Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 41. Fredagen den 12 oktober 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN
under rockslaget med en stolt sträckning å la
Napoleon och med gravitetiska steg skrider
»pappa Rebolledo» ned för Hornskroksbacken
fër att en timme senare befinnas färdig att
göra de nio gudinnorna sin offertjenst i
bur-gundisk falkonerarbarett eller egyptiska
sandaler.
Han var punktlig som ett urverk, »pappa
Rebolledo», och skonåtlerskan tvärs öfver gatan
brukade rucka sin gamla scbwarzwalderrofva
efter hans kommande och gående. Då var hon
viss att det knappast klickade på minuten, och
hon fick ändock ej se allt för noga till
minuterna, när det gälde att mäta dem upp till en
läng arbetsdag.
»Pappa Rebolledo» hade en gång, äfven ban,
drömt en stolt konstnärsdröm: ty att stanna
på den anspråkslösa koristens plats, det hade
dock icke varit hans lifsmål. Det var kabaler
och afund, gudbevars, som beständigt trängde
honom tillbaka; men han gick ännu och
väntade på att slå det stora slag, som skulle föra
honom fram med ens — trots allt.
Det var en gång för 11 år sedan, som koristen
Adolf Berg, hvilken då ännu knappast var en
30 års man och en man, hvars hela hjerta
»brann för konsten», hade efter åratals
envishet och kält lyckats trotsa sig till en
debutroll emot kamraters och förmäns bestämda
af-rådan. Det var då han sjöng Rebolledo i
Kronjuvelerna, sjöng den en enda minnesvärd
afton, hvilken ännu hans gamla vänner erinra
sig med ëtt mystiskt löje, men hvilken han
sjelf räknar för den stoltaste stunden i sitt lif,
och från hvilken ban daterar alla dess öfriga
mera märkliga tilldragelser.
»När jag spelade Rebolledo,» brukar ban
ideligen säga; och frågar man honom, hvilket
år ban blef gift, så svarar ban: »det var ett
år efter sedan jag sjöng Rebolledo.»
Så fick »pappa Rebolledo» sitt namn; och
så gängse blef det inom kort, ibland alla de
gamla grannarne der uppe i Hornskroken, bland
kamraterna på teatern, hvilka snart fingo spår
derpå, med ett ord: bland alla menniskor, med
hvilka ban kom i någon beröring, att det
borgerliga Berg så godt som var förgätet. Han
påmindes derom ej oftare äu af årets debetsedel:
den var en smula officiellare i tonen än de
andra.
I »pappa Rebollc-dos» rum hänger en gammal
gulnad affisch från »Kronjuvelerna» inom glas
och ram och der ofvan, det är verkligen sant
— en vissnad lagerkrans!
n.
Hur pappa Rebolledo fick
lagerkransen.
Bredvid den gröna porten, som brukar gnissla
så omelodiskt för hvarje gång Musernas son
går derigenom, ligger ett envånings litet trähus,
som, desslikes det, är grönt med hvita
fönsterbågar och knutpanel och ett gammalt
brandskattemärke uppe under takskygget, på hvilket
hvarken erg eller smuts tyckas få någon bugt:
så kopparrödt stirrar det ut i solskenet på
gatan.
En tredjedel jemt af huset upptages af en
»DIwrjeh A n dell» ; skylten hänger i fönstret
bredvid en burk rödlök och en flaska
krusbärsvin, och den är målad i ockra pä ett stycke
kartong. Innanför disken tronade enkefru
Lundstedt — det var det året «när jag spelade
Rebolledo» — och vid detta laget hade hon
enke-sorg samt en svart ylleklädning, som klädde
hennes något fylliga figur godt och ingalunda
stämde dåligt öfverens med det mörka håret
och de bruna ögonen, hvikas lifliga spel de två
och trettio åren och en del salta tårar vid
salig Lundstedts graf ej synnerligen fördunklat.
Så bade hon den lilla affären och hela
gården för öfrigt till arfs; det var alltid en tröst
att hålla sig vid, att hon ej stod allt för
ren-skrapad qvar i den snöda verlden.
Innanför butiken befann sig hennes
kammare — det var tredjedelen n:r 2; lägga vi
så »hr aktörens» lägenhet härtill, hvilken hade
sin egen ingång från trädgårdstäppan inom
porten, är huset dermed fullt upptaget.
