Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12. Fredagen den 23 mars 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI vilja särskildt fästa uppmärksamheten på Iduns lämplighet för plats- I Pl II M annonser som beröra familjekretsen. — Annonser mottagas endast genom
sökande och platsutbjudande annonsörer, äfvensom för alla öfriga slags I U U IN S. Gumaelius annonsbyrå och’ hes redaktionen. Abonnentsamlareantagas.
Köket.
Några ord om äggen i köket. 1. Vid
inköp pä torget är det rätt svårt att
bedöma, om äggen verkligen äro färska,
efter som »afsyning» der ej kan ega
rum. Det fins dock ett sätt att
igenkänna nyvärpta ägg, som icke bedrager:
nämligen att pröfva med tungspetsen.
Håller man denna mot äggets spetsiga
ända och samma iskyla förnimmes, huru
länge man än håller tungan qvar, så
är ägget färskt; käns det deremot, som
om det blefve varmare, så har man ett
äldre ägg framför sig.
2. Vill man få ägghvitor hastigt
till skum, tillägge man ett par korn
fint salt, innan man börjar vispa.
Resultatet blir förvånande.
3. Vid rätter, der hela ägg skola
användas, borde man alltid vispa dessa
något för sig sjelfva, innan man lägger
dem till smeten.
4. Då hårdkokta äggulor,’ som skola
söndersmulas till skarpsås eller dylikt,
ej vilja bli jemna utan korniga,
tillsätter man några droppar kallt vatten.
5. Förlorade (kokta) ägg
öfverdragas af sig sjelfva med ägghvitehinna,
sedan de äro uppslagna i vattnet, om
man i detta senare häller ett par
droppar ättika.
G. Soppor eller såser, som man
brukar afreda med äggulor ensamt,
kunna utan fara för skärning redas
med hela ägg, blott man vispar litet
mera än vanligt. Somliga anse det
helsosammare, om hvitan följer med.
Ibland har husmodern kanske också
svårt att genast använda hvitorna; och
erfarenheten har ju visat, att uppslagna
ägghvitor, som stå i flere dagir, utveckla
gift i sig.
7. Om ägg, utan att verkligen vara
skämdt, ser litet misstänkt ut, eller
tyckes hafva en egen lukt, kan man
ibland förbättra sådant om man utsätter
-det, (uppslaget) några timmar för friska
luften.
8. För att fa jemn och vacker fason
på stekta ägg, användes med framgång
plättpannan; men upptagandet har
ibland sina svårigheter. Jag har
derför bestält hos bleckslagaren 1J/2 cm.
höga ringar (af plättstorlek), som jag
sätter i en vanlig stekpanna utan hög
kant. Så snart det hvita stannat, tager
jag bort ringarna och äggen kunna
lätt upptagas.
9. Frusna ägg kunna räddas, om
man lägger dem i friskt källvatten
med tillsats af litet koksalt.
10. För att ledigt kunna skala
kokta ägg till smörgårdsbordet, bör
man lägga dem i kallt vatten genast
efter kokningen samt börja skala från
den runda, ej från den spetsiga ändan,
(att skära dem rakt itu genom skalen
och taga ur halfvorna med matsked,
har jag ej funnit praktiskt).
11. Att en uppvispad ägghvita kan
klara grumliga köttsoppor, gelésafter,
etc. är väl allmänt bekant. Uppkokas
vätskan med ägghvitan, så drar den
senare alf orenlighet till sig.
12. Snälla mammor försumma visst
icke att då och då blåsa ut äggen, för
att barnen kunna måla eller klistra
bilder på dem -— till julgranen och
till påsk. På påskafton jubla de små
äfven, om äggen framkomma röda, gula,
gröna, gredelina i st. f. hvita som hela
året.
(För dem som önska närmare
meddelande om oskadligt färjande af ägg,
som sker under kokningen, står jag
gerna till buds med noggrann
upplysning.)
Stenia.
Matlag-ning.
Äppelmunkar. Skala ett lagom stort
äpple och utlag kärnhuset med en
bieekpipa. Utkafla tunt vanlig
smördeg och lägg omkring’ äpplet, rulla
det i socker och kanel, samt grädda det
i lagom varm ugn. Äro särdeles
välsmakande. Asta W.
Potatistårta. Man tager skåip.
godt smör, ’Iz skålp. mjöl och ’/2 skålp.
kokt, kall, rifven potatis och knådar
det under en half timmes tid väl
tillsammans till en dig. Af denna göres
sedan 3 bottnar, hvilka en och en
gräddas i lagom ugnsvärme, hvarefter
sylt eller äppelmos bredes mellan dem.
