- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1888 /
293

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 41. Fredagen den 12 oktober 1888 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Manuskript, som ej antages till Införande, återsändes, så vida porto bl- l r^ | | M Annonser mottagas endast mot kontant liqvid i förskott af 25 öre pr
infogas. Inga ofrankerade försändelser lösas. I LJ LJ IN spalt, petitrad (= 10 stafvelser). Ingen annons införes under I krona.

och öfvertäckes såväl krona som stam med jord eller
sand, så att hvaije del af plantan blir höljd med ett
6—8 tum fjockt lager.

Nedböjningen skall ske, innan frostskorpa har
hunnit bilda sig, men sjelfva jordpåförningen kan ske
sedermera. Alldenstund detta är det bästa
täckningssättet, bör man, så vidt möjligt är, plantera de
stam-formade på sådana ställen der nedböjning och
till-kupning kan verkställas utan skada för omgifningen.
Äro de deremot satta i gräsplan eller skulle stammen
vara för ijock att böja, fyller man kronan med hö
eller mjuk halm, sammanbinder densamma till det
minst möjliga omfång och omger hela plantan med
lång halm i stående ställning i tillräcklig mängd
för att hindra vintervätan att intränga.

En extra stör blir nödvändig för att hålla stadigt
mot vindarne. Borttagningen af täckningen sker så
snart den stränga vintren är förbi, tidigare eller
senare i april, allt efter platsens beskaffenhet. Att
lemna täckningen qvar till alla nattfroster äro förbi
är icke nyttigt, då ögonen vid vårvärmen under
täckningen växa ut i långa bleka skott, som ovilkorligen
förderfvas, då de plötsligen utsättas för luft och ljus.
De nattfroster, som inträffa på denna tid, kunna
remontantrosorna väl tala, om de icke äro så sent
aftäckta, att de börjat drifva; rosorna tåla ju som
man vet otäckta rätt mycken frost.

Den årligen återkommande beskärningen utföres
straxt efter aftäekningen. Sedan äldre och risiga
grenar blifvit afskurna, afkortas de öfriga i olika
längd allt efter deras styrka, hvarvid man gifver
plantan en någorlunda symmetrisk form.

Uppbindningen af starka skott bör ej försummas,
emedan de annars lätt vid blåst afbrytas. Jorden
måste under hela växtperioden hållas lucker i och
för luftens tillträde. Fortsatt vattning under
sommaren är icke nödvändig, men skulle under en
ovanligt torr sommar vattning visa sig vara behöflig,
måste denna ske så grundligt, att jorden kring
plantan blir fullkomligt genomdränkt.

Teater och musik.

Teatrarna.

Kungl, operan. Första symfonikonserten gafs å
k. operan sistlidne lördag inför från golf till tak
alldeles fyld salong. Konserten inleddes med
Haydns utomordentligt sköna B-dur-symfoni, som
på ett mönstergilt sätt framfördes af k.
hofkapellet och väckte lifligt bifall. Af om möjligt ännu
större intresse var programmets sista
orkesternummer, Joh. Svendsens D-dur-symfoni, hvilken här
förut uppförts under kompositörens egen ledning.
Stormande bifall väckte scherzo-satsen, som
derför ock måste omtagas. — Saint-Saëns’ på
skönheter så rika pianokonsert i C-moll, n:r 4,
spelades synnerligen vårdadt af fröken Sigrid
Carlheim-Gyllensköld, en ung talangfull pianist, som nu
efter fullbordade studier i utlandet hit återkommit.
Hon understöddes förträffligt af k. hofkapellets
ackompanjemang. — Symfonikonsertens vokala
del utgjordes af Aug. Södermans mästerliga
ballad »Qvarnruinen», soin karaktäristiskt och med
god nyansering utfördes af hr Lundqvist.

På torsdagen i denna vecka gifves »Carmen»
med den norska sångerskan fröken Wolff i
titelrollen och på fredagen ändtligen »Kronjuvelerna»,
hvilken länge varit färdig, men på grund af
sjukdomsfall måst uppskjutas.

K. dramatiska teatern gifver fortfarande med god
framgång omvexlande Frans Hedbergs »Flinta och
stål» och Paillerons »Sällskap der man bar
tråkigt». Af förbiseende råkade vi i förra numret
vid omnämnandet af det senare stycket på tal om
de uppträdande alldeles utelemna fru
Dorsch-Bo-sin. Hennes utförande af hertiginnans roll är
emellertid allt för förtjenstfullt att ej tarfva
omnämnas. Spelet är för öfrigt i de båda styckena
det allra bästa.

