Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 38. Fredagen den 21 september 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN
för sin olyckas, släpa fram sitt lif som ett
oskäligt djur! — Är hon skön som en
himmelens ängel? Ack, hvarför kunna ej dessa
underbara, outgrundligt djupa ögon utstråla
bilden af en frisk själ? Hvarför kan ej denna
älskliga mun tala förnuftiga ord till mig, le
och skämta såsom andra flickor göra? Är ej
allt detta en jämmer utan like, ett gränslöst
elände. — O, o<jh i de bedrägliga ögonblick,
då hon någon gång ser mig lugnt i ögonen,
hennes mun synes hafva förlorat det vilsna
leendet, när hon endast blygt kallar mig sin
käraste och vid helsningen ömt tager min hand
i sin — då slår mitt hjerta så, att det är
färdigt att sprängas och jag drömmer, drömmer,
att det rysliga ej är sant, ej kan vara sant!
Och jag ropar hennes dyra namn, talar till
henne i dåraktig förhoppning, att hennes svar
skall gifva mig tröst, lycka — dåre,- som jag
är, att fråssa i tanken! Ett andedrag, ett ord,
och det vilsna leendet är äter der, och
ögonen, hvilkas stråle just värmde mig, blicka
tomt och kallt ut i det vida, i den afgrund,
som tillintetgör allt hvad jag hoppats. Då
griper mig bünd förtviflan, jag sätter förvägen
allt på ett sista kort och säger till henne:
’Carmela, är du verkligen vansinnig? O, säg,
att du ej är det!’ Då betraktar hon mig väl
träffad, upprepar det tröstlösa ordet — och
derpå är åter allt natt, djup, djup natt
omkring henne.»
Gabriello betäckte sitt anlete med händerna
och teg for ett ögonblick.
Doktorn var djupt rörd och sade nästan
ohörbart: »Min stackars vän!»
(Forts.)
Bidrag i alla ämnen mottagas med tacksamhet.
Våra barn.
Diflaskan. Man skall aldrig
upp-bevara mjölken, äfven sedan den
blifvit uppkokad, i öppna kärl; den måste
förvaras i rena, väl tillslutna glasflaskor
med ren propp. Detta förutskickadt.
De s. k. sjelfverkande diflaskorna med
lång tunn gummislang äro ej att
förorda. Vid användandet af dessa skall
ju barnet under diandet ej nödvändigt
behöfva moderns eller vårdarinnans
tillsyn, men då händer det, att barnet
får suga ur en tom flaska, hvilket är
synnerligen farligt, enär de långa
gummislangarne lätt förderfvas och aldrig
kunna fullständigt rengöras. Bäst äro
de små flaskorna utan slang, hvarur
barnet dricker under barnjungfruns
tillsyn. Sugnappen till dessa
bortkastas, så snart den blifvit mjuk. Då
barnet bör suga långsamt, får ej hålet
i nappen vara för stort, ehuru det ej
heller bör vara så litet, att diandet
vållar ansträngning. Gumminappen
bör, då den ej användes, alltid ligga i
en skål med rent vatten. Diflaskan
får ej ligga hos barnet mer än högst
15 minuter. Den ej utdruckna
mjölkresten användes endast undantagsvis.
Flaskan rengöres genast och fylles
med vatten till nästa användande. Då
barnet lärt att dricka ur skål, bör
flaskan ej vidare nytjas.
Barnmorska.
Helsovård.
För konserverande af tandköltet skall
det vara af nytta att gnida tänder och
tandkött med ett salvieblad.
Engelsmännen lära i sin lavoar hafva en
liten ask med salvieblad, för att kunna
begagna dem hvaije morgon. I
synnerhet vid sjukdomstillfällen efter
intagandet af droppar, som veika
förstörande på tänder och tandkött, lär
det vara nyttigt att använda blad af
salvia och derefter skölja munnen väl
med vatten.
Bostaden.
Golfsvamp fördrifves endast varaktigt
derigenom, att man borttager de
angripna tiljorna och ersätter
trossbottenfyllningen med nyligen utbränd cokes.
Sedan lägger man torra tiljor och ser
till att de hafva någon luftning
nedifrån. M.
Mjölkkammaren.
Cheshireosten. Sedan vi i Sverige
kommit derhän, att landtbrukarne för
att kunna existera mer och mer lägga
sig vinn om mejeriskötseln, och icke
blott smörberedningen men äfven
ostfabrikationen tyckes blifva mången
landsmans så att säga »vara eller icke
vara» torde ej nog vigt kunna fästas
vid den omständigheten, att
tillverkning af god och efter engelska
marknadens smak lämpad exportost bör
lika så mycket som smörberedningen
utgöra ett mål för våra sträfvanden.
