdare och blifva
dessutom, enligt min erfarenhet, ej så
mjuka oeh behagliga, som då man
tvättar i varmt vatten. Svårigheten att
bibehålla den ursprungliga hvita, vackra
färgen återstår alltid. Se här hvad
jag i 20 år med fördel dertill begagnat.
Sedan kläderna efter sköljningen väl
urvridits, upphängas de i en upp- och
nedvänd tunna medels fina snören,
som man träder genom hål (ungefär
ett dussin), borrade i tunnans botten.
Tunnan ställes sedan på en stenhäll i
tvättstugan eller rent af på bara
marken, och man skjuter under den samma
in en skyffel eller annat kärl af
jern-bleck, hvilket man rödglödgat, och
hvarpå man lägger ett par händer krossadt
svafvel. Ett lakan lägges öfver
tunnan för att hindra röken att tränga
ut och sedan svaflet, efter ’/z timme
eller något längre tid, brunnit slut,
efterser man, om kläderna äro hvita
och vackra; eljes förnyas blekningen.
Då denna är färdig, bruka kläderna
vara nästan halftorra och snart färdiga
till mangling; de böra nämligen
manglas, ej strykas, hvaraf alla yllekläder
ovilkorligen gulna. Den lilla lukten
af svafvel försvinner fort, om kläderna
utbredas i varmt rum.
Härvid är att iakttaga, att man ej
på en gång får inhänga for många
klädespersedlar, röken måste hafva fritt
spelrum, eljes blifva kläderna ojemt
blekta. C. F.
Matlagning.
Kroppkakor. (Svar till Agnes A. i
n:r 9.) Ölandskroppkakor af det
ur-äkta slaget äro sannolikt icke mycket
smakliga för eder i Östergötland. De
äro emellertid ursprunget till de bättre
kroppkakor, som lagas i Kalmartrakten,
och af hvilkas beredning jag vill söka
lemna en beskrifning, ty sådana
förekomma till min mans förtjusning på
vårt middagsbord hvarje tisdag i
fastlagen.
Två hela ägg vispas. Deri hälles
1 qvarter (ursäkta de gamla måtten!)
god mjölk. Denna blandning hälles
öfver ett potatismos af 3’k skålpund
väl halfkokt potatis, som rifvits. I
detta inarbetas derefter l’/2 skålpund
hvetmjöl jemte något salt. Degen
lemnas att stå minst en half timme
för att jäsa något. Derefter rullas
degen och afskäres i smärre bitar, så
stora som ett medelstort äpple eller
potatis, eller mindre (aldrig större);
hvarje bit rundas och i den samma
göres en stor fördjupning, ju större dess
bättre, oeh i denna lägges så mycket
fyllning, som kan få rum. Fyllningen
består af antingen l à l’/2 skålpund
god medvurst eller ’Iz skalp, medvurst,
’/t skålp. rökt oxkött och minst ’/«
skålp. färsk skinka, alltsammans skuret
i små tärningar. Till denna fyllning,
som biäckes litet i en stekpanna, bör
vara satt något peppar. Degen slutes
omkring fyllningen väl, så att den
senare kommer i midten, och kakan
rullas, så att den blir klotformig.
Under tiden har vattnet, tillsatt med salt,
fått koka upp. När baket är färdigt
nedläggas alla kakorna försigtigt i
kitteln, som täckes. Nu koka
kroppkakorna vid sakta eld en half eller tre
qvarts timme och vändas derunder
varligt. När de höja sig till ytan äro de
vanligen kokta. Detta kan man för
säkerhets skull undersöka med, en
vispqvist. Kroppkakorna upptagas
försigtigt och serveras så varma som
möjligt med sås af smält smör. De få icke
efter kokningen ligga qvar någon längre
stund i vattnet, emedan de då blifva
vattniga och lösa på ytan. För att
rätt kunna njuta af denna förträffliga
maträtt är sålunda ett bestämdt vilkor
att..— passa på middagstiden!
Öfverblifna kroppkakor användas bäst
till frukost följande dag, då de serveras
uppstekta.
Stockholmska från Småland.
Bakning.
Brun sockerkaka. En deg tillagas
af 1 tekopp söt grädde, 2 ägg, 2
tekoppar mjöl, 2 tekoppar brunt fint
stött och torkadt socker, 3 skedar
ski-radt smör, 1 tesked kolsyradt dubbelt
natron samt peppar och kanel. Degen
lägges derefter i en med smör smord
form, beströs med rifvet bröd och
gräddas i lagom värme. Selma.
Marängtoppar. 2 ägghvitor slås i ett
fat jemte 2 kaffekoppar strösocker och
omröres ungefär en qvart, då 1 stor
tesked ättiksprit tillsättes, hvarpå det
å nyo omröres, tills skeden kan stå i
smeten. Härefter ilägges för 15 öre
skållad, i strimlor skuren och väl
torkad sötmandel, hvarefter degen utbakas
i små toppformiga kakor, som läggas
på en väl smord plåt och gräddas i
mycket svag värme. Selma.
