Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 39. Fredagen den 28 september 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN
Mot dig står sig ingen dårhusläkare. Hvilken
skada, att blott denna enda skall hafva nytta
deraf! Men allvarsamt taladt, tror du, att han
kommer att svara?»
»Jag tviflar ej derpå!»
»Oeh namn — ort?»
»Borgmästaren känner noga allt!»
»Bravo! Och lycka på resan! Chi dura
la vineef Den, som håller ut, vinner priset!»
Och svaret kom omgående, klart, kort,
utförligt, som Gabriello utbedt sig det. Intet
ord för mycket, ej ett ord af beklagande öfver
det skedda eller af medlidande för flickans
sorgliga öde. Den noggranhet, hvarmed
skrifvaren uppräknade alla med afskedsmålet
förbundna biomständigheter, tillät en dock att
genomskåda, att han ganska väl erinrade sig
denna afton och ej var alldeles så likgiltig,
som han sökte ställa sig.
Brefvet slutade, som det började, klart och
kort: »Klockan 1 på natten lemnade ångbåten
ön. Jag helsar er.»
Sedan de båda vännerna behörigen
genom-studerat brefvet, försjönk Gabriello i djupt
eftersinnande. Men doktorn utropade road:
»O, jag är på det klara med, hvarför ingen
af dem, som voro bjudna till gästabudet, kunde
gifva dig en riktigt noggrann skildring deraf.
Detta var orsaken!» Och han efterhärmade
rörelsen vid bägarnes ifriga tömmande. »Nå,
der vid lag skall det ej fattas! Upp, vän, till
verket! Saken måste arrangeras allra senast
i morgon, ty längre än ännu en gång tjugofyra
timmar mäktar jag ej se dig i detta tillstånd
af qvalfull ovisshet. Kom, låtom oss genast
börja förberedelserna! Hvar är förteckningen
på gästerna?»
G-abriello räckte honom brefvet och sade:
»Jag förlitar mig helt och hållet på ditt
bistånd. Mitt hjerta bäfvar, som om min
dödsdom berodde på morgondagen.»
»Asch», genmälte doktorn, »denna
modlöshet anstår dig illa, sedan du tält och fördragit
som en martyr. — Nå, hvem skall bjudas först
och vara förberedd på sin roll? Här äro vi
vid borgmästarns hus; att börja med honom
är ej mer än billigt, de öfriga uppsöka vi
sedan.»
Vännens glada tillförsigt återgaf Gabriello
snart hans hela spänstighet; de gjorde
gemensamt ronden hos stadens honoratiores oeh
in-bjödo efter hvarandra borgmästaren, domaren,
uppbördsmannen, karabiniererna» sergeant och
ännu sex eller sju andra herrar, hvilka
likaledes varit närvarande vid den der
afskeds-måltiden. Alla förklarade sig med glädje
beredda att infinna sig; emellertid var det ej så
alldeles lätt göra sammankomstens ändamål klart
och tilldela hvar och en den roll, som han
— så att säga -— hade att spela efter sig
sjelf. Doktorn förde med mycken skicklighet
den vetenskapliga erfarenhetens tunga artilleri
i fält, Gabriello understödde honom med all
den varmhjertade talförmåga, som stod honom
till buds, och hvad ännu fattades ersattes af
det medlidande med den stackars flickan,
hvarför en hvar var tillgänglig. Så blef då ur tal
och missförstånd, äter tal oeh ändtligen
förstånd saken klar på alla håll, alla inbjudna
likaledes på det klara med festens ändamål,
och de båda vännerna andades ut, då de togo
vägen till Carmelas moders lilla hus, för att
underrätta äfven henne om allt, som skulle
ske på morgondagen. Den stackars frun be-
grep mer med moderlig instinkt än med
förståndet, att det vore fråga om ett sista medel
för botandet af hennes arma barn, och kysste
under många tårar än Gabriellos, än doktorns
händer.
(Forts.)
m
Från Iduns läsekrets.
Från flere håll har redaktionen mottagit
skrifvelser, innehållande de bjertligaste
tacksägelser till Ave för den i Iduns förra nummer
införda uppsatsen »Fru Haraldsons idéer». I
det vi härmed ansett oss böra omnämna detta,
vilja vi på samma gång meddela, att fru
Haraldsons första föredrag kommer att inflyta i
nästa nummer, som är det fjerde qvartalets
första. ’ Red.