Senare tider hafva visat, att svensk
ost, tillverkad med fästadt afseende
på engelsmännens smak, har stor
framtid för sig i England! Af de många
olika svenska ostsorter, som utsändts
till Manchester, för att derstädes
genom bemedling af svenska statens
mejeriagent, doktor Hugo Wedin,
afsättas, bar endast den s. k.
»Stockhumla-osten» vunnit ökad framgång,
enär denna ostsort är till såväl smak
som utseende sådan, som den
konservative engelsmannen vill hafva den.
Försök att exportera och å engelsk
marknad afsätta svensk vare sig
söt-mjölks- som skummjölks- eller
margarinost hafva icke utfallit till
belåtenhet. Den ostsort af inhemsk
produktion, som engelsmännen mest tycka
om, är den s. k. Cheshireosten,
hvilkens smak något påminner om
Stoek-humlaostens. Alldenstund denna
engelska ost endast är föga känd i
Sverige, torde en närmare beskrifning
öfver dess beredningsmetod måhända
vara mången svensk välkommen, då
den är både enkel och lättlärd, och
kanske icke omöjligt är, att svenska
mejerister i en framtid kunna
producera densamma i och för export.
Mejeriagenten i Manchester, doktor
Wedin, anser, att Cheshireost,
tillverkad i Sverige, bör kunna finna
önskvärd afsättning å engelsk marknad.
I grefskapet Ctesbire, invid
Wor-leston station, är Cheshire mejeriskola
belägen, hvarest denna mycket väl
renommerade ost tillverkas. Skolan
upprättades och öppnades för
allmänheten i maj 18S6 och eges af ett
aktiebolag, hvars högsta styrelseledamot
är hertigen af Westminster. Dagligen
förvandlas här mjölken af omkring 80
kor af korsad race af Korthorn och
Ayrshire till ost och smör.
Föreståndare för ostberedningen är mr J.
Siddarn.
Aftonmjölken hälles om aftonen i
ostkaret, hvilket till formen är
rek-rekiangulärt och försedt med ett
tomrum under bottnen, i hvilket kallt
vatten under den varmare årstiden,
hälles, för att dermed hålla mjölken
afkyld under natten. Om morgonen
skummas denna mjölk; den erhållna
grädden uppvärmes till en temperatur
af nymjölkad mjölk och med denna
grädde och aftonmjölken blandas den
om morgonen genom mjölkningen
erhållna morgonmjölken. Det förut
omnämda tomrummet under ostkaret
fylles med kokhett vatten. Derefter
tillsättes ostfärg. Hela mjölkmängden
uppvärmes nu i karet till en
temperatur, som lämpas efter väderlekens
och årstidens vexlingar; vanligtvis
användes 90 gr. Fahrenheit om
sommaren, 92 gr. F. om vintern och 86
gr. F. vårtiden. Sedan temperaturen
reglerats och löpe tillsatts, täckes
ostkaret med ett lock. Löpningen
försiggår vanligtvis under en tid af 60
minuter. Sedan mjölken sammanlupit,
skäres ostmassan med en stålkiiif*
i rutor af omkring 2 qv.-tums
storlek, och dessa sönderbrytas med
en slef. Ostmassan kringröres sä länge,
till dess den blifvit fullkomligt
fin-delad och vasslan förekommer klar,
hvilket pröfvas genom neddoppande
af ett stycke Iackmuspapper. Derefter
aflägsnas vasslan och nytt kokhett
* En träknif toide vara mer att tillråda.
vatten hälles i det under ostkaret
befintliga tomrummet. Ostmassan pressas
under ett fyrkantigt brädlock, hvilket
belastas med tyngder. Sedan vasslan
något afrunnit, ökas tyngden efterhand
och slutligen insvepes ostmassan i en
linneduk, hvilken lägges på spjelar i
botten af ostkaret. Ofvanpå duken
lägges ett trälock, belastadt med
tyngder, på det att vasslan må ytterligare
afrinna. Efter 10 minuters förlopp
skäres ostmassan i smärre stycken,
insvepes åter i duken, hvilken
återigen belastas med press och nu får
vara orörd i omkring 15 minuter.
