- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1888 /
142

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 20. Fredagen den 18 maj 1888 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IDUN

Svartsjuka hos fästmän är troligen ej lätt att böta,
men kanske bypnotismen äfven här vid lag skulle
kunna åstadkomma något under–-. —a.

— — •— Kr sjukliga inbillning är ett alster af
nervositet, hvarför ni till en början kan studera
Iduns »läkareråd» eller vända er till en specialist för
nervsjukdomar. Att ni alltid plågas af svartsjuka,
då någon af det o-täcka könet är i eder fästmös
sällskap, har antagligen sin grund i — kronisk
egen-kärlek — — —. Pygmea.

■— — — Låt ni henne tala och byta tankar med
andra menniskor och plåga henne icke med alt
dagligen upprepa: »Jag älskar dig», ly då upphör hon
att göra det — — —. Låt henne andas i frihet (det
vill tii nog sjelf) oeh visa, att ni tror på henne;
finnes icke förtroende, gift er då icke. Hvarför göra
lifvet bittert för den ni älskar––? Margot.

— — — Ni misstror er egen öfvertyge’se–-

Det återstår er då ej annat än medgifvandet, att ni
talar osanning, då ni säger er vara öfvertygad om
hennes trohet. Hvad bevisar detta? — Ett svårt
karaktärsfel hos er sjelf. Mitt råd är derför de;ta:
Blif sjelf en god, ädel och rätlänkande person, ocli

ni skall lära er att rätt uppskatta dessa egenskaper
hos er fästmö, så visst som det är en sanning, att
lika kännas af lika. Erika.

— — —• vill jag gifva ett råd, som jag tror är
godt, men ni får sjelf bedöma det. Rådet är helt
enkelt: Var alltid och i allt, det minsta som det
största, fullkomligt uppriktig mot deri ni älskar; all
osanning skall i allt bannlysas — det må nu vara
hur svårt som helst att komina fiam med
sanningen — — — En okänd rän-

TUt Hve sändes ett varml lack för hennes bidrag
till äktenskapsfrågan; äfven vore godt om det funnes
mänga fruar Haraldsson. Aina.

Redovisning

för till redaktionen insända bidrag till de
genom öfversvämningarna i norra
Tyskland nödlidande.

Transport fr. föreg, redovisning: 41 kr. 80
öre-Ytterligare insända bidrag:
L. och E. v. O.. 5 kr.; En af Iduns tacksamma
läsarinnor, 50 öre; Clara, Alma, Anna, Amalia och
Betty, 50 ore; Hilda o. Mea,’ S-p, 2 kr.; Elin P.,
10 ore; O. W., 10 öre. Tillsammans 50 kronor.

Medlen hafva öfverlemnats till härvarande tyska
generalkonsulat, enligt hvad nedanstående qvitto
utvisar.

Stockholm den, 14 maj 188S.
Af tidningen Iduns redaktion har undertecknad
ge-no-m redaktör Frithiof Hellberg denna dag emottagit
en. summa af femtio (50) kronor till förmon för de
genom öfversvämningarna i norra 2’yskland lidanile,
hvilket belopp härigenom qvittcras.

v. Redlich
(Sigill) Kejserl. Tysk generalkonsul.

Insamlingen förklaras härmed afslutad.

Redaktionen.

Våra barn.

Man beklagar sig öfver odygdiga
pojkar, som ställa till bråk och odygd,
när man helst skulle se dem ur vägen
och verkligen anbefalt dem tystnad
och stillhet. Men man glömmer, att
all denna oro, alla dessa odygdiga
tilltag liärflyta ur en oemotståndlig
verksamhetslust, som på något sätt måste
yttra sig. Det tillhör oss föräldrar att
på förnuftigt sätt reglera och
tillfredsställa detta verksam hetsbegär. De
måste ha något att sköta, men man bör
ej förelägga dem ett ansträngaude och
tålamodspröfvande arbete, om de ej
sjelfva kinna sig böjda derför. Helst
bör det vara ett lätt handarbete, som
snart visar ett resultat, och ett
resultat, som smeker skönhetssinnet eller
på annat satt gör de små till freds med
en sådan verksamhet. Några småsaker,
hvarmed de kunna pryda
barnkammaren ocli gifva deu en vi°- ukiicu med
»de storas» rt;^;, .^oia de i synnerhet
gerna vilja förfäidiga. Låt dem t. ex.
försöka sig med några små ställ för
futografier, små litografier,
sqvarellför-sök o. d. Ett sådant kan lätt och
ytterst billigt tillverkas af fyra torra
nkasieqvistar. Lyckas något af dessa
ställ sä väl, att mamma vill använda
det i salongen eller på sitt skrifbord,
blir de smås tillfredsställelse så mycket
större. Till ramen behöfvas tvänne
qvistar af hvardera 24 centimeters
]ängd och tvänne af hvardera 20
centimeters längd; dessa öfverdragas
särdeles väl med s. k. bronslack (af
färgträ beredd bronsfärg). Derefter bindas
de samman: ståndaren (20 cm) ställes
alldeles upprätt och de båda 24 cm
långa benen ställas deremot, så att
basen blir en liksidig triangel med
ungefär l(j cm sida (från ben till ben).
Dessa tre fastas väl tillsamman i
spetsen. Den fjerde qvisten (20 cm),
vackert och väl lackerad, blir understödet
för bilden. Den fästes på framsidan
af de snedt stående benen med två
små nubb, så att den vid hvardera
sidan går 2 cm ut öfver kanten. Den
sättes så långt ned, att det blir
lämpligt för bilden den skall bära. Kan
lilla syster binda en liten torr bukett
med en blågul rosett att fästas öfverst
på stället, blir det ju så mycket
praktfullare. — Eller kanske fins i huset en
gammal enkel trä- eller pappram, som
man anser sig ej kunna använda. Af
denna kunna de små flitiga fingrarne
göra något ganska vackert. Först
be-strykes ramen med snickarlim, i
hvilket man trycker väl fast fin grå mossa,
samlad i skogen. Sedan får mossan
ett lätt öfverdrag af tunn
gummilösning, hvarefter man genast öfversiktar
ramen med silfverbrons. Det hela
kominer då att förvillande likna metall.
I två motsatta hörn kan man sedan
fast» små lorra buketWr af småfrukter
från skog och fält: ollon, hafre, lärk-