Denna tårta är lika god kall som varm.
Ellen.
Nlosspudding. ’h skålp. socker hugges
i bitar och med dessa afrifves skalet
på 2 citroner, från hvilka saften väl
urkramas. Derefter slås 1 ölglas franskt
vin i en panna och häruti läggas
sockerbitarna att smälta. Sedan 5 ägg
blifvit väl vispade, slås de i vinet,
som derefter vispas, tills det börjar
tjockna, då det uppslås för att kallna.
Derpå röres det till sammans med 1
halfstop till skum vispad grädde.
Slutligen upplöses för 25 öre gelatin, hvaraf
en vacker form invändigt smörjes med
tillhjelp af en fjäder, ogh det öfriga
iröres i massan, som deiefter slås i
formen för att kallna. Sedan doppas
formen hastigt i helt vatten och
puddingen uppslås på ett fat samt bör
kallna på is. Sjelfva krämen bör helst
kokas dagen förnt. Selma.
Att koka bruna bönor på 1 à 2
timmar. Om man så vill, blöter man
bönorna aftonen förut — det behöfs
dock knapt — häller andra dagen
bort detta vatten och kokar dem med
ej för mycket vatten 1ja timme.
Derefter slår man bort detta vatten och
påhäller nytt, men kokande, som
ytterligare efter timme ersättes af nytt
kokande. Nu tillsättes salt och fett
— kort fore anrättningen afsmakas med
grädde, sirap och ättika.
Stenia.
Fönsterträdg-ården.
Om skötseln af törnrosor i
boningsrum. Ofta hör man blomstervänner
beklaga sig öfver, att odling af
rosenbuskar icke vill lyckas för dem. Köpa
de ett blommande exemplar, händer
det ofia, att blommor och blad inom
kort falla af oeh knopparne aldrig
utveckla sig. I detta fall, som ofta
beror på ombyte af luft och plats, i
synnerhet om plantan blifvit hastigt
uppdrifvet återstår endast att afskära
grenarne till tredje ringen och tåligt
af-bida. nästi blomning, som genom
riktig behandling aldrig uteblifver på
remontant- och månadsrosor. Mycket
tacksammare är emellertid skötseln af
icke drifna rosenbuskar. Sätter man
en sådan vid fönstret i ett varmt rum,
komma blad och knoppar snart att
visa sig. Då utvecklingen hastigt
försiggår, får man icke längre låta jorden
blifva torr, utan vattna den
regelbun–det, likväl icke så ymnigt att det
kommer vatten på det under krukan
stående fatet. Dessutom är det äfven
rådligt, att sedan rummets temperatur
blifvit något afkyld, dagligen
öfver-strila växten. På detta sätt skyddar
man den säkrast mot ohyra; skulle
detta oaktadt bladohyra visa sig, bör
man bortskrapa den med en fjäder.
Så behandlade komma rosenbuskarne,
hvar och en i sitt slag, att blomma
från februari till april, och man
behöfver ej befara, att knopparne falla af.
Sedan de blommat ut, sätter man dem
i ett kallt rum eller under mild
väderlek vid öppna fönstret, hvarvid de
likväl böra aktas för frost. På
remon-tantrosor afskär man skotten till andra
eller tredje ringen, och tager in dem
i boningsrummet, då de åter börja
blomma. Öfverhufvud taget är det en
vigtig sak i fråga om skötseln af
törn-rosplantor, att man så litet som
möjligt håller dem i den torra, varma
rumsluften, emedan de då ej äro i
stånd att bilda ett friskt moget trä.
Den, som har en trädgård till sitt
förfogande, bör efter andra blomningen
utsätta sin rosenstock på någon solig
plats i den samma. Dervid nedsattes
blomkrukan ända till kanten i jorden,
dock så, att den står i en urhålkning,
så att maskarne ej kunna intränga.
Då man sedan på senhösten upptager
den, ställer man den öfver vintern i
en källare, hvarefter den på nyåret åter
ställes in i boningsrummet och
afskäres dervid ända till de sist framkomna
skotten. Omplantering af törnrosor bör
i regeln ske en gång om året, helst
efter andra blomningen eller om
vintern innan skotten boija framkomma.
God drifbänksjord uppblandad med
hälften åkerjord och något flodsand är
härtill lämpligast.
Huskurer.
Mot »sten». Äkta Tilly-droppar, 15
hvarje afton i en matsked mjölk. Salt,
sur och fet mat undvikes, likaså jästa
drycker och ost. S.-C.
