Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 29. Fredagen den 20 juli 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi vilja särskildt fästa uppmärksamheten på Iduns lämplighet för
platssökande och platsutbjudande annonsörer, äfvensom för alla öfriga slags
IDUN
annonser som beröra familjekretsen. — Annonser mottagas endast genom
S. Gumaelius annonsbyrå och hos redaktionen. Abonnentsamlare antagas.
SANDGREN, Regeringsgatan 6, Lager af de bästa UR
Strykning.
I mitt föräldrahem förekom aldrig,
att vi skulle haft någon tvätt- eller
strykhjelp, oeh ändock hölls icke mer
än] en jungfru. Hvar 14:de dag var
tvättdag; och den dagen skötte
visserligen mamma och jag de inre husliga
göromålen. Hopdragningen ombesöijde
vi äfven inne i matsalen, for att med
detsamma noga granska plaggen och
genast laga de små skadorna.
Mangling och strykning föllo deremot åter
på pigans lott; och just om det senare
ville jag säga några ord. Först när
middagen och diskningen voro
öfver-stökade började strykningen, och
alldeles utan en vidare eldgnista i spisen.
Tack vare den utmärkta uppfinningen
af koljern \ (Kohleneisen) matades en
sådan efter behof med träkol, sedan
till påtändningen de första kolen hade
genomglödgats i spisen. (Tandningen
kan för resten äfven bra gå för sig i
sjelfva jernet). Utom den påtagliga
bränslebesparingen hafva sådana
stryk-jern äfven den fördelen, att de äro
ständigt lika heta och ingen
tidsför-spillan kommer i fråga i och för
ombyte af jern Med koloset är ej heller
så farligt, som mången tror; i
synnerhet då den strykande står i ett rum
der fönster kan öppnas. Vigtigt är
likväl, att få de bästa, kol: grarikol
duga ej, ty de slockna tvärt —
bokkol skulle det vara, men goda
björkkol kunna äfven användas.
Stenia.
Handarbeten.
Läderblad. Af läder kan man lätt
tillverka vackra och billiga arbeten.
För att göra läderblad bör man föret
klippa sig mönster efter naturliga blad
såsom till exempel: ek, murgröna eller
hagtorn. Deraf uppsätter man ett
visst antal pä vanligt, väl graveradt
bockskinn och utklipper dem. Derpå
läggas de i vatten och urpressas väl,
hvarpå hvart och ett af dem strykes
på en talrik med ett rundt sigillartadt
instrument tills de blifva blanka och
glatta, hvarefter man lägger dem på
bordet och inristar med spetsen af en
pennknif de små ränderna, så
naturtroget som möjligt. Härvid får man
emellertid akta sig att skära igenom
lädret. Bladen formas sedan mellan
fingrarne och hufvudränderna göras
något djupare. Håller man randen
mellan tummen och långfingret och
lägger pekfingret ofvanpå skall man
snart med något handlag, komma under
fund med hur de skola formas.
Blommor äro svårare att göra och dertill
fordras äfven flera instrumenter.
Sedan bladen torkat stryker man öfver
dem med pulveriserad pimsten. Har
man så en tafla, sättes den upp på
papp och läderbladen påsys rundt
amkring och bilda sålunda en till
väggprydnad passande ram, som kan
hålla flera år. Äfven lampmattor och
hörnhyllor kunna prydas med
läderblad, hvilka dervid fastsys på färgadt
läder.
Husg-erådet.
Att kitta marmor. Finnas hål eller
sprickor i marmor, utfyllas dessa bäst
med en smet af vattenglaslösning och
krita. Vattenglas, krita och ockra gifva
öfver hufvud ett förträffligt kitt for
kalkstenar.
Att putsa betsade möbler. Gult vax
skäres i små stycken, nedlägges i en
burk samt öfverhälles med så mycket
terpentin, att den täcker vaxet. Efter
ungefär tre dagar bör smältningen
hafva försiggått, om burken allt som
oftast omskakats under tiden. Före
begagnandet rengöras möblerna om-
sorgsfullt och ingnidas med matolja
och gnidas derefter med yllelappar,
doppade i vaxlösningen, hvarefter den
sålunda bildade poleringen ingnides
med en torr yllelapp. Sålunda
behandlade möbler se ut som om de vore
nypolerade. Gustava.
Hushållet.
Hjortronsatt. Man tager mjuka, väl
mogna hjortron, kramar väl sönder
dessa och silar saften, som sedan tappas
på buteljer, hvilka korkas och hartsas
väl. Kan förvaras i flere år utan att
försämras. E. A.