trädskotlar o. d. Dessa småbuketter
bronseras med röd kopparbrons.

Mormor.

Hushållet.

Intubikaffe kallas ett kaffesurrogat,
hvilket nyligen på det varmaste
rekommenderades mig i den kryddbod,
der jag brukar verkställa mina
kaffe-uppköp. Jag beslöt att göra ett
försök med de la kafieersättoingsmedel,
som består af hälften bästa javakaffe
ocli hälften intubipulver. Detta försök
utföll vida öfver förväntan. Drycken
smakar, som vore den kokad på
mes-lutande bönor och mycket bönor ändå,
ehuru man ej behöfver använda så
mycket af blandningen, som man eljes
tager af rena kaffet. Iutubiväxlen, hvars
pulveriserade rot användes, har gifvit
namn åt kaffet. Denna har förut
heru-tats från Belgien, men odlas nu med
godt resultat i mellersta Sverge. Det
är derför att hoppas, att vi snart nog
kunna nästan allmänt använda en svensk
kaffelillsats, som ej i likhet med bränd
råg, cikoria o. d. förderfvar
kaffesmaken. Husmor i Stockholm.

Handarbeten.

Resmössa för herrar. Man virkar föi st
en rundel i plissévirkning af svart
cor-dinetsilke öfver svart snodd; detta
arbete är särdeles lätt och går fort undan.
Denna rundel utgör mössansöfverstycke.
Sedan virkar man en ä—6 cm bred
rand, hvars längd är lika med rundelns
omkrets. Sedan randen sytts samman,
fäster man den vid öfverstycket med
fina öfverstygn.. Mössan kan fodras
med svart siden. Ju högre randen är,
desto elegantare ser mössan ut. Hon
kan lätt vikas samman och stickas i
fickan samt är lätt och ej för varm att
bära. F.

Toaletten.

Enkelt och godt hudmedel. Om man

strax på våren skaffar sig den ur en
björk aftappade saften och tvättar
ansigtet med denna vätska, skall man
inom kort märka en förbättring i sin
hy.

Eu väninna skref nyligen från Paris,
att man der i år lakar ut violblommor
och använder denna saft för samma
ändamål. Grefvinnan I. K.

Ett välkändt medel i detta syfte är
Orientalisk liljemjülk, som erhålles hos
fru O. Stråle, Drottninggatan 6,
härstädes.

Köket.

Att göra sur grädda söt. Till’/« kanna
grädda tages en jumfru vatten, en
ägghvita och cn tesked lutdroppar, hvilket
iröres, men icke vispas. Gräddan
begagnas till allt, utom till kokning

Fru C. fr. B.

Ett billigt och bra sätt att till
brulé-pudding använda råmjölksgrädda i stället
för ägg. Ett stycke socker med ett
par skedblad vatten kokas gulbrunt
linen får ej brännas), hvarmed en form
glaeeras, och det, tom blir qvar i
kastrullen, upplöses med söt gräddmjölk
och blandas med god råmjölksgrädda,
så det blir lagom hårdt, hvilket
pröfvas. Ett par droppar vauiljessens
tillsättes och mera socker, om så fordras.
Blandningen hälles sedan i formen,
som nedsattes i kokande vatten, tills
den hunnit »stanna», hvartill åtgår
ungefär en half timme. Uppsljelpes på
fat och serveras med sin egen sås.

A. Rospigg.

Konservering1.

Att förvara kött färskt. Den
efter-làngtadesoromareu kommer valen gång,
eliuru den tycks låta vänta på sig, och
då vore del kanske godt för mången
husmoder att veta ett fullt tillförlitligt
sätt att förvara kolt färskt.