När pappa Rebolledo, som på den tiden
verkligen ännu icke var pappa Rebolledo, utan
rätt och slätt hr Berg, om middagarne kom
hem från sina repetitioner på teatern, tog ban
gerna en titt in till sin värdinna för en stund.
Oeh som kommersen vid den tiden på dygnet
icke var synnerligen liflig, bade de god tid att
språkas vid en smula om hvad nytt kunde gifvas
af intresse i Nyheterna för dagen och mycket
mera dertill.
Den språksamma lilla frun var till på köpet
en varm beundrare af den sceniska konsten,
och detta gaf det goda förhållandet de två
emellan en särdeles hållbar basis. Hon
tröttnade aldrig att höra sin hyresgästs långrandiga
skildringar från lifvet bakom kulisserna, hon
var en högst intresserad deltagarinna i hans
egna stora planer och förhoppningar, oeh när
ofta hans kränkta hjerta svämmade öfver af
den bitterhet, de hårda striderna för höga mål
samlade inom det, hade det en säker medkänsla
att påräkna innanför boddisken.
Då och då lyckades han plädera sig till en
fribiljett på fjerde raden; då kom han, högrest
som en konung, in i butiken och den
högtidligt betydelsefulla minen på det slätrakade
ansigtet vittnade genast för den väntande, hvad
som var å färde. Ej heller kunde han på
ett tacksammare föremål slösa med sin ynnest.
»Ack, snälla herr Beig,» tog hon honom
genast ordet ur munnen, »jag såg just i bladet,
att dom ger »Afrikanskan» i qväll — det är
mitt förtjusningsstycke. Hur vänligt af herrn
att komma i håg mig!»
Vid sådana tillfällen fann ock herr Berg,
att hennes bruna ögon kunde skänka varma
blickar, oeh han tänkte inom’ sig, att hon dock
såg riktigt ung ut. Hon var ju ej heller så
gammal, knappast äldre än han!
Sä nalkades den stora dagen, som skulle
skåda hans Rebolledo. I veckor, ja, månader
förut hade de motsett den med den yttersta
spänning; segervisshet fattades visserligen
ingendera utaf dem, men det var ändock något
rysligt irriterande detta att behöfva räkna sig
fram genom minuter och timmar till
afgöran-dets stund.
När de nu råkades, hade de ej vidare vare
sig sinne eller tid för något annat tal än det,
som direkt rörde sig om den förestående
debuten. Den trånga, halfmörka butiken genljöd
under alla tider af dagen af Rebolledos
stämband, som våldsamt gymnastiserades genom
alla tonarter oeh register, medan ungarne från
trakten gapande skockade sig utanför dörren
oeh den lilla enkan andäktigt vid disken följde
med i sin textbok. Ty nu hade han ej längre
sinneslugn att en minut öfva sig i ensamheten
på sitt rum; hennes deltagande närvaro blef
ett nödvändigt behof, som dref dem allt oftare
tillsamman. (Förta.)
H&S
Våra barn.
Fruktan för vatten. Barn, hvilka ej
från sin tidigaste ålder vants att
regelbundet tvättas och badas, hysa ganska
stor fruktan för vatten, och
barnkammaren plägar derför ofta genljuda af
egensinniga skri, då en dylik procedur
blir nödvändig. Att straffa är då ej
rätt. Man bör i stället efter hand
vänja dem vid vatten, gifva dem små
båtar att leka med i badet, leka med
dem, hjelpa dem att plaska o. s. v.,
med ett ord göra allt för att badet må
förefalla de små kärt och angenämt.
Otto.
Slöjd.
Vi hänvisa våra ärade läsarinnor till
den å sista sidan förekommande
annonsen under rubriken Slöjdskola. Af
misstag kom priset i annonsen i förra
numret att uppges till 1 krona i
månaden i st. f. 6 kronor, hvilket härmed
rättas.
Husg-erådet.
Rengöring af ekmöbler. Fetttläckar
kan man borttaga med varmt öl. Vilt
man gifva möblerna ett glänsande
utseende, kokar man något vax och soc-
ker i öl och borstar detta på möbeln
samt gnider den hårdt med en
yllelapp, sedan vätskan torkat. Ekmöbler
bli efter dylik behandling som nya;
det grå och dammiga, som tvättning
ej kan aflägsna, försvinner fullständigt,
skrifver en af våra läsarinnor.
Köket.
Morotsallad. (Syd-amerikanskt recept.)