Körsbärssaft. Tiü 15 skålp. körsbär
tages 10 skålp. strösocker, hvilket
nedlägges i en stenkruka, som sättes i en
vattenkittel att koka i 6 timmar. Man
lägger en tallrik och litet tyngd på
den öfver krukan. Vattnet får ej stå
öfver krukan. Saften kan sedan hällas
af på buteljer och bären nyttjas som
sylt eller ock serveras de med sin sås
till efterrätt eller dessert. Lisa.
Att salta oxkött för smörgåsbord.
Dertill tages 1 kanna vatten, ’/z stop
salt, 2 lod salpeter oeh ’/z skålp. socker.
Laken uppkokas och skummas samt
slås på köttet, sedan den kallnat. Om
det så behöfves fram på vintern,
uppkokas den åter och skummas; mera
salt kan då tillsättas. E. A.
Köket.
Att skydda ost mot mögel. Man tager
släckt kalk och låter den, sedan den
blifvit tillbörligen söndersmulad gå
genom en fin sikt. Med detta fina
pulver beströs osten vid formandet
utvändigt. Kalken befordrar icke
allenast ostens stadgande utan håller den
äfven på längre tid fri från maskar
och förhindrar bildandet af mögel, utan
att dervid på minsta sätt inverka på
smaken.
Mot besvärande bildning at sot i ugnar
och spislar förordas följande: man
tager en hand full friska potatisskal
och kastar dem i den brinnande ugnen,
hvarefter man väl tillsluter ugnsluckan.
De från de brännande potatisskalen
uppstigande ångorna upplösa det sot
som fastnat i fogningarna och för det
genom skorstenen ut i det fria.
Genom upprepad användning af detta
förfaringssätt behöfver man icke så ofta
rensa och sota ugnea som förut.
Recept för beredande af såpa. Man
tager allt fettaffall, som samlas i
hushållet och lägger det i en fjerding eller
tunna och häller stark lut deröfver. I
samma mån som fettförrådet tillväxer,
tillsättes äfven mera lut och det hela
omröres tid efter annan med en käpp.
När tunnan är full är såpan, utan att
behöfvas kokas, färdig till begagnande.
Öfver fettfjerdingen kan man sätta en
annan fjärding i hvilken man lägger
aska och häller vatten öfver den, så
att man alltid har den erforderliga
luten i beredskap; det är äfven
nödvändigt att till hvarje ny sats aska,
som lägges i denna tunna, foga något
litet osläckt kalk, för att göra luten
mera frätande. — Om man på detta
sätt erhåller mera såpa, än man kan
använda, kan man förvandla den till
tvål genom att tillsätta koksalt och
koka den. Sedan hälles den upp
i en balja att kallna och det skum,
som flyter ofvanpå borttages, hvarefter
den ånyo utsättes för sjudande hetta
och derpå gjutes i formar samt
slutligen skäres i aflånga bitar. Man kan
vid kokningen tillsätta litet terpentin
eller grankåda, hvilket alltid förbättrar
tvålens färg och qvalitet. Om vintern
böra tunnorna skyddas för frost.
Matlagning-.
Sås till fisk. Om man till en
ägggula under flitigt omrörande droppvis
ihäller god matolja, erhålles med
tillsats af något lök en god sås.
E—a.
Kräftsås. 3 matskedar kräftsmör
blandas med 2 matskedar mjöl, 3/t liter
väl kokande köttspad och 30—40 i
små tärningar skurna kräftstjertar,
hvarefter såsen icke längre bör koka. Efter
smak tillsättes sedan salt, litet
hvit-peppar samt saften af en citron. I
brist på kräftstjertar kan samma
qvantitet af amerikansk burkhummer
användas.
Vacker färg pä buljong får man
genom att skära sönder 112 rödbetor
och lägga dem till sammans med köttet
att koka, hvarefter de frånsilas.
Lisa.
»Limpstek» är en i Österbotten
vanlig rätt. Sötsur limpa skäres i skifvor,
på hvilka kanterna bortskäras.
Skifvorna stekas sedan, ej allt för hårdt.
Grädde, socker och sura lingon vispas
och sättes hvarftals med limpskifvorna.
Måste genast ätas. ’ Adi.
Efterrätter.
Snöplättar. Till ett halft stop god
mjölk tages 14 matskedar hvetemjöl, 1
sked socker och 14 skedar snö (vispad
grädde). Smeten kan äfven med fördel
begagnas till fläskpannkaka. Serveras
varma. Signe.
Falsk gräddkaka. Ett halft stop
oskummad mjölk kokas upp och deruti vispas
till en tunn gröt så mycket hvetemjöl,
som härtill behöfves. ’Is skålp. smör
arbetas häri, tills gröten blir kall och
smidig. En half timme innan den
skall anrättas iröres 5 ägg, ett i sender
samt socker och citron efter smak.