Denna teaters nästa nyhet kommer att utgöras
af »Galeotto», dram af José Echegaray, fri öfvers,
efter Paul Lindaus bearbetning af det spanska
originalet, af 0. Wijkander.

Rollerna och deras innehafvare äro: don
Manuel hr Hillberg; donna Julia fru Rundberg; don
Severo hr Thegerström; donna Mercedes fru
Fahl-man; Miguel, deras son, hr Personne; Ernesto,
skriftställare, hr Palme; en läkare hr Örtengren;
en värdshusvärdinna fröken Klefberg; en betjent
hr Bergqvist. Stycket uppföres antagligen redan i
nästa vecka.

Shakespeares »Mycket väsen för ingenting»
återupptages i dagarne.

Svenska teatern synes hafva gjort ett godt grepp
genom upplagandet af Brandes’ skådespel
»Öfvermakt». Premiéren var visserligen ej synnerligen
talrikt besökt, men hvarje föreslällning har sedan
dragit ökadt antal åskådare, "hvilka med stigande
intresse följt skådespelets utveckling. Stycket
visar den rikes öfvermakt öfver den fattige samt är
utarbetadt med stor följdriktighet och förträfflig
karaktärsteckning.- Utförandet är på det hela
taget godt, på flere händer förträffligt. Särskildt torde
här böra framhållas hr Holmquist som
grosshandlaren Rud, hr Lundberg som publicisten Herman
Rud och hr Selander som doktor Vænk; likaså hr
Olsson som den ostadige målaren Sindahl och hr
Ranfl som etatsrådet Melson. Fröken Lundqvist
som den senares dotter Konni hade flere lyckliga
pointer, men hade ej fullt riktigt uppfattat den
karaktär, förf. här velat ha fram. Fru Selander
var en gåpåig och burdus Fina, onödigt ofin i sitt
sätt; gjorde rollen för öfrigt bra. —
Uppsättningen och instuderingen äro goda.

Svenska teatern lär hafva afslutit en
öfverenskommelse med de verldsberömda »Meiningarne»,
enligt hvilken dessa skola komma hit och gifva
några föreställningar å nämda teater i juni
månad nästa år. Den 10 okt.

Konsertsalen.

En större konsert gifves nästkommande tisdag
den 16 dennes i musikaliska akademien af
kapellmästaren Andreas Halten, hvarvid endast
konsert-gifvarens egna kompositioner komma att nppföras.
Programmet — synnerligen intressant och
värdefullt — upptager ballader ur »Pågen och
konungadottern», för soli, kör och orkester; Gudruns
monolog ur op. »Harald Viking»; »Skogsrået»,
symfonisk ballad till Viktor Rydbergs dikt,
komponerad för tenor och orkester ; samt slutligen
konsert-gifvarens senaste komposition, fullbordad under
den sist förflutna sommaren, »Styrbjörn Starke»,
dikt af Hugo Tigerskiöld, komp. för stor mans
kör, solo, deklamation och orkester.

Hr Ilallén biträdes af fru Edling, fröken Ek, hr
Strandberg, k. hofkapellet oeh medlemmar af
Fil-harmoniska sällskapet. Konserten kommer
säkerligen att varda en af säsongens intressantaste
musikföreteelser, och ingen älskare af god inhemsk
musik torde försumma att bevista den samma.

_ Den 10 okt.

Följande upprop anbefalla vi på det varmaste
hos våra i hufvudstaden boende läsarinnor:

Till Operans vänner!

Sveriges enda operascen är nu, mera än
någonsin förut under dess sekelgamla tillvaro, i behof
af allmänhetens kraftiga understöd, som i
närvarande ögonblick helt enkelt är bestämmande för
denna konstanstalts vara eller icke vara. Tredje
Gustafs åt fosterländska sånggudinnor helgade
tempel, som af gammalt varit en så kär
tillflyktsort för konstens vänner i vårt land, hvarken kan
eller får tillsluta sina portar. Derför borga de
lifliga sympatier, som inom alla samhällsklasser
städse egnats vår opera och dess intressen. Det
är också på dem som k. lyriska scenen har fotat
sina förhoppningar om en orubbad och lyckosam
fortvaro. Ett verksamt stöd kan nu bjudas
densamma i det s. k. abonnementel, som med
framgång tillämpats i de stora kulturländerna och
jemväl tillförene hos oss, och hvartill jag härmed
tager mig friheten att inbjuda Eder till teckning.

Utan att här framlägga något detaljeradt program
för de tillämnade abonnementsrepresentationerna,
föreställer jag mig, alt det i främsta rummet är
den goda saken, som skall tala och mana till Eder
välvilliga medverkan, och tillåter jag mig försäkra
Eder, att det skall blifva min uppgift att på ett
konsten värdigt sätt och med de bästa krafter, som
i vårt land kunna åstadkommas, söka upprätthålla
den svenska operans verksamhet.