Qvinliga gymnastiksällskapet,
som har till ändamål att genom väl afpassad
frisk-gymnastik hos unga, arbetande kvinnor stärka och
underhålla helsan, lifva och höja arbetsförmågan samt
motverka det skadliga inflytande, som ett ensidigt
eller stillasittande arbete utöfvar på kroppens alla
förrättningar, anordnar den 1 oktober
friskgymna-stikkurser i hufvudstaden olika delar, under ledning
af examinerade lärarinnor.
Anteckningslistor, stadgar och ordningsregler äro
utlagda hos: fröken A. Lundin, Brunkebergstorg n:r
2; nya telefonbolagets hufvudstation,
Malmskilnads-gatan; bokbindaren Herzog, Malmskilnadsgatan n:r
41; buntmakaren Forsell, Drottninggatan n:r 10;
fru Nyström, Tunnelgatan n:r 21; bokbinderifirman
Sjöberg & Lindström, Sergelgatan n:r 8; Kristliga
föreningen för unga qvinnor, Norrlandsgatan n:r 13
samt Östermalms folkskola. Kursen kostar 1 kr.
Styrelsen.
Bohaget.
Att rengöra karafiner. Dertill
begagnar jag en lampglasborste af tagel och
derigenom blifva de (karatinerna) rena
och klara, som om de vore nya. Man
kan äfven få dem vackra, om man
tager små potatisbitar samt litet såpa och
vatten och skakar om duktigt samt
sedan sköljer dem väl. Claire.
Köket.
Fin och god saft af smultron, hallon
eller andra bär erhålles, om man förfar
på följande sätt: 6 ® bär uppvägas;
till dessa mätes ett stop vatten, hvari
4 lod vinsyra upplösas. Sedan hällas
bären i vattnet och få der qvarstå ett
dygn. Härefter låter man saften
af-rinna genom en linneduk, hvarvid man
bör noga tillse att bären icke krossas,
ty då blir saften ej klar. Då allt väl
afrunnit, iröres 6 & fint socker. Saften
buteljeras derefter och flaskorna hartsas.
Denna saft, som blir synnerligen klar
och perlande, är särdeles välsmaklig
och delikat och kan, blandad med
vatten, njutas som en ypperlig läskdryck.
Vid enklare samqväm kan denna dryck,
synnerligast om saften är beredd ai
smultron, ersätta vin. Dura.
Matlagning-.
Bröd-soppa. Limpbröd skäres i
skifvor och lägges i kokande vatten att
koka, tills det blir simmigt, då det
npp-silas. En kaffekopp saft islås oeh
uppkokas, sedan slås den upp i skålen.
Grädden vispas till hårdt skum och
slås deri, hvarefter soppan serveras.
Ulla.
Mjuk sötost. En kanna sötmjölk
sättes på elden att koka upp. Under
tiden vispas 2 à 3 ägg i en kanna
filmjölk, hvilken härefter under sakta
omröring hälles i den kokande mjölken,
och denna får nu koka så länge att
vasslan blir klar. Sedan detta ernåtts,
hälles massan upp i en inuti med hvit
trådtyll beklädd ostform, hvari osten
med en slef pressas, så att massan blir
fast och formens hörn väl fylda,
hvarefter osten, tills den kallnat, får stå i
formen, då den är färdig att serveras.
Denna osträtt, som ej får stå länge och
icke hårdna, är särdeles omtyckt.
Dura.
Bakning-.
Sockerkaka. 4 äggulor vispas med
8 strukna matskedar fint socker och
några droppar vaniljolja; ägghvitorna,
slagna till hårdt skum, iröras nu,
hvarpå 3 strukna matskedar potatismjöl
iröras och massan slås i en smord och
med bröd beströdd form och insättes i
ordinär ugnsvärme. Vera.
I stället for beskrifningar på
bakverk — sådana sända vi ju ofta
hvarandra genom »Idun» — torde det
tilllåtas att påvisa den besparing vi kunna
göra genom att sjelfva baka våra
»småbröd» samt hvetebröd. Erfarenheten
har visat oss, så framt vi räknat efter,
hur dyrbart det blifvit att taga sådant
hos bagaren och då nu mjöltull så väl
som hela den ekonomiska ställningen i
vårt land bjuder sparsamhet äfven i det
lilla, bör ju intet förbises. Dessutom,
hur lätt och trefligt är det ej att,
medan köttet kokar till middagen, vid
samma eld i kokspisugnen grädda
kaffe-och tebröd; och hur väl smakar ej
sedan detta; kryddadt af medvetandet,
att man varit en riktigt hushållsaktig,
beräknande och oförtröttad husmor.