Födoämnen.
Bland fiskarne skattas hanarne
vanligtvis högt på grund af sin mjölke,
hvaremot honornas kött obestridligt
anses vara det finaste och mest
välsmakande. Åtskilliga fiskars mjölke
anses som bekant vara en riktig
delikatess. Det finnes gastronomer, som
påstå, att det bästa stycket på flundran
är att söka på buksidan i närheten af
simfenan. Karparnes mjölke gäller för
en utomordentlig läckerhet, som
franska gourmander pläga låta anrätta
till särskild ingångsrätt vid
festmåltider. Denna mjölke har äfven det
företrädet att vara särdeles lättsmält.
Härförutom uppskattar man hos karpen
gommen eller »tungan», som de flesta
kalla den. Den med stora, glänsande
fjäll försedda karpen är att föredraga
framför den vanliga, emedan den är
linare i smaken; karpar på 2 à 3
skålpund anses vara de allra bästa. Man
har tvistat om, huru vida karpens ålder
inverkar på köttets smak ocli en baron
v. Baerst påstår, att sa ingalunda är
fallet, emedan köttet af en öfver
hundraårig karp, af hvilken lian ätit, var
fetare och finare än vanligt, hvilket
heller icke är underligt, då karparne
med åren blifva fetare och det af fett
omgifna köttet alltid anses för det bästa.
I fråga om gäddan öfverensstämma
alla deri, att bukens kött är bättre än
ryggens. Vid gäddans tillagning får
den som läckerbit gällande lefvern icke
förglömmas. De mest eftersökta äro
medelstora gäddor och gäddungar. De
äldres kött är hårdt och mindre
lättsmält. Sjö- och flodgäddor böra
föredragas framför sådana, som fiskas i
dammar.
Hvarjehanda.
Vill man öfvertyga sig om, huru vida
mjölk, bouillon, e. d. har dragit sig,
behöfver man blott drypa en droppe af
ifrågavarande vätska på en bit
lacknms-papper. Förvandlar sig dess blå färg
genast till rödt, så har vätskan börjat
surna; eger ingen färgförändring på
papperet rum, är ingen fara dermed.
Stenia.
Läkareråd.
Sven 17 år. Begagna för eder fotsvett
dagligen 20 minuters fotbad (34°) med 2 gram
sublimat till hvarje bad. Pudra fötterna minst
3 gånger dagligeu med ett puder af 3 delar
salicylsyra, 10 delar stär/celse och 87 delar
talk samt inlägg mellan tårna litet vadd med
detta puder påströdt. Tag rem strumpor för
hvarje dag och begagna aldrig samma skodon
tvä dagar å rad.
Agnes II. Troligen, om er dotter i öfrigt
är frisk, beroende pil mjellbildninj?. Se
derför råd till Wendin:r 10, och jemför svar till
Frågvis i n:r 5 och till Karin i n:r 9!
Elin v. K. Låt läkare undersöka eder !
Tills ni kommer i tillfälle dertill, ban ni
försöka den behandling, som tillrådts Gertrud
—m i n:r fl.
Fanny TF. Botas ej med medicin eller
dylikt. Möjligen skulle ni dock kunna ha nytta
af eu kalivattenkur i sommar.
Dora. Se råd till Lisa 21 år i n:r 7! SÖij
derjemte för jemn aflöring.
Lea 21. Menar ni på" sjelfva
ögonlockskanterna? I så fall beror det troligen på en
inflammation derstädes. Visa er för läkare!
E. W—n torde göra klokast i att i
sommar vid lämplig badort sköta sin mag- och
tarmkatarr, ty denna är orsak till alla
krämpor. Till dess bör ni hvarje morgon dricka
2 glas karlsbadervatten (arteficielt) med lika
mycket varm mjölk.
M—a. Om ni har tillfälle dertill, gör ni
klokast i att vända er till en specialist i
halssjukdomar. Hvarom icke, bör ni från apotek
skaffa er Gargarisma adstringens till gurgllng
flere gånger dagligen en tid bortåt.
Greta C. Ni lider ej af första graden af
’•acta rosa» (sjukdomen heter acne rosacea!!),
ty då vore er näsa alltid röd. Se vidare svar
till Dora här ofvan!
C. W. M. Drick hvaije morgon 2 glas
karlsbadervatten (50°; samt till hvarje måltid
ett spetsglas Bonnebyvatten. Lef uteslutande
af mjölkmat och löskokta ägg samt fint
hvetebröd. Först om ett par, tre veckor dessutom
litet färskt kött och fisk.