Man skrapar vackra, gula morötter,
tvättar dem, lägger dem i kokande
vatten och kokar dem mjuka. Då de
kallnat, skäras de i fina skifvor och
blandas med mycken lök, äfven skuren
i skifvor och urvattnad en half timmes
tid. Salladen göres välsmakande med
god olja, något peppar och ej för
mycket ättika och salt.
Premvmerant i Lima (Syd-Amerika).
Tvätten.
Användning af borax. Då man
tvättar batist, spetsar eller musslin, tager
man till 50 1. vatten 200 gram borax.
Till kläder och underkjolar, hvilka
skola stärkas, använder man 250—350
gram till 50 liter. Borax besitter
egenskapen att göra det hårdaste vatten
mjukt. L.
Läkareråd.
Bekymrad mor. Er sons sjukdom är belt
visst albinismus, såsom er läkaie redan sagt.
Äfven hårets fiäckvisa grånande bör till
samma sjukdomsprocess, som beslår i en brist på
pigment (färgämne) i bud och här; den är
utan ringaste inflytande på helsotillståndet i
öfrigt. Några medel mot sjukdomen finnas
ej, hvadan det på sin höjd kan bli fråga om
en kosmetisk behandling, d. v. s. att med
lämpliga medel söka färga de pigmentfattiga
hud- och hår-partierna, så att de blifva mindre
i ögonen fallande.
Svoa._ Detta ger hos svagare personer lätt
anledning till vissa nervösa symptom. En
kraftig och stark kroppskonstitution kan dock
stå ut dermed många år. Mycket beror ju
ock på arbetstimmarnes antal.
Gammal fru. Tag hvarje qväll ett och ett
halft gram bromnatrmm. Skulle ej detta
medföra önskad verkan, bör ni genom en läkare
skaffa er en cocainsalva (3 %) till ingnidning.
I-ledvig A. Yi råda er att icke göra detta
försök, dels för riskens skull, och dels derför
att ni afsade er något, som ej är annat än
nyttigt.
Sypnöt. Vi känna ej förhållandena L
Göteborg tillräckligt noga för att kunna upplysa
er härom. Säkert är dock, att ingen specielt
sysselsätter sig dermed.
En orolig moder. 1). Ingnid grundligt hvarje
qväll sex dagar å rad följande salva: fäldt
svafvel och tjära af hvardera 1 del, grönsåpa
och skiradt ister af hvardera 2 delar. Efter
ett par dagar ett varmt bad, hvarefter
behandlingen återupprepas, om så behöfves flere
gånger. Vigtigt är ock, att flickan på allt sätt
stärkes ("genom kraftig föda, lämplig medicin
etc. 2). Fordras undersökning med
luftstrups-spegel. Omöjligt att eljes ge råd.
H. B. Försök att minska qvantiteten mat
och dryck vid middagsmåltiderna.
Vera. Sannolikt är, att döma af er
beskrifning, här icke fråga om lungsot. Säkert kan
dock detta ej afgöras utan undersökning af
kompetent person. Enligt vår tanke torde
ombyte af luft vara af nytta. En förnyad
undersökning af en specialist i halssjukdomar
vore i alla händelser önskvärd.
__ Aktris. Frottera den lindrigt ailt emellanåt.
Äro äfven fötterna (och händerna) kalla,
hvilket troligtvis är fallet, så föreligger någon
gemensam orsak, t. ex. blodbrist eller dålig
hjertverksamhet, och i så lall bör
naturligtvis detta behandlas.
D:r —d.
Svar.
N:o 98. Om kopparkastrullen inte blir ren
genom vanlig diskning, som händer då man
kokar isynnerhet mjölkmat, så fyller man den
med vatten oeh slår uti ett par skedblad soda,
samt låter detta koka en stund. Efter den
behandlingen lossnar all orenlighet och kärlet
blir blankt inuti. För att få kastrullen blank
utvändigt, anvä7ider jag putspomada, som
in-gnides med en yllelapp. Efteråt är bra att
gnida med en torr yllelapp, doppad i krita.
Erfaren husmor.
N:o 99. Med bleckkärlen kan man förfara
på samma sätt som med kopparkärlen, om de
användas som kokkärl. I annat fall rengöras
de lättast medels krita, som man blandar upp
med vatten till en tjock välling, då man med
en linnelapp doppad i lösningen bestryker
kärlet fullständigt dermed. Låt det sedan
stå och torka en stund och gnid sedan utaf
allt med en torr lapp. Resultatet är
»blänkande». Erfaren husmor.
294
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