Hvarjehanda.
Att rengöra anlupna skedar. Då man
ätit löskokta ägg med silfverskedar,
antaga dessa dervid lätt en svartbrun
färg, som är svår att aflägsna. Ett
mycket bra sätt för deras rengörande
är att först putsa dem med fint
pulveriseradt sot och derefter polera dem
med handskskinn.
Läkareråd.
Ruth. Qvist. Sä vidt vi af er beskrifning
af ert onda kunna döma, synes oss det
samma ej vara af fariig beskaffenhet. Ni skulle
helt säkert ha stor nytta af en längre tid
fortsatt elektrisk behandling.
X. Y. Z. 22. Pensla ansigtet tre gånger
dagligen med följande blandning: 100 gram
mandelemulsion, ö gram benxoëtinktur och 5
centigram sublimat. Laga dessutom att ni
har jemn afloring. — Det bästa iblodrenandev
medlet tör er torde vara jern och china.
Mina B. Tvätta dagligen med en
sublimat-lösning 1: 1000. Pudra flere gånger dagligen
med etl pulver borsyra på 20 delar stärkelse,
samt sök att på lämpligt sätt fästa en större
bit vadd, på hvilken ni strött litet af det
ofvannämda pudret. — Angående er fotsvett,
se råd till Nanna i n:r 8!
Anna ./—n. Något säkert medel mot ert
onda känna vi ej. Någon lindring torde ni
dock kunna vinna genom att emellanåt och
alltid, innan ni går ut, ingnida en salfva af
1 del zinkoxid på 20 delar vaselin.
Fru Hulda. 1). Spruta med en öronspruta
qväll och morgon in 2 å 3 sprutor af en ljum
borsyrelösning (4 delar borsyra på 100 delar
vatten). Torka örat väl efteråt med vadd eller
bomull, och lägg in litet ren bomull, innan
ni går ut i kall luft. Visar sig ej häraf
bättring, bör ni vända er till en ü ron läkare lör
närmare undersökning. 2). Stryk morgon
och qväll på såret ett tjockt lager af följande
salva: 1 del salicylsyra, 10 delar zinkoxid,
10 delar stärkelse och 20 delar raselin. Torka
före påläggandet af nv salfva af såret med
litet ren bomull.
Annie 19 år. 1). Ett hufvudvilkor för att
ni skall bli bättre, är minskning i ert trägna
stillasittande arbete. Drick vidare under
några veckor hvarje morgon två glas
Porla-vatten. Lef mest af färsk (ej fet) mat, mjölk
och ägg: undvik sötsaker och kaffe. 2). Se
råd till Mary i n:r 31
A ■> - g. Se råd 1) till Annie häl’ ofvan.
Isidora. . Som denna kan upphöra af flere
orsaker, så är det omöjligt att ge svar på en
så kortfattad ftåga.
E. 18 år anhåller om råd för »ibland
svagare, ibland starkare värk i venstra sidan».
Äfven om upplysningarna varit utförligare
än detta knapphändiga meddelande, torde vi
ej ha kunnat ge er ett samvetsgrant svar
utan undersökning — mycket mindre nu.
Ni kan ju försöka ingnidningar af en
blandning af 1 de! bolmörtsolja och 2 delar kam
-ferolja.
Eugenia. Ert medel är oskadligt, äfven
länge användt. Gör det ej tillbörlig verkan,
kan ni forsöka det medel, som tillrådls
Frågvis i n:r 5.
Vilhelmina. 1). Vårt råd är, att ni under
en tid af åtminstone ett par månader alldeles
låter bli detta och derunder väl sköter er
nervsvaghet. Bäst sker detta under
sommaren vid lämplig badort. Till dess en gång
hvarannan vecka. 2). Nej.
E. H—s. På grund af läkarens uttalanden
anse vid det sannolikast, att ni lider af
allmän svaghet, och att anfallen bero på
lufl-rörsastma. Försök en tid följande
behandling. Drick hvarje morgon ett glas
Emser-vatten (artificielt) med lika mycket varm mjölk.
Tag till hvarje måltid en tesked a! de
droppar, som föreskrifvita Sigrid i n:r 7. Lef af
stärkande, kiaftig föda. När edev andläppa
påkommer, så blanda 30 centigram
sönderstött;: stramoniiblad med litet tobak i en pipa
och rök denna blandning. När hostretningen
blir svär, så tag en half tesked eller något
mer Roséns bröstdroppar.
D.r -d.
Frågor.
N:r 4. Finues det något sätt att borttaga
bläckfläckar från papper i allmänhet och
särskildt från en portfölj, inbunden i grönt
klotband ? Annie.
