Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 44. Fredagen den 2 november 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Manuskript, som ej antages till Införande, återsändes, så vida porto
bifogas. Inga ofrankerade försändelser lösas.
IDUN
Annonser mottagas endast mot kontant liqvid i förskott af 26 öre pr
4-spalt. petitrad (= 10 stafvelser). Ingen annons införes under I krona.
hans allra bästa. Hvilken i de minsta detaljer fin
och konseqvent uppfattning af karaktären, hvilket
ädelt och på samma gång realistiskt utförande af
den samma! — I Ernestos, den unge skriftställarens,
roll har hr Palme tagit ett afgjordt steg framåt. I
början är framställningen kanske väl mycket
deklamatorisk, men vinner sedan för hvarje akt i
naturlighet och värma, till dess hr P. i sista akten höjer
sig betydligt öfver det vanliga och der åt slutscenen
gifver ett uttryck af lif oeh hänförelse, så att åskådaren
ovilkorligen ryckes med. — Äfven fru Rundberg som
Julia, don Manuels oskyldiga och ädla maka, har i
detta stycke en af sina bättre roller. Öfriga
medspelande, fru Fahlman samt hrr Thegerström och
Personne, såsom don Manuels svägerska, bror och
brorson — alla tre representerande den baktalslystna
»verlden» — fylde äfven förträffligt sina platser. Med
ett ord: det spännande stycket — ty det är
verkligen alltigenom mer än vanligt spännande och
gripande — erhöll ett i allo värdigt och helgjutet
utförande. Dess uppsättning och inöfning kunna med
fullt skäl kallas mönstergilla. På här gifna stycken
torde ock hafva väckt en sådan sensation och
framkallat ett så enstämmigt bifall och så enstämmiga
loford från både publik och kritik som »Galeotto».
Denna teaters nästa nya program kommer att
utgöras af »En hofeven», skådespel i 2 akter, svenskt
original; »Hjerterdam», lustspel i 1 akt af Max
Bernstein, fri öfversättning från tyskan af Oskar
"Wijkander, samt »Ringarne», lustspel i 1 akt af
Christoffer Boeck, öfversättning från danskan.
Svenska teatern, hvars sällskap nu hvilat sig en
vecka, medan teatern varit förhyrd åt Lindbergska
sällskapet, har derunder flitigt repeterat »Lifvet på
landet», Frans Hedbergs öfversättning af Fristrups
bearbetning af Fritz Reuters bekanta roman med
samma namn. Stycket, i hvilket Onkel Bräsigs roll
kommer att utföras af hr Holmquist, gifves första
gången antagligen om måndag.
Under förberedelse att uppföras äro: Alexander
Dumas den äldres »Henrik 111 och hans hof» samt
Goethes drama »Götz von Berlicliingen». Till
spel-ning har antagits ett utstyrselstycