Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 22. Fredagen den 1 juni 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN
ja, jag säger inte hvem. Och om det vilkoret
skall kunna uppfyllas, det vet endast du, och
det skall du ge svar på, när vi träffas.
Adjö nu, lilla Ingrid, jag skulle vilja skrifva
ett helt ris papper fullt till dig, jag som annars
hatar hrefskrifning. Jag är så vek och varm
om hjertat, och jag skulle vilja smeka brefvet,
som jag afsänder till dig, och som snart skall
vara i dina händer. Skratta inte åt mig!
Tänk på hvad jag har sagt, du förstår nog
det, som står mellan raderna. Och en sak
till: gå allvarligt till rätta med dig sjelf oeh
tänk efter, om det är för ringa uppgift för en
qvinna att dela öde med en ärlig och
framåtsträfvande karl, som har de bästa föresatser
att lefva inte bara för sig sjelf och sin
utkomst, utan också göra sitt land och sina
medmenniskor litet nytta; att stå vid hans
sida stödjande, rådande, hjelpande och med sin
kärlek göra det svåraste lätt. Skam den, som
bjuder bättre, än han har.
»Ja, adjö då! Och tack för de sköna,
oförgätliga vårdagarna!» — —
»Nå, hvad skrifver Erik?» frågade Henrika.
Intet svar. Ingrid vek i hop brefvet, röd
som blod.
»Han skref till mig, att jag mycket gerna
kunde få läsa hans bref till dig, förutsatt att
du tillåter det.»
Ingrid såg upp med en bedjande, hjelplös
blick.
»Men jag vill det inte, tant Henrika —
nej, inte nu — inte nu! Det är så
besynnerligt, men jag tycker, att detta rör mig
ensam — förlåt mig!»
Hon reste sig och gick hastigt in i sitt
rum. (Forts.)
Våra barn.
Då våren kommer, blifva våra unga
damer i konfirmationsåldern allt
blekare; de unga flickornas plåga,
blek-soten, kommer beklagligtvis ock med
vårens ingång. Näsblödningen är dess
ständige ledsagare. Då gäller det ej
allenast att så fort som möjligt stilla
blödningen, utan ock att snarast
möjligt aflägsna blodfläekarne. För att
hämma blödningen, uppdrager man
vatten, blandadt med litet ättika, i näsan.
Blodfläekarne tvättas med ljumt vatten,
men genast. C. J.
Barnens vård borde aldrig anförtros
åt legda eller främmande personer, utan
böra föräldrarna sjelfva noga tillse, huru
de små vårdas. En förståndig mor
drager aldrig i betänkande att sjelf amma
sina barn, så vida hon är frisk och kan
göra det. Ofta kan det finnas ärfda
eller medfödda sjukdomsfrön hos
barnen, som endast förståndiga föräldrars
kärleksfulla ögon kunna upptäcka och
som af dem, utan pjåsk, men med
ihärdighet kunna afhjelpas. Detta gäller
nu såväl barnens andliga som
kroppsliga utveckling. Ej för mycket bör
man fästa sig vid råd, huru barn i
allmänhet böra klädas och uppfostras, ty
den aldrig tröttnande moderskärleken,
som tänker på barnens framtida och
eviga väl, ser bättre än någon annan
den särskilda vård och behandling, som
fordras för hvar och en af hennes små.
Gustafva.
Klädedrägten.
Färgade stråhattar fins det tillräckligt
urval af der nte i garderoben —
åtminstone i de flesta hus. Kunde man nu
bara på vårsidan rengöra och friska
upp några af de gamla hattarne, vore
det ju en god besparing. Det kan
låta sig göra sålunda: Hatten borstas
väl, medan den ännu är torr, och
be-strykes sedan med tvålsprit. Den får
deraf en vacker glans, behåller färgen
och blir åter böjlig. E. Ii.
Fläckiga ylleklädningar I 4 kannor
ganska varmt vatten lägges en half
i]erdedel quillapbark; häri lägges tyget
torrt och tvättas grundligt, hvarefter
det vrides eller kramas, för att återigen
tvättas i ett annat varmt vatten,
tillsatt med ett qvarter koksalt. (Tag ej
mer vatten än att satsen blir ganska
salt.) Tyget sköljes derefter väl.
»Minsann*.
Det välmenande råd »Gustafva» ger
för att göra kläder vattentäta, har hon
såsom lätt nog utrönes icke sjelf
pröfvat, ty den fällning, som bildas vid
blandningen af blysocker och alun, torde
ej vara synnerligen nyttig för kläderna.
Ville »Gustafva» derför efter
blandningen af de båda salterna filtrera
blandningen eller frånsila den hvita fällningen
och derefter doppa kläderna deri, blifva
de vattentäta, ett af turister sedan länge
bepröfvadt medel. Tillika bör »Gustafva»
veta att medlet endast duger för
ylletyger. M. Wrg.
Köket.
Ett medel att alltid hafva tillgång på
"ärskt smör. Sedan smöret efter till-
redningen väl tvättats och torkats med
linne, delas det i stycken och
nedlägges i krukor på så sätt, att inga
tomrum uppkomma. Krukorna ställas
sedan i en stor, till hälften med ratten
fyld kittel, som upphettas ända till
kokning, eller med andra ord, man ställer
krukorna i ett bad af 100 graders
värme. Har vattnet uppnått denna
temperatur, låter man det kallna och
tager derpå upp krukorna. Sålunda
tillredt smör skall efter sex månaders
förlopp visa sig lika friskt, som om
det nyss tagits ur smörtjernan.
Viola X.
Matlagning-.
Beqvämt sätt att koka gryngröt. Lägg
grynen i kall mjölk minst 6 timmar
innan de användas; låt mjölk och gryn
koka upp; lägg lock på grytan och
flytta den sedan så långt från elden, att
den nätt ocb jemt kan koka; låt den
stå minst Vk timma (längre om grynen
äro stora); se endast efter någon gång,
om det behöfver spädas. Man slipper
på det sättet att »röra i gröten»,
hvilket ju är tråkigt och tidsödande, och
grynen behålla sin fina smak, som eljes
alltid går förlorad. — Är det en dag,
då strykning pågår, kan man hälla
mjölken, sedan den uppkokat, i en
ler-eller bleckkruka oeh ställa den på ugnen,
om plats finnes. Hildur.
Bakning".
När degen jäser sur, hvilket ju ibland
kan hända till oeh med den
skickligaste, så hjelpes det lätt genom att
tillsätta lite god kall mjölk — 1 qvarter
till 1 lisp. ungefär, om den ej är allt
för sur — innan man bakar ut bullarna.
— Degen bör ej jäsa upp efteråt.
Grefve Lerckes bakelser. 1 ® smör,
1 ® potatismjöl, 1 ® stött socker, (i
ägg, ’/2 stång vanilj. Smöret skiras och
röres till skum, hvarefter det öfriga
i-lägges och arbetas ’/t timme. Sedan
slås smeten i små bakelseformar, hvilka
förut äro smorda. Bakelserna gräddas
ljusbruna i ej för stark värme samt
stjelpas hastigt ur formarne.
Anna.
Cigarrer. 1 ffi pudersocker, 5 ägg, 6
skedar smör, lod hjorthornsalt, 4
händer skållad och skuren mandel och
mjöl efter behof. Bakas i smala lefrar,
hvilka skäras varma och torkas.
Anna.
Ess. 8 lod smör röres till skum, deri
inarbetas ’k ® socker, 3 ägg, 28 lod
mjöl, en tesked bjorthornsalt och en
handfull skållad och rifven mandel.
Spritsas ut på plåten i form af S.
Anna.
Äggkringlor. 5 äggulor, 1 jumfru
socker, ’/2 jumfru skiradt smör och mjöl.
Beströs med socker. Anna.
Syltning.
Smultronkräm. Till det i n:r 15 af
Emelie lemnade receptet på
smultron-kräm skulle jag vilja tillägga, att
buteljerna, sedan krämen blifvit påfyld, böra
korkas helt löst, nedsättas, omgifna af
hö, i en kittel med vatten, och derefter
få ett hastigt uppkok. Kitteln aflyftes
nu, och när buteljerna något svalnat,
neddrifvas korkarna fullkomligt och
öfverhartsas. Så beredd håller den sig
flera år lika frisk och välsmakande, om
ock färgen något förändras med tiden.
Una domina.
Sylt af lingon blir särdeles god, om
man till 2 ffi bär tager 1 ffi socker,
några pomeransskal och nejlikor. De
senare gifva mycket fin smak blott man
ej tager för många (3 à 4 st. till
ofvannämda sats).
Lingon på flaskor. 1 stället för vatten
bör man till hvarje flaska taga 6
teskedar socker. Bären bibehålla då sin
friska smak och kunna förvaras hur
länge som helst, sedan flaskorna blifvit
korkade och hartsade. Hildur.
Tvätten.
Frukt- och rüdvinsfläckar på hvitt linne
gnidas med eau de Favelle, som fås
särdeles billigt på apoteket (ungefär 50
ore för en vinflaska full). Linnet
spolas genast derefter rikligt med rent
vatten. Viggo.
Husgerådet.
I linneskåpet gör man också
oangenäma upptäckter nu på vårsidan, då
den klara vårdagen låter oss se, hur
gulnade alla våra bästa saker, våra
finaste lakan, våra vackraste dukar eller
just de, som minst begagnats, under
vinterbvilan blifvit. Om man nu bott
på landet, kunde man bredt ut dem på
gräsmattan till blekning, men i staden,
ja — i staden kan sur kernmjölk göra
samma tjenst. Större linnesaker läggas
en natt, mindre blott en timme i sådan;
man gör en urvridning i mjölken,
spolar linnet väl rent och låter det om
möjligt torka i solskenet.
Trädgården.
Etiketter. Man fordrar af goda
etiketter, att såväl material som påskrift
skola visa sig så varaktiga som
möjligt. Träetiketterna med blyertspåskrift
äro nog billiga, men de hålla knappast
ut två år; etiketter af zinkbleck äro
deremot både hållbara och
jemförelsevis billiga. Man skaffar sig ett stycke
tunt bleck och klipper detta i bitar af
önskad storlek. Vid ena kanten slår
man tvenne hål, genom hvilka man
drager den förtennade jerntråd,
hvarmed etiketten skall fastbindas. Man
skrifver med ett bläck, bestående af
ett svafvelsalt (fås på alla apotek).
Detta bläck flyter färglöst ned på det
blanka zinkblecket, men framstår der
nästan omedelbart med djupsvarta,
outplånliga bokstäfver. Kosa.
Fönsterträdgården.
Akasia som rumsplanta. Af akasians
många arter egna sig i synnerhet Aea-
eia lophanta, speeiosa och Neumannii
för rumskultur. Plantor erhåller man
lätt och fort ur frön. Då dessa
omgifvas af ett ganska hårdt, svart skal,
som förhindrar det hastiga groendet,
bör man före planteringen med knif
eller fil så mycket som möjligt förtunna
skalet utan att skada fröet; så
behandladt skall det komma upp inom tolf
dagar. — Akasior älska en något
sandig, med litet lera blandad ljung- eller
löljord. Krukorna få ej vara för stora
och böra erhålla god skärfdränering
(kruk- eller tegelskärf underst i krukan).
Man öfvervintrar plantorna på ett ljust,
luftigt ställe i kallhus eller tempererad
rumsvärme och vattnar dem denna tid
obetydligt. Under sommaren deremot
behöfva de mycket vatten, enär de lätt
torka ut. Fullständigt uttorkande
måste förhindras, enär bladen då affalla.
En luttig, halfskuggig plats i det fria
är under sommaren att föredraga.
Hvarjehanda.
Rengöring at metaller. Plocka
till-sammac allt som skall putsas på ett
stort bord, sätt fram ett fat temligen
varmt vatten, 2 st. mjuka tandborstar,
som sedan alltid användas härtill, och
några mjuka linnetrasor. Böqa med
silfret, de bästa pjeserna först. Skölj
dem i det varma vattnet. Som dam
%’anligen samlar sig i ornamenter och
dylikt, bör man använda c?» af borstarna
för att få allt rigtigt rent, sedan torka
väl, helst med en gammal sliten serviet
eller fin handduk, för att undvika repor.
Sedan alltsamman blifvit tvättadt
skrider man till sjelfva putsningen.
Härtill bör man använda Polertvål af G.
Holms i Gefle tillverkning, som finnes
hos de flesta handlande i paketer à 25
öre st. Bred en handduk i knät och
stöd den pjes som skall poleras deremot,
tag en mindre lapp att gnida med, —
denne viras om högra handens
pekfinger, — stryk den först emot tvålen
och gnid sedan hastigt och hårdt. —
Verkan skall strax visa sig. — I
ornamenter och der man ej kan komma åt
med handen, bör man använda den
andre borsten. Ar metallen mycket
angripen, bör man för att få ett hastigt
och »glänsande» resultat fukta lappen
med kallt vatten, innan man stryker
på tvålen. Om pjesen är aldrig så illa
medfaren, blir den likväl som ny. Alla
slags metaller kunna poleras på detta
sätt med lika godt resultat. Hildur.
Läkareråd.
G. 22 är. 1) ocli 2). Drick hvarje morgon
ett glas varmt Emservatten samt använd
dessutom den behandling, som tillrådts
Chander-nagor 3) i n:r 11. Förbättras ej häraf ert
onda, så bör ui viinda er till en specia’ist i
balsens och näsans sjukdomar. 3). Låt läkare
eller annan lämplig porson en gång skota
edra inväxta naglar samt klipp dem derefter
aldrig lor djupt in på sidorna. Begagna
rymliga skodon. 4). Att lara någon vända ut ocli
in på öfre ögonlocket och med en bit fuktad
ren vadd rensa det samma. 5). Icke i
vanliga fall, så vida de ej göras för häftigt.
Sextonåring. Se svar tiil Kanna i n:r 3.
Hvad edra röda händer beträftär, så kan ni
försöka de medel, som tillrädts Mary i n:r 3
samt dessutom följa råd till Frågvis 2; i n:r5.
Men ni bör ha godt tålamod med kuren.
Stina J. Använd en salva af: 1 del
Eztrac-tum RatanJtiæ oeh 15 delar af ühffuentvm
Gtycerini samt aftvätta för hvarje gäng, som
salvan måste bort, med borsyrelösning (4 %)
och torka dem derefter noga.
Ch~e D—g. Vi våga ej ens en gissning
pä grund af dessa knapphändiga upplysuingar.
När påkommer värken ? Hurudan är eder
matsmältning? Allmänna tillståndet? o. s. v.
Lilla Greta. Alla de åkommor, för hvilka
ni begär råd, härleda sig helt visst från
bleksot. Denna måste i första hand behandlas.
1). I stället insprutningar, men med ljumt
vatten. 2). Se råd till X. Y. 2 i n:o 11. 3)
Helt säkert: nej.
154
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