N:r 5. Undertecknad vore särdeles tacksam,
om någon ville upplysa honom, liuru och hvar
plantor af kaffeträdet kunna fås.
Blomstervän.
Svar.
N:r I. .Bekymrad husmoder». Något sält
att förekomma vattenflöde från innanfönstren
känner jag ty värr ej till, men ett sätt att
med minsta möjliga obehag aflägsna vattnet
från fönsterplattan, hvilket jag bar användt
och funnit praktiskt, kan jag meddela.
En våt ullgarnsända lägges i fönsterplattan
invid innanfönstret och dess ena eller bättre
båda ändar löpa ned på hvar sin sida om
fönstret i en butelj eller annat passande kärl,
hvilket kan döljas hängande nedanför
fönsterplattan bakom gardinen. Vattnet följer nu
tråden ned i kärlet, och man liar endast att
passa på att tömma detta, när det blir fyldt.
Detta enkla sätt att förekomma vattensamling
i fönstren o är vida att föredraga framför att
ständigt stå tillreds att torka bort vattnet.
C. M.
N:r I. -»Bekymrad husmoder*. Eldning med
antracitkol eller koks i kakelugn eller —
bättre — i kamin, är det enda osvikliga
medlet att torka »rinnande innanfönster».
»Husläkare».
N:r 3. Agnes A. Se här ofvan under
rubrik Matlagning!
Breflåda.
Stockholmska frän Småland. Mycken tack
för eder präktiga och väl skrifna uppsats.
Skulle ni ej vilja mdedela Iduns läsarinnor
flere goda rön, som ni nog säkert är i
besittning af?
Aida. För edra många förträffliga rön
hembära vi eder vårt tack och bedja eder snart
komma åter.
E. S. Öfversättningen kan ej användas.
Adress och porto förväntas.
II. Svenskdotler. Eder senaste skrifvelse
bär från början till slut vittne dels om sårad
fåfänga och att ni måtte hafva mycket höga
tankar om eder sjelf, dels ock om, att ni ej
har minsta begrepp om det oerhörda arbete,
som är förbundet med utgifvandet af en
tidning sådan som Idun. Manuskript
tillströmmar från alla häll och blotta genomläsandet,
af det samma tager en rundlig tid. Det dröjer
sålunda i allmänhet 3 à 5 veckor, beroende
på skilda omständigheter, innad vi kunna
lemna svar. Vi måste naturligtvis gå
någorlunda i tur och ordning. Hvad nu edra sända
uppsatser beträffar, så lämpa de sig verkligen
ej för oss. Hvarför skola vi säga eder, då
ni inlinner eder för att äterhemta
manuskriptet, hvilket ni ju lofvat. Eller kanske det
skulle vara ett hot? I sådant fall var det
alldeles förfeladt. — För edert arbete, för Iduns
spridning, för hvilken ni påstår eder hafva
gjort mer än andra, hembära vi eder vår
varmaste tacksamhet. Det sammager er dock
ej rättighet att tillegna eder något slags
förmynderskap öfver vårt görande och låtande.
Edu\ Aldrig? — Kanske dock längre fram!
?—n, Upsala». Naturligtvis med största
nöje! Låt. oss blott veta hennes adress! Tack
för löftena!
»En af Iduns redan många läsarinnorVi
skola taga edert förslag i Öfvervägande.
Många matmödrar. Omöjligt åtminstone
tills vidare. Hela tidningen är afsedd till
inbindning i permar, som vid årets slut
komma att tillhandahållas.
Signhild. Lika litet som ert söderns barn
lämpade sig för vår kalla nord, lika| litet
passar er »Marianina» i Iduns spalter.
Fingal. Hur kan ni tänka, att vi i Idun
skulle införa dylikt mischmasch? Och sådant
vill ni ha betaldt för?
Mina; Elin; —a—r; E. A.; A. C. K.;
Alexic; Nana; Emelie; Högdal; S. A.; a. — n.
m. fl. Edra vänliga bidrag hafva med
tacksamhet mottagits och skola efter hand införas.
Ailises. Duger ej!
Redaktionen.
Innehållsförteckning1;
Fapbror Gösta. Af Ave. — Några råd till
både gamla och unga hustrur. Af B. S. —
Hemma och ute (notiser). — Qvinnor.
Porträttstudier för Idun af Johan Nordlim. III.
Kerstin. — Under drifvan. Poem af Jacques.
— Metod. Af Moster Stina. — Brefkort till
tant Anna. Af Ouido. — Teater och musik.
— En lifsuppgift. Berättelse af Ernst
Lundquist. — Frän Iduns läsekrets.
Helsovård. — Toaletten. — Sätt att tvätta
och bleka yllekläder, hvilka gulnat af
svettning under begagnandet. Af G. F. —
Matlagning. — Bakning. — Hvarjehanda. —
Läkareråd af D:r —d. — Frågor. — Svar. —
Breflåda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