E.
Inläggningar.
Sallad af pumpa. (Svar på frågan n:r
71.) Pumpan, som bör vara bra
mogen, innan den aftages, skalas och
rensas väl och skäres i fyrkantiga bitar;
dessa stänkas litet med fint salt,
hvarmed de stå ett par timmar, hvarefter
de hällas i ett durschslag och skakas,
så att saltet kommer ifrån; de vägas
och till ett ffi pumpa tages ’/zsocker
och 5 kubiktum ättika; man låter
sockret och ättikan koka en stund med ett
par bitar skalad ingefära; först derpå
lägger man i pumpan och låter den
koka, tills den blir klar, (10 à 15
minuter). Derpå tages den upp med en
hålslef, hvarpå saften får koka en stund,
innan den hälles öfver pumpan. DeDna
sallad är särdeles god och håller sig
året om. Piccola.
Drycker.
Fruntimmers-punsch: Sex qvarter
vatten och fyra "8 socker uppkokas;
dertill sättes en kanna fin arrak af tio
graders styrka under jemn omröring
med en slef. Under tiden glödgas i
elden en blankskurad eldgaffel eller
annat jern och med denna afbrännes
punschen, tills all skarphet är borta
och ersatts af .karamellsmak. E.
Champagne-dricka. En kanna
källvatten, ’Iz kanna godt, vanligt svenskt
svagdricka och tolf lod socker, hvartill
sättes fyra droppar cedroolja, blandas
och vispas väl tillsammans, buteljeras
och korkas väl och sättes i källaren.
Ett eller två russin läggas i hvarje
butelj. Efter några dagar är det färdigt.
E.
Tvätten.
Gardintvätt. Till 10 lufter gardiner
tagas 10 kannor vatten, 1 ®
kontrollerad såpa, 4 matskedar terpentin och
4 dito ammoniak. Upplös såpan i litet
varmt vatten, sila den sedan genom en
handduk, blanda alltsammans sedan i
vattnet, som skall koka. Damma väl
ur gardinerna, lägg dem i ett
tillräckligt stort kärl och slå sedan den
kok-heta blandningen öfver dem, täck
genast till med ett par tjocka filtar och
lägg sedan på ett lock, som sluter väl
till, så att all ångan stannar i kärlet.
Låt det stå i 4 il 5 timmar, krama
sedan väl igenom hvarje gardin och skölj
dem sedan i varmt (ej ljumt) vatten,
tills det sista vattnet är fullkomligt
klart. Krama dem sedan väl fria från
vatten, haf i ordning en vanlig tjock
stärkelsevälling och stärk dem våta och
låt dem sedan torka; genomdränk dem
sedan med vatten och låt dem ligga
öfver natten, innan de strykas. För
att få en gardin vackert struken, för
man jernet längs efter gardinen och ej
tvärs öfver; detta gäller i synnerhet
linongardiner. Gardiner, behandlade
efter denna beskrifning, fä utseende
af nya. Emma.
Toaletten.
Vackra fruntimmershänder och långa
naglar; en toalettfråga till diskussion.
Som bekant ser man ofta utomlands,
särskildt i Frankrike och Ryssland,
huru eleganta damer, som med
synnerlig omsorg vårda sina händer, låta
naglarne växa ut i långa genomskinliga
spetsar. Man har till och med olika
»stilar» för dessa: »en griffe», »en
amande» eller »en cuiller». — I ett
sällskap uppstod här om dagen fråga
huruvida detta bruk vore
efterföljansvärdt. Detta beror — menade man —
på naglarnes form. Äro dessa små,
platta, liggande likasom inbäddade i
fingertoppens mjuka delar, blifva de
icke vackrare, om de få långa spetsar.
Deremot torde ej kunna nekas, att
väl-formade, »aristokratiska» d. v. s.
kupiga långlagda naglar vinna en
ytterligare prydlighet och än mer försköna
handen, om deras spetsar få skjuta ut
öfver fingertopparne, dock ej mer än
högst 1 centimeter. Att bruket ej kan
antagas af dem, som måste använda
sina händer till hårdt arbete, är en sak
för sig. För män passa långa naglar
lika litet som långt hår. Louise.
Fr ågor.
N:r 95. Önskas ett bra mönster till
goss-kalsonger att knäppa fram. Skulle nägon
mamma, som sjelf sytt sådana, vilja gifva mig
mönstren, vore jag glad.
Mamma pii landet.
278
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
