Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 17. Fredagen den 27 april 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
IDUNS MODETIDNING
April 1888
klädedrägten beträffar. 1 så fall är ej
underligt, att reumatism infinner sig,
yttrande sig i darruing och mattighet samt
ej sällan åtföljd af den mest intensiva och
outhärdliga värk. E—a.
Att göra kläder vattentäta. Man tager
ett ämbar regnvatten, upplöser deruti
<tü alun oeh l/a ® blysoeker. Sedan allt
är fullkomligt upplöst, iläggas kläderna
oeh få sedan ligga i lösningen i 24
timmar. Derefter upptagas de och
upphängas till torkning, utan att vridas.
Sålunda prepareradt tyg kan hålla sig
vattentätt i flere år. Om denna enkla och
praktiska metod komme till större användning,
kunde folk, som äro nödgade att vistas
ute i det fria, blifva förskonade från
förkylningar under kalla regnvädersdagar.
Gustafva.
Treflig stickning. Följande stickning är
särdeleles användbar till barnkläder.
1 hvarfvet: 1 maska aflyft, alla de
öfriga räta. — 2 hvarfvet: 1 m. aflyft, alla
de öfriga afviga. — 3 hvarfvet: 1 m.
aflyft, 1 rät m., * 2 m. sammanstickade.
Börjas åter från *. — Hvarfvet slutas med
2 räta maskor. — 4 hvarfvet. 1 m. aflyft,
1 rät m. * 1 mellan stickorna liggande
maska upplyftes och slickas, 1 rät maska.
Börjas åter från *. — Hvarfvet slutas med
2 räta maskor.
W—a W.
För dem som kunna maeramé kan
rekommenderas följande:
Af finaste tåg — klädstreck — tages
26 par c-a 30 alnars längd — fastsättes
på midten och knytes i något enkelt ej
för glest mÖBSter, först åt ena, sedan
likadant af den andra hälften af tågen åt
andra hållet. Af detta färdigblifna stycke,
ungefär 5 qvarter långt, 3 qvarter bredt,
afslutadt i ändarne med små tofsar,
blifver en den nättaste, outslitliga lilla matta.
Jag har sjelf tillverkat en sådan, placerat
knytningen på ett tygstycke, broderadt
med likadana snören, och begagnar
mattan framför pianot.
Obs. Ömtåliga fingrar böra begagna
handskar under arbetet.
—a—r.
m-:
Fig. 9—10. Korsstyngsborder.
Fig. 11. Spets till tvättkläder.
»Man har sagt det.»
Jp|uru ofta få vi ej höra ofvanstående
ëfewi ord upprepas! »Man har sagt», att
min granne är högmodig, en listig kokett,
sqvalleraktig etc. Dylika omdömen äro
ej ovanliga, och med hemlig rysning
börjar man undersöka, om så också är
förhållandet. Visserligen kan ej något spår till
det koketteri upptäckas, för hvilket min
granne blifvit beskyld — men sman har
sagt,» att hon är kokett. Således måste
hon vara det. Hennes öppna, hurtiga
väsen eller till äfventyrs hennes humor
ocli qvickhet stämplas såsom koketteri, ty
»man har sagt,» att hon är en beräknande
kokett.
En annan har ett tillbakadraget och
slutet väsen, döljer sina känslor och intryck
för verldens nyfikna blickar. Ja, hon är
högmodig, ty — »man har sagt det.»
Dagens krönika vet förtälja, att fröknarna
X. och Y. äro förtjusande och pikanta.
De förmå nämligen med ett slags naivt
och oskyldigt behag förvränga och
misstyda nästans handlingar — man skrattar
så gerna på andras bekostnad. Det
händer oss ty värr ofta den malheuren, att
vi med förnämt förakt blicka ned pl en
genomhederüg menniska, men smeka och
smickra en, som under det hala småleendet
döljer »en orm i barmen». Och hvarför
dessa misstag? Jo, vi förvillas af detta
ständiga: »man har sagt det». Bryt
stafven öfver dessa konvenansens misstag!
Skenet bedrager ej sällan, hvarför vi mera
borde undersöka, om den, med hvilken vi
komma i närmare beröring, är värd vårt
fulla förtroende.
Det skulle äfven stundom vara ganska
helsosamt erinra sig, att ordet har en
andlig makt, hvars verkningar sträcka sig
bortom denna tidens gränser. Stode denna
tänkvärda sanning lefvande för oss,
bannlystes troligen snart detta konservativa och
konventionela: »man har sagt det».