Efter denna tids förlopp skäres massan
återigen i smärre stycken och pressas
under ytterligare 10 minuter på
samma sätt som förut. Sedan males den
i ostqvarn, saltet inblandas, omkring
15 proc., hvarefter massan insvept i en
duk, får ligga orörd under en tid af
20 minuter, då den upptages och
arbetas med händerna samt insvepes
återigen uti duken. Efter 20
minuters förlopp males osten för andra
gången och är nu färdig att läggas i
formen. Ostformen pressas i en
vertikal ostpress under omkring 12
timmars tid, då den uttages och
omsve-pes med en duk samt insättes åter i
press, i hvilken den far qvarstå till
påföljande morgon. Uttages nu,
vändes och förses med en torr duk och
insättes åter i en press, som belastas
hårdare än förut. I denna press får
osten qvarstå i omkring 4 dagar,
hvarefter den uttages, ingnides med
olja och sättes nu på en träbylla i
ostkammaren. Efter någon tids
förlopp flyttas den till en svalare
kammare, hvarest den förblifver under den
återstående lagringsperioden, som
vanligtvis utgöres af omkring 3 månader.
Under pressningen och lagringen
bortgå ungefär 20—30 procent.
Den bästa tiden för Cheshireostens
försäljning å engelsk marknad är
november—december, då god och
vällagrad sådan betalas med omkring 64
ore pr engelskt skålpund.
B. O. Toll.
Bakning1.
Smürkringlor. 1 qvarter god mjölk,
eller grädde, J skålp. socker, J skålp.
smör, och 1 lod bjorthornssalt blandas
tillsammans med så mycket mjöl att
degen blir hård, hvarefter den arbetas
synnerligen väl. Smärre stycken deraf
rullas sedan så smala som möjligt,
fasoneras på sjelfva plåten och gräddas.
Satsen räcker till omkring 100 stycken.
Elise.
Tvätten.
Tvättning af pelsverk. Man kokar
god hvit tvål i vatten och silar luten
genom en duk. I den ljumma — ej
varma — luten^tvättar man pelsverket
utan gnidning endast genom sakta
tryckande och blötande. Man upprepar
detta i nytt tvålvatten och sist i rent
flod- eller regnvatten. Man torkar
sedan skinnet i luften, pudrar det med
stärkelsemjöl, kammar det och piskar
det sist med en mjuk läderpiska.
Probus.
Fönsterträdgården.
Hyacinthodling. Hyacinther, hvilka
skola drifvas så tidigt, att de blomma
redan i slutet af december eller början
af januari, måste redan i augusti
planteras i krukor och få ej intagas till
drifning, förr än de äro väl rotade.
Skola de ej drifvas förr än till en
senare tid, kan man uppskjuta
inplanteringen till oktober; dock är det
bäst att utföra den redan i september.
Jorden, hvari lökarne planteras, får
ej vara ler- eller kalkhaltig. Bäst är
en blandning af hälften drifbänksjord
och hälften god sandig trädgårdsjord.
Har man ej tillgång till det senare
slaget, kan man taga två tredjedelar
god drifbänksjord och en tredjedel
ren sand. Krukorna med de
inplanterade lökarne ställas på en
frost-skyddad ort och öfvertäckas 15 cm.
högt med jord eller sågspån, hållas
måttligt fuktiga och intagas ej förr
till drifning än lökarne äro väl rotade och
uppnått en höjd af 7 cm. Lökar,
hvilka skola drifvas i glas på vatten,
förvaras ock på ett mörkt, frostfritt
ställe, tills de vuxit tillräckligt fram
och ega säkra rötter. — Hyacinther,
planterade i det fria, täckas under
vintern med halm, hästgödsel, löf eller
mossa. W.
Trädgården.
Bladlöss vålla blomstervännen och i
synnerhet rosenodlaren stor förtret. En
begjutning med stark salt- eller
tobakslösning skadar växterna. Derför
måste man göra sig den mödan att med
en liten mjuk målarpensel bestryka
qvistarne med färsk bomolja eller
vallmoolja. Biadlössen skola då snart
försvinna. Trädgårds vän.
Konservering.
Inpackning af frukt. Borddrufvor och
liknande frukter nedläggas bäst i kb",
sedan de först insvepts i silkespapper.
Äfven under längre resor och stark
skakning bevaras då frukterna, enär
kliet fyller hvarje tomrum. Det torde
ock vara att rekommendera vid
ned-packning af sten- och kärnfrukter, då
det är lätt, beqvämt att använda och
bättre än hö eller mossa utestänger
luften, så att man ej har att befara
någon försämring af frukten. Man kan
lägga flera lager öfver hvarandra i en
låda, om man verkställer
nedpacknin-gen med nödig sorgfällighet. Samma
fördëlar och samma säkerhet ernår man
genom användandet af söndersmulade
gamla korkar. Dock kan detta sätt af
helt naturliga skäl endast användas,
då det gäller smärre qvantiteter. W.
Hvarjehanda.
Förfalskadt linne kännes lätt frän
äkta, om man fuktar profvet med
linolja. Linnetrådarne få då ett
genomskinligt, om oljadt papper påminnande
utseende, under det bomullstrådarne
| förblifva hvita och ogenomskinliga.
270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