Hälles i form och gräddas i svag ugn.
Maja.
Efterrätt, ’/s K. god grädde
uppvispas med 4 ägg, 3 skedblad socker,
10 blad gelatine upplöses i kokt vatten
lagom kallt att slå tillsammans;
garneras med jordgubbssylt; färdigt att
serveras. Märtha.
Bakning’.
Pepparkakor. 1 qvarter varm sirup.
1 lod pottaska, 3 skedblad skiradt smör
2 skedblad grädde, nejlikor, ingefära,
kanel 1 ® socker, 5 hela ägg, hvilka
vispas väl innan de hällas bland det
öfriga, samt 1 stop ryskt mjöl. Af
denna smet rullas små bullar, hvilka
ned plattas litet. Gräddas i varm ugn.
W—a. W.
Mjuk pepparkaka. 716 K. god sirup
uppkokas med kryddor,
pomerans-skal, nejlikor, kanel och får kallna;
röres sedan ’It timme med 8 äggulor
och ’/2 skålp. fint socker, hvarefter 18
lod hvetemjöl iröres, sist uppvispas
hvitorna till hårdt skum och iröres,
gräddas i svag ugnsvärme.
Märtha.
Hvarjehanda.
Recept till aseptin. 15 ort borsyra
upplöses i en kanna kokt vatten.
När det kallnat tillsättes för 25 öre
glycerin och 12 öre pepparmyntolja.
Pröfvadt och befunnet bra.
C. E—v.
Äggskal finner man vanligen liggande
kringströdda på sophögen. Dessa
innehålla som man vet kol och
fosforsyrad kalk och på grund häraf böra de
samlas och krossas, ty de utgöra för
höns, svin och kalfvar ett förträffligt
medel för benbildningen, samt befordra
dessutom hönornas varpning och komma
svin och kalfvar att frodas och växa.
Läkareråd.
5. T. 1) Undvik sä vidt möjligt alla
ansträngningar och sinnesrörelser, tag god
motion ute i fria luften samt lef af stärkande,
men lättsmält föda. Sörj dess utom för jemn
afloring medels lösande vatten eller lavemang.
Af en mixtur af 20 gram bromnatrium på 300
gram sammansatt Qentianainfusion bör ni på
förmiddagarna taga en matsked och på
aftonen två matskedar med en timmes
mellanrum mellan hvarje. 2) Låt gossen lefva mest
af mjölkmat och ägg samt litet färskt kött (ej
fett tillagadt). Hvarje morgon bör han pä
fastande måge dricka tre ijerdedels dricksglas
artificielt Carlsbadervatten 40° varmt (i två
portioner) samt straxt före frukost och
middag ett spetsglas Porlavatteu. Salta had
hvarannan dag vore ock välgörande. Dessutom
bör han naturligtvis vistas ute så mycket som
möjligt.
17-årig tös. 1) Inlägg i näsau litet ren vadd,
som iörut bestrukits med en salva af 1 del
horsyra på 10 delar vaselin. Byt om tre
gånger dagligen. 2) Se svar till Frågvis B) i
n:o 5!
hildegard. Ni kan försöka nasspolningar
med ljumt vatten, försatt med 4 % resorcin.
Har ni ej vändt er till någon specialist i
Stockholm?
Sea. Doktor Anton Bergh, Stockholm.
Frähnig. Se svar titi Frågvis 3) i n:o 5!
Q—m. Belägg såret med en linnelapp med
diachyloiisalva och linda derefter armen med
gasbindor, sä att förbandet ligger väl. Byt
om salva qväll och morgon; D:r —d.
Dragning detta àr!
Lotter
tiü
Nordiska Museets
nya
Ko nstlottori
säljas i museets särskilda afdelningar,
äfvensom i boklådor, i många
cigarrbutiker så väl i Stockholm som i
landsorten, samt genom enskilda ombud i
många delar af landet.
Priset å hvarje lott är
1 krona.
Beställningar från landsorten, hvilka
böra åtföljas af postporto och
rekom-mendalicnsafgift, ställas till Nordiska
Museets expedition, n:r 79
Drottninggatan.
Vid kontant köp af minst 50
lotter lemnas 15 proc. rabatt.
Pålitliga återförsäljare antagas.
Förteckning öfver vinster i
lotteriet utkommer i juni månad.
IXT" Dragningslista kan efter
dragningen erhållas mot insändande af 10 öre.
John Hultenbergs Tricotvaruhandel, Regeringsgatan 28, Stockholm.
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