Pygméa.
Ett vänligt råd till fruarna.
°’*ta maD e-i höra männen klaga,
éfefe att deras fruar med färdighet spela piano,
läsa både franska och engelska, ja till och med
skrifva »små söta bitar», — men icke göra
sig den mödan att titta ut i köket, se till att
köttet blir mört, steken lagom brun och ärterna
mjuka.
Huru vida denna klagan icke understundom
är oberättigad, vilja vi här ej undersöka; men
säkert är, att en hustru, som väl besörjer sina
husliga åligganden, sköter sina barn och styr
sitt tjenstfolk, gör sin man mera verklig nytta
än den, som använder sin mesta tid på öfvande
af sina talanger. Genom dem kan hon väl
skaffa sig beundran af främmande, men aldrig
af sin man. Det finnes annat, som for hemmet
är af mycket mera värde, ja för det goda
förhållandet derinom lika nödvändigt som regn
och solsken för blomman.
Ett oeftergifligt vilkor för att kunna hålla
ett hushåll i godt skick är ordning och
punktlighet. Jag menar dermed icke allenast, att
hvarje sak måste hafva sin bestämda plats och
efter hvarje begagnande sättas till baka på det
ställe, der man tog den, utan jag menar ock, att
allt måste ske på bestämd tid, så att icke än det,
än det utan urskilning företages — något, som
alltid har till följd, att i sjelfva verket ingen-
ting uträttas. Ännu värre är det, om hustrun
under sin mans frånvaro för en bok eller ett
nytt musiknummer glömmer sitt arbete och,
först sedan mannen hemkommit, med brådska
och oväsen företager det, som han med skäl
kunde fordra redan bort vara undangjordt.
Till ett annat bedröfligt fel gör frun sig
saker, om hon skyller sin egen glömska oeh
vårdslöshet på tjenarnè. Genom denna
orättvisa behandling framkallar man hos dem dåliga
känslor, och mången hustru har i en af tjenarne
väl anlagd hämd fått röna frukten af sin brist
på rättskänsla. Strid med tjenstfolk är i de
flesta fall öfverflödig, och en husmoder jinner
lättast med saktmod uppfyllelse af sina
fordringar.
Häraf må man dock icke tro, att jag vill
göra qvinnan endast till mannens hushållerska,
hvilken icke skulle ha rätt till ädlare
sträfvanden i lifvet. Jag vet, att äfven vi qvinnor
ega ett förstånd, som bör odlas; men detta
bör dock endast ske på lediga stunder. Då
allt i huset är ordnadt, är det, som qvinnan
har rätt att egna sig åt högre nöjen. Endast
den obillige mannen kan klaga öfver en hustru,
som så handlar.
Mången fru undrar öfver, att hennes man
så föga uppskattar de talanger, hvilka
fästmannen så varmt beundrade; men mä hon
ihågkomma, att det är först, då allt omkring
honom är ordnadt, lampan brinner klart, en
munter brasa flammar i kakelugnen, inga
häftiga ord ljuda från köket, inga ångor af
vidbränd mat strömma genom rummen, inga
skrikande, smutsiga eller trasiga barn pina öron
och ögon, som mannen kan befinna sig i den
stämning, att ban med glädje hör sin fru
sjunga en bekant sång eller lyssnar till hennes
omdöme om en ny bok.
Signe —n.
För
Modeaffärer,
Kramvaruaffärer,
Syatelierer
att beakta!
För dylika affärer torde ingen lämpligare annonstidning
kunna uppletas än Idun ocli dess modetidning1, all den
stund Idun är den enda verkliga tidning här i Jandet, som är
afsedd särskildt för fruntimmersveriden. Också har den från
sitt första uppträdande rönt en så liflig framgång, att den redan
nu räknar minst 40,000 läsarinnor i alla delar af landet.
Modetidningen utkommer en gång i månaden och följer då med
månadens sista nummer. Nedre delen af dess sista sida
äfvensom marginalerna äro anslagna till annonsplatser.
Annonspriset är 50 öre pr petitrad i modetidningen samt 25 öre i
hufvudnumret, hvilket senare utkommer hvarje vecka.
Ofcs.! Den, som med sina annonser särskildt vill träffa
fruntimmersveriden, bör framför alit e] försumma att annonsBra
i Idun och dess modetidning. Redaktionen.
Stockholm, Gernandts Boktryckeri-Aktiebolag, 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