—M.— Se svar till Linda i n:r 6!
Dido. 1) Massage och elektricitet. 2) Drick
en tid hvarje morgon ett glas Emservatten
(arteficielt) med lika mycket varm mjölk. 3)
Operationen lätt och ofarlig. Vänd er till
närmaste lasarettsläkare!
Tea 24. Se svar till Mary i n:r 3 (jemför
ock svar till Tyne i n:r 21).
Maria 26 år. Använd den salva, som
föreskrifves fru Hulda 2) i n:r 11! När
svullnaden och hettan minskats, kan ni åter
försöka den förut använda medicinen.
Orolig moder. Ni kan väl knappast begära,
att vi skola kunna utan tillfälle till
undersökning ge er ett råd på grund af så ytterst
knapphändiga upplysningar.
Olja. Föi sök det medel, som tillrådts X.
Y. 2. i föregående nummer! Jemför dock
svar till Frågvis 3) i n:r 5!
Tamina. Se svar till Fin på landetin:r9!
En moderlös. Se svar till Elsa 23 år i n:r
7! Lukten minskas genom tvättningar och
ännu mera genom sköljningar med ljumt
vatten, hvilka äro alldeles ofarliga, lika väl
som det är fullkomligt oskadligt och ur
snygghetens synpunkt nödvändigt att byta om
linne och tvätta ansigtet vid dessa tillfällen.
M. B. Se svar till Finska i n:r 9!
Elisabeth. Då ni nu är frisk, kan ni utan
lara göra det. Äfven om ert barn uppfödes
arteficielt, kan det ändå bli skrofulöst. Något
-blodrenande^ medel hjelper i alla händelser ej.
Fra 38 år. Hvarpå denna egendomlighet
beror, kunna vi ej afgöra. Till äfventyrs kan
hvad som tillrådts den med er mycket nära
befryndade »Fru Wilhelmina» (i förra numret),
medföra lindring i dessa obehag.
Gustaf SO år. Borsta först in en 1 östling
af 8 delar salpetersyrad silfvcroxid i 70 delar
vatten och, sedan detta intorkat, en lösning
af 8 delar svafvellefver i 70 delar ratten. Om
så behöfs, kunna lösningarna göras starkare.
Om det af er nämda medlet sakna vi
erfarenhet.
D:r —d.
Rättelse. I svar till Mina B. i föreg. n:r
står »ett pulver borsyra», skall vara: ett
pnl-ver af ü delar borsyra» etc.
Frågor.
N:r 6. Af våda har af en jernlösning blifvit
utspildt på en bordduk. Frågas, om det.
linnes något medel att borttaga deraf uppkomna
rost fläckar? J, l<\
Svar.
Frågan n:r 4. Haf en droppe Jjumt vatteni
på bläckfläcken, lägg deri en nypa
bläckpul-ver, tag sedan en linnelapp och gnid sakta
dermed. Tag åter litet vatten och pulver p;i
en lapp och gnid sakta, så är fläcken borta.
Detta är det bästa medel att äfven taga bort
fläckar af rost, bär och vin ur duktyg.
Fläcken doppas i kokande vatten, pulver tages på
en linnelapp och ingnides. Är det gamla
fläckar, måste förfarandet upprepas. Linnet
tar ingen skada. II.
Innehållsförteckning*;
Illustrationer: Prins Oscars förmälning i S:t
Stephenskyrkan i Bournemouth.
Orginalträ-snitt för Idun. — Vyer från Bournemouth.
Autotypi, utförd för Idun af Angerer <0 Göscfil,
Wien. — Prins Oscars hus i Karlskrona samt
Fridhem på Gotland. Teckning för Idun af
E. Forsström.
Text: Till Oscar Bernadotte och Ebba
Munck, förmälningsdagen den 15 mars 1S88.
Poem (med prin«en och prinsessan
Bernadottes vapen som inledningsvignett) af N.
Arenander. — Prins Oscars förmälning i
Bournemouth. Teckning för Idun af —s—.
— En hemlighet. Skiss för Idun al Earl Ek.
— Ordning i hemmet. Af C—l G—n. Vid1
Iduns första pristäfling belönad med Jwlärsamt
omnämnande. — En lifsuppgift. Berättelse af
Ernst Lundquist (forts.)
Tvätt. — Köket. — Matlagning. —
Fön-stert-rädgårdeu. — Huskurer. — Födoämnen.
— Hvarjehanda. — Läkareråd af D:r —d.
— Frågor. — Svar.
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