Lägg ned köttet i ett kärl. Häll
vatten i en kastrull ocli lägg deri litet
af alla de kryddor, som kunna
användas på kött (salt, peppar, ingefära,
lagerbärsblad etc.) och lät detta koka en
stund. Häll sedan denna lake i
kokande tillstånd öfver köttet och tillslut
väl kärlet. Laken bör slå öfver köttet.
På detta sätt kan köttet förvaras
åtminstone en månad. Pyrola.

Att bibehålla ktitt färskt och oskämdt
sommartiden. Om man ej har tillgång
på god källare, lägges kalf- eller
fårkött uti skummad mjölk, så att det
deraf helt och hållet betäckes. Vid
varm väderlek pagjutes å nyo frisk
mjölk hvar dag; vid kylig åter endast
hvar tredje. På sådant sätt kan man
icke allenast hålla köttet oskämdt, ända
till fjorton dagar, utan det erhåller ock
härigenom en angenäm smak. Man
kan i stället för söt, äfven taga sur
mjölk, hvilken första dagen ombytes
två gånger; de följande dagarne endast
en gång dagligen. Skulle köttet t. o. m.
vara något ankommet, tager mjölken
åt sig detta, redan öfver en natt.

Vildt och oxkött slås in uti en duk
och nedgräfves i en kista sand. Så kan
det hålia sig i tre veckor och blir vid
tillredningen mörare häraf. Kistan
ställes i ett öppet, torrt och, om
möjligt, svall rum. Viola X.

Bakning1.

Godt groft knäckebröd. Af grof
rågmjölsdeg bakas »ämnen», hvilka läggas
att jäsa. Då de äro väl jästa, utkafias
de mycket tunt i skrädt hafremjöl och
gräddas strax. Hafremjölet gifver
brödet eu fin smak och vacker farg. Våga
försöket. Pyrola.

Inläggningar.

Inläggning af kryddsill. Fyra tjog
stor sill rensas och tvättas väl, hufvud
och stjert afskäras, lägges uti svensk
ätiika (helst Skånska ättikfabrikens
koncentrerade!) och upptages efter två
dygn, då den fàr afrinna och torkas
väl. Nedlägges sedan i en kruka
hvarftals med en blandning af 1 ffi 12 ort
fint salt, 1 *B brunt socker, 12 ort
kryddpeppar, 3 ort slarkpeppar, 3 ort
kryddnejlikor ocli några lagerbärsblad.
Kan ätas en vecka efter inläggningen.

Fru C. fr. B.

Fönsterträdgården.

Den vackra laxgula tearosen Gloire
de Dijon är särskildt att rekommendera
för fönsterträdgården såsom varande
både läitskött och tacksam. Ar trädet
okuleradt, bör det under de första
vintermånaderna förvaras i källare och
derifrån upptagas i februari eller början
af mars, då det drifves bäst vid
fönster (icke dubbelfönster), som ligga åt
öster eller söder. Bladen öfverstrilas
med »sommarljumt» vatten 1 à 2
gånger i veckan. Den icke okulerade
tearosen bör om vintern ställas i en
tambur eller annat svalt rum, der den icke
fryser, och skötes för öfrigt som den
okulerade.

Vill man uppdraga rosor medels
sticklingar, kan detta lämpligast ske i
april eller maj. Anna Lena.

Blommande calla. Vill ni bringa en
calla till blomning, så sörj för, att den
aili id har rikligt med vatten, ty vatten
behöfver hon framför allt. Krukan
måste förses med ett stort krukfat, som
hvarje morgon fylles med varmt vatten.
Detta får ej uraktlåtas vintern rundt,
om man önskar blomma strax på
våren. Min calla, som vintern om
erhållit nästan hett vatten, utvecklar nu
en andra blomma strax efter det den
första vissnat. Gerda.

Läkareråd.

Erika. Har åkomman på detta sätt gått i
arf, så àr det ej troligt att någon operation
behöfves. Låt emellertid cn kirurg
undersöka, om någon sjukdom i benet eller dylikt
föreligger. 1 sådant fall kan operation
förekomma, eljes ej, och dä lemnar
massagebe-handliag det bästa resultat. Denna kan,
försigtigt utförd, mycket väl användas äfven for
barn af denna ålder.

X. X. 1 och 2). Blott nervositet på grund
af er förra sysselsättning. Låt behandla denna.
Ett enkelt medel särskildt mot de der »lokal,
obehagen» är ju att byta om bostad. 3). Neja
Den linnes lor öfrigt ej konstant hos alla
personer. 4). Ja, om han eljes anser operat ione
böra ko mm a i fråga.

—g —g. Ni skall alltid, innan ni går ut i
blåst eller ruskigt väder, gnida in ansigtet
med vaselin. Tvätta det tills vidare med
tunt afkok på hafregryn och använd endast
någon gång tvål och vatten. Se vidare svar
till X. Y. 2 i n:r 11.

Augusta L. Hvilken badort, Di besöker,
är likgiltigt. Ni bar deraf lika mycken eller

142

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:34:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1888/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free