Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 26. Fredagen den 29 juni 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
IDUNS MODETIDNING
Juni 1888
ej samtalet med konungen blifvit. Det
slöts med, att Johan bad qvinnorna »lefva
i all sköns välmåga samt i tukt och goda
seder, såsom det höfdes ärliga och
dygde-samma svenska qvinnor.» Efter denna
egendomliga uppmaning räckte konungen
och drottningen sina gäster handen, hvarpå
dessa fingo afträda, helt visst länge
ihågkommande den ära, som vederfarits dem.
L. G. T. T—r.
Om qvinnor.
j|et torde hafva ett visst intresse för
e-fir2 qvinnorna att se, hvilket omdöme
männen uttala om deras slägte. Vi hafva
derför från skilda författare sammanstält
några uttalanden om koketteri och
skönhet, om vänskap mellan qvinna och man
om kärlek samt mannens och qvinnans
olika sätt att älska.
Alphonse Daudet säger:
En koketts ögon likna klara, glänsande
speglar; de återgifva hvarje rörelse hos
en annan, utan att någonsin föiråda
hvad som föregår i den egna själen.
Jonas lAe säger:
Om en förståndig man står i begrepp
att grunda ett hushåll, hvad söker han
då ? Kanske, en qvinna, hvars skönhet
håller honom fången, som är lcokett och
intressant, men hvars väsende han ej
förmår utgrunda? Iion kan förtrolla honom
i dag för att i morgon göra honom
bedröfvad. Kan det gifvas ett stöire elände i verlden
än att vara bunden vid en qvinna, som saknar
ens förtroende?
La Bruyére säger:
En galant qvinna vill, att man älskar henne;
det är nog för en kokett, att man finner henne
älslavärd och skön.
Den galanta qvinnan gör sig fruktad; den
koketta gör sig hatad.
Samme författare säger om otro:
En del fruar hafva lifvet igenom två
förbindelser att underhålla, lika svåra att bryta
och att förhemliga. Ven ena förbindelsen
saknar kontrakt, den andra hjerta.
Mången skönhets öde karakteriserar han med
få ord:
Många unga damers skönhet har ej tjenat
dem till något annat än alt låta dem vänta
en stor lycka.
Vänskap kun uppstå mellan personer af olika
kön, røerø qvinnan ser i mannen alltid mannen
och mannen ser i qvinnan alltid qvinnan.
Det är ej lcärlek, ej heller sann vänskap; det
bildar en art f&r sig.
Om tidens inflytande på vänskap och
kärlek yttrar han:
Tiden befäster vänskap och försvagar lcärlek.
Ännu ett träffande omdöme finna vi på
samma område:
I vänskap förtro vi en hemlighet; i kärlek
undslipper oss den.
Om kärlekens början sjunger Halm:
Han kommer ej, — han är der.
La Bruyére säger samma sak på annat
sätt:
Kärlek begynner med kärlek; af den
starkaste vänskap kan endast den svagaste lcärlek
uppstå.
Låt oss höra hvad han säger om kärleken:
En qvinna, »som ej kan älska», är hvar
och en, som ej ännu mött honom, hvillcen hon
måste älska.
Fig.’jl2. Stråhatt.
Fig. 13. Barnförkläde.
Af betydande intresse äro La Bruyéres
uttalanden om skilnaden mellan mannens och
qvinnans kärlek. Så säger han:
Det händer ej sällan, att qvinnan döljer
den lcärlek hon hyser för en man, liksom ock
att mannen föregifver en kärlek, som han ej
eger.
På ett annat ställe heter det:
En man far ut i vrede mot en qvinna,
som ej mer älskar honom och — tröstar sig.
En qvinna gör mindre Idrm, då hon
öfvergifven, men låter ej heller så lätt trösta sig.
Octave Feuillet säger:
Utan tvifvel ligger i qvinnans behof af skydd
och hjelp något tilldragande för en stark själ.
Ännu en gång La Bruyére’.
Det fins få fruar, som äro så fullkomliga,
att ej deras män åtminstone en gång dagligen
beklaga att de hafva en fru eller prisa hvar
och en lyclclig, som ej har någon.
Några regler att följa vid bad
i öppen sjö.
(Ur Meddel. för Helso- och Sjukvård).
tiden för badning i öppna sjön nu
är inne torde några råd med
afseende derpå ej anses ur vägen.
Hvillcen temperatur skall vattnet
hunnit antaga, för att man utan fara må
kunna bada deri? Detta beror helt och
hållet på individuela förhållanden. Friska
och starka personer, unga så väl som äldre,
kunna begynna sina sommarbad redan då,
när vattnets värmegrad uppgår till 12°—14°
C. Dock bör badet de första gångerna
inskränka sig till en hastig neddoppning
och några simtag ■— alltsamman
undan-gjordt på 1/2—-1 minut.
För svagare naturer må den regel gälla,
att vattentemperaturen skall hafva
uppgått till 18°—20° C.
Huru länge skall badet räcka?
De flesta anse, att ett sjöbad är desto
verksammare, ju längre det tages. Detta
är ett fullkomligt misstag. Den
egendomliga, nervstärkande och uppfriskande
verkan, som ett flod- eller sjöbad medför,
beror just derpå, att man ej ligger länge
uti vattnet. Mer än 5 minuter bör ej detta
ske; 1 — 2 minuter äro enligt vår åsigt i
många fall tillräckliga. Särskildt gäller
detta om fruntimmer och flickor, som lida
af bleksot, ty deras svaghet och trötthet
ökas ovilkorligen genom ett förlängdt
kallbad, i synnerhet om, såsom ej sällan sker,
långa simturer härunder företagas.
Såsom allmänt gällande torde äfven följande
punkter böra till beaktande framhållas:
Gå aldrig frusen i badet, utan laga alltid,
att kroppstemperaturen genom att sitta en stund
i solskenet, är normal.
Att svettig gå uti vattnet gör alls ingenting,
men iakttag noggrant att andhemtning och
bjertverksamhet genom den föregående
kroppsrörelsen ej äro uppdrifna till onaturlig grad.
Skulle L’å vara förhållandet, bör man dröja en
stund och öfverhöljd afvakta en lämplig
tidpunkt. Det samma gäller likaledes, om man
ernår taga en kall dusch.
Låt aflclädningen hastigt gå för sig, och
badet följa omedelbart derpå, medan ännu
känslan af ett öfvermätt i kroppsvärme är för
handen.
Alla rörelser i vattnet skola ske kraftigt, men
lugnt. Detta böra i synnerhet de hågkomma,
som lida af bjertklappning och svagt bröst.
Hufvudet bör, fram för allt i stark solvärme,
då och då blötas.
Efter badet tages alltid en kortare promenad
i fria luften.
Lämpligaste tidpunkten för sjöbad är, då
luften kännes som mest uppvärmd, d. v. s. vid
pass Hockan 1-—3 e. m.
Låt ej ett bad följa på ett annat, innan
verkan af det föregående gått öfver (således
åtminstone 2 timmar passerat* och bada aldrig
efter starkare måltid, förr än ett par timmar
förflutit.
* Mer än 2 gånger om dagen, och det endast på
särdeles varma sommardagar, bör man icke bada.
Detta är någonting, som vårt yngre slägte ej plägar
iakttaga, men hvartill det genom öfvertygande skäl
eller maktspråk skulle förmås.
Stockholm, GerDandls Boktryckeri-Aktiebolag, 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