Med fullkomlig högaktning
Conrad Nordqvist
Hof kapellmästare.

Abonnementsföreställningarna gifvas hvarje
måndag från den 15 oktober — inalles 30
representationer.

Teckning till abonnement kan ske till och med
den 13 oktober kl. 3—4 på middagarne å K.
Operans kansli (uppgång från biljettförstugan).

Konst och literatur.

Konstnärsförbundets utställning i Theodor Blanchs
konstsalong, redan förut rikhaltig och god, har nu
fått ytterligare en dragningskraft, som dag efter
dag i den vackra salongen samlar beundrande ska-

ror. Det är Nils Forsbergs på Salongen i Paris
med guldmedalj prisbelönta målning »En hjeltes
död;, som nu anländt och med rätta intagit
hedersplatsen på utställningen. Det är en tafla, som
man ej så lätt glömmer, då man en gång sett den.
Utan någon bestämd tendens, utgör den blott och
bart en episod, gripen ur lefvande lifvet och
åter-gifven på det naturligaste, men också i
konstnärligt hänseende mest fulländade sätt.

Ingen bör försumma att besöka denna
utställning, som är en af de vackraste inhemska, vi på
mycket länge haft här.

Gammaldags seder och bruk, skildrade af Johannes
Sundblad, har börjat utkomma i ny upplaga om
6 häften à 75 öre. Denna nya upplaga är dock
en fullständig omarbetning af den förra och
dessutom dubbelt så omfångsrik. För hvar och en
som älskar att se, hur det gick till i fordom tima
och kanske ännu går till här och der bland folket
»vid elfvar, på berg och i dalar», bör detta arbete
vara af synnerligt intresse, och kunna vi varmt
rekommendera det samma. Arbetet utkommer på
Fahlcrantz C:os förlag.

Fahlcrantz & C os Universal-bibliotek, ett nytt
företag, synnerligen värdt att uppmärksammas, har
utsändt 8 häften à 25 öre. Meningen är att genom
delta bibliotek göra den »stora» allmänheten bekant
med författare och arbeten, hvilkas värde kan
betraklas som bestående. De föreliggande häftena
visa godt urval. Godt innehåll, billigt pris och
treflig utstyrsel skola nog bana detta bibliotek väg
till alla samhällsklasser.

Ett storstadsbarn.

Berättelse fön Idun
af Johan ]nordling.
I.

»Pappa Rebolledo».

appa Rebolledo» var allt en smula
fåfäng och, noga sedt, icke så litet
dertill. Detta var nu hans kardinalfel,
men, när man kände honom, öfversäg
man gerna dermed. I-Ian var för
öfrigt det oförargligaste och mest välmenande
af gamla original och ville icke göra den
uslaste mask för när.

Hade emellertid någon det oförståndet eller
den kitsligheten att kränka honom i hvad ban
ansåg vara det ädlaste af sig sjelf: hans
konsl-närsstoltliet, då förvandlades »pappa Rebolledo»
med ens till ett rytande lejon, som i
majestätisk öfverlägsenhet krossade den oförvägne
under sitt sublima förakt och sina frasers åska.

Ty »pappa Rebolledo» var konstnär. I tjugu
långa år hade han nu, säsong efter säsong,
hvarje morgon vandrat den långa vägen från
Hornskroken upp till Norr oeh Operahuset vid
Gustaf Adolfs torg, der kormästaren väntade
sitt regemente till de dagliga öfningarne. Och
när qvällen kom och klockan i Maria visade
på slaget tre qvart till sex, då vred sig den
gamla grönmålade porten in till »pappa
Rebol-ledos» trädgårdstäppa på nytt med gnissel kring
sina gångjern; man såg en skymt af blåkålen
derinne, om det var vid den årstiden, och af
de skfickiga astrarne, som stodo uppstälda på
led likt en pluton soldater, och all härlighetens
mästare och herre steg stolt oeh högrest ut på
den smala trottoaren. Der stannade nu »pappa
Rebolledo» ett ögoubliek, håfvade från
regionerna af de fladdrande skörten af sin
snusbruna lifroek upp en liten silfverdosa, en
antik liten silfverdosa, som var hans stora
stolthet, öppnade andäktigt på locket och
praktiserade af innehållet en rund liten
pepparmynt-pastilj in mellan sina läppar. Så dosan
tillbaka på dess plats igen, den högra handen in

293

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:34:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1888/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free