Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 35. Fredagen den 31 augusti 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 IDUNS MODETIDNING
September 1888
Fig. 10. Drägt för 3—5 års barn.
ögon, allt för stora energi, som visar sig i de
ofta åter upprepade attentat, hvilka under sagde
år riktas mot skapelsens herrars frihet!
Men jag vet nu alldeles ej huru härmed
förhåller sig och om dessa giftiga insinuationer
mot skottåren ega sin riktighet. Meteorologiska
institutet får upplysa härom ooh kan ju
sålunda komma i tillfälle att något reparera sitt,
i sommar visade, ochevalereska sinnelag genom
att vederlägga detta lömska rykte.
Ja, nog har man haft behof af hvarenda
atom godt lynne, som man kunnat disponera
öfver, för att komma genom denna regniga,
ovänliga sommar. De lyckligaste hafva varit
de, som sett den från den humoristiska sidan,
men dessa utkorade hafva nog varit mycket
få, ty nästan alla hafva ju på ett eller annat
sätt lidit förluster genom den oblida
väderleken.
Men nog gifvas några ändå, som säkerligen
välsigna denna våta tid; som, under det
himlen grät öfver dem, sökt och funnit eller
åtminstone trott sig finna lyckan.
Den skuldsatte har sett sin gyllene dröm
förverkligad, den förnäma, firade balskönheten
tänker med ett tillfredsstäldt småleende på den
Fig. 12. Morgonkofta.
afund, som hennes glänsande parti uppväcker
och huruledes hon redan i höst, med
ojemförlig grace, stående på slottstrappan skall
mottaga sina och sin mans gäster, och månget ungt
par sitter må hända fördjupadt i räünestycket:
hvad hörer till ett ungt pars bosättning och
huru böra kostnaderna ställa sig härför: a) då
familjen har 2,000 kr. i årsinkomst, oeh b)
4,000 kr.! men som jag ser har denna sista
del af mitt kåseri varit till föga båtnad för
dem, som hvarken sökt eller funnit lyckan på
ofvan nämda sätt och på hvilkas nerver
regnets eviga plaskande har en irriterande verkan.
För dem har jag en liten tröst i beredskap,
visserligen bara ett gammalt ordspråk, men nu
till dags, då vi svärma för allt möjligt antikt,
vare sig gamla skåp, tallrikar eller broderade
trasor, så kan ju också detta vara välkommet.
Det lyder sålunda:
»Lass regnen vvenn es regnen will,
Es regnet seinen Lauf,
Denn wenn’s genug geregnet bat,
So hört es wieder auf!
Dolly Roon.
»Min vackra sammet är förderfvad!»
har säkert mer än en dam utropat denna
sommar, då hon företagit en promenad i förtröstan
på vackert väder, men råkat ut för en
störtskur, som alldeles genomblött hennes toalett.
Men det kan hjelpas — så vida sammeten är
äkta. Man gnider den nedtryckta fläcken med
cn yllelapp, doppad i 90-proc. sprit, och håller
sedan sammeten med rätsidan nedåt öfver en
skäl kokande vatten i 3—5 minuter. Spriten
snger då vatten till sig och tvingar så de
enskilda trådarne från hvarandra. Man lägger
sedan tyget pä ylleunderlag och borstar väl
med en fin, hård borste, låter det sedan
fullkomligt torka och öfverborstar det sist med
ren mandelolja; dock får det ej dervid fuktas
för starkt.
Små handarbeten för resan.
Tvätt-ocli frisérnecessär. Få 65 cm. långt och
ungefär 30 cm. bredt vanligt madrasstyg, helst
smårandigt, exempelvis i blått ocli grått,
stickar man på de grå ränderna med blått
ullgarn grenstygn oeh på de blå ränderna sneda
kors3tygn med svart ullgarn. Härigenom får
tyget ett utseende, som mycket påminner om
konstnärligt väfdt ylletyg. Är man färdig
dermed och har tyget blifvit pressadt på
afvigsidan, fodrar man det med vaxduk, så att man
äfven kan inlägga våta svampar o. d. Derpå
syr man det bela samman, så att det bildar två
fickor, förser dessa med knappar och fastsyr
på yttersidan två hvardera en half meter långa
sidenband, hvilka skola sammanhålla
necessä-ren. Denna necessär kan göras färdig på ett
par timmar, uppfyller väl sitt ändamål och är
ytterst billig. -— En synecessär kau man
framställa på alldeles samma sätt. Man gör den
blott mindre och fodrar den med siden och
tillsätter hållare för sax, nålhus o. s. v. samt
några små prydnader, tofsar, snören o. d. Med
samma enkla material kan man bekläda
paraplyer och förfärdiga plaidremmar. Man måste
då förut taga säkert mått. — Dessa små
arbeten hafva det företräde framför jutearbeten,
att tyget aldrig fransar sig eller krymper, samt
att det bela kommer att blifva betydligt
billigare än hvarje jalearbete.
Hufvudbetäckningen kan under
sommaren genom den s. k. svettremmen åstadkomma
ganska svåra skafsår och andra obehag på
pannan i synnerhet. Detta sker i allmänhet
derför att svettremmen är behandlad med dålig
Fig. 11. Drägt för 2—4 års barn.
olja. För att undvika dessa skadliga
verkningar, bör man gnida foder och svettrem i nya
hattar med bränd magnesia före begagnandet.
Blondiner hafva nog ofta gjort den
erfarenheten, att sommaren är en farlig fiende till
deras hårprydnad, som delvis blekes och
förlorar den jemna, vackra färg, det har under
vintern. Med hjelp af granqvistar kan man
förhindra detta. Man kokai dylika i vatten
och tager till en liter af den så erhållna
vätskan liter alkohol. Med denna blandning
tvättar man hår och hufvudsväl och fuktar
äfven kammen väl dermed. Följden deraf blir,
ej blott att håret gerna vill locka sig, utan
ock att det behåller sin jemna färg. Mörkt
hår får man dock ej behandla på detta sätt,
ty då bleknar det.
Trots all benzin man offrar på fettfläcken,
som man af en obehaglig tillfällighet fått på
sin nya drägt, kommer den ständigt åter, väl
ej så tydligt synlig, men dess större. Hur
kan det komma till? Sannolikt har ej fläcken
behandlats på det rigtiga sättet. Man tager
ett halft ark mjukt läskpapper, viker det
fyrdubbelt, fuktar det med benzin och lägger det
öfver fläcken. Derpå viker man det andra
halfarket och lägger öfver det första samt
trycker kraftigt med handen eller ett kallt
stryk-jern. Man skall finna, att fettfläcken
derigenom totalt försvinner; läskpapperet har
uppsugit fettet. Benzinheliandlingen får af
eldlar-lighetsskäl ej ske vid ljus, ej heller får nian
använda varmt strykjeru.
Fig- 13. Underlif för damer.
Stockholm, Gernandts Boktryckeri-Aktiebolag, 1888.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
