Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 16. Fredagen den 20 april 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 16.
B yrå:
8 Sturegatan 8
(ingång från Humlegårdsg. 19)
Annonspris:
25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).
l:sta årg.
Prenumeration sker:
I landsorten: å postanstalterna.
I Stockholm: hos redaktionen, å
Stadspostens hufvudkontor, i de större
boklådorna sanrt å tidningskontoren.
Fredagen den 20 april 1888.
Tidningen kostar
endast 1 krona för qvartalet.
postarvodet inberäknadt.
Ingen lösnummerförsäljning!
Redaktör och utgifvare:
FRITHIOF HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 9—10 och 4—5.
Allm. Telef. 6147.
Utgifningstid:
hvarje helgfri fredag.
Sista numret i hvarje månad
innehåller en
fullständig mode- o. mönstertidning.
Tiden läker alla sår, Utom dem, som sjelf hon slår.
Nytillträdande abonnenter
hunna mot insändande af 30 ore i frimiirJcen erhålla,
de till första qvartalet hörande numren 11, 12 o. 13,
i hvilka början af Ernst Lundqnists intressanta
följetong- »En lifsuppgift» finnes införd.
Första qvartalet
af Idun han nj vidare expedieras, all den stund de
flesta numren (undant. n:r 11, 12 o. 13, som erhållas
mot 30 öre) fi ro utgångna.
Tjugu (20) kronor
som heder sbelöning-
erhåller den af hinns läsarinnor, som. förr. t! en HO
thornes samlat, det största antalet abonnenter å
Ulan till årets siat, uf item tt)>pburit och inn»! nil nid a
tidrymd direkt till. Med. af Xdun insändt afgiften,
hvilken från den 1. april till årets siat utgör 3 kronor
för hvarje abonnent.
OBS.! Tfe samlade abonnenterna, hvilkas antal
måste belöpa sUj titi minst fem (it), böra, vara bosatta
inom samma trakt, på det de abonnerade exemplaren
måtte kanna sändas i ett gemensamt paket titi
abon-nentsamlerskan att. af henne utdelas eller hos henne
afhemtas.
OBS.! Täflingen under nyssnämda vilkor gäller
endast för landslri/gden; men kan äfven, gälla för
städer och. köpingar, så vida det samlade
abonnent-antalet uppgår till minst femton <J5).
OBS.! Täflingen gcUler endast för privatpersoner.
Bokhandlare, egare af tidningskontor, posttjenstemiin
oeh. likstälda äro uteslutna från den samma..
OBS.! En hvar, som samlat och hos Hed. erlagt,
afgiften, för minst !> abonnenter, erhåller dessutom
det sjette exemplaret, gratis; för lO abonnenter
erhållas a gratisexemplar o. s. v.
Stockholm den 0 april 1SS8.
Redaktionen.
Hemmets uppfostran.
Ur »Vi och våra söner», af Mathilda Lan f/let.
fidljtt godt och gladt barndomshem — hvilket
^-y. ljufligt ålderdomsminne! Ju mera vi
nalkas ålderns dagar, dess mera synes oss
den flydda barndomstiden närma sig, dess
lifligare blifva våra hågkomster deraf. Lycklig
då den, som kan minnas ett hem, der kärlek
förde spiran, och der lugn och glädje rådde!
Sådana glada minnen borde många af oss
hafva många flere än de, som verkligen kunna
visa till baka derpå. Ty det är ett sorgligt
faktum, att så många menniskor sjelfvilligt visa
lyckan ifrån sig, och att så många föräldrar
genom likgiltighet eller missuppfattning förbittra
lifvet både för sig och sina barn, medan andra
blifva vida mindre lyckliga än de kunde vara,
blott emedan de gå ut från oriktiga synpunkter
eller förbise de vigtigaste grundsanningar vid
sina barns uppfostran och förveckling.
Man hör ofta föräldrar klaga öfver att
barnen, synnerligast sönerna ej trifvas i hemmet,
och det synes för den ytlige betraktaren
mången gång förunderligt att så förhåller sig.
Hemmet synes vara godt och uppfyldt af allt
detta verldens goda, föräldrarna äro så
»hyggliga» menniskor, och ändå trifvas barnen ej i
hemmet. Stackars föräldrar, säger man.
Men borde man icke snarare säga: stackars
barn!?
Ty i ett eller annat afseende har hemmet
säkert icke varit, som det borde vara. Der
har kanske varit fullt upp af det lekamliga
goda — men, en menniska lefver icke allenast
af bröd; det är något inom henne, som också
behöfver lefva och som ej kan lefva utan
kärlek, utan glad och lycklig samvaro med andra.
Äfven om man icke vet deraf, saknar man
detta, der det icke finnes, och söker utomhus
det, som brister i hemmet.
Äfven i ett godt hem ligger stundom något
tungt och tryckande liksom i luften, medan i
ett annat man genast blir vid godt mod, så fort,
man kommer inom dörren. Detta beror till
stor del på skaplynnet hos husmoder oeh
husfader, synnerligast hos den förra, efter som det
förnämligast är hon, som ordnar och skapar
familjelifvet. Är hon sträng, fordrande,
egoistisk, så uppkommer denna tryckande känsla,
som man allra tydligast märker, när hon t. ex.
reser bort och man då liksom andas ut och
förnimmer en märkbar lättnad. I ett annat
hem, der husmodren är öfverseende, uppoffrande,
glad och mild, blir tonen en belt annau; man
vet, att allt blir mildt bedömdt, men dock
undviker man att såra den, som sjelf så ömt
undviker att såra andra. Visserligen kan en
vresig husfader till en viss grad motverka detta,
liksom en vänlig man kan, ehuru i mindre
mon, mildra det tryckande af den allt for stränga
husmodrens välde, men det beror dock i allt,
som rör familjelifvet, oftast mest på qvinnan,
huru det gestaltar sig.
Det är ganska vigtigt, detta, att barnen trifvas
i hemmet; det är till och med för deras
framtid vigtigt, att de hafva ett godt minne deraf.
Mången gång, då man på äldre dagar står vid
någon skiljoväg i lifvet, dyker oväntadt upp ett
minne från barndomshemmet och pekar liksom
med ljusa finger på huru ett sådant val gjordes
i det kära hemmet, huru saken der bedömdes,
hvad som der ansågs rätt och godt och nyttigt.
Men dessa minnen komma blott, då hemmet
varit godt och kärt.
Man kan knappast tänka sig något ljufligare
än en familjekrets, der föräldrarna ömt vårdat
de späda barnen och sedan af de uppväxande
ynglingarne och flickorna vördas och åtlydas,
likasom fordom af de små, och der de nu
utvecklade unga med sin glädtighet och sin
lifs-lust sprida en frisk munterhet i hemmets stilla
trefnad. Sådana hem finnas, der ynglingarne
föredraga hemtrefnaden framför alla nöjen, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
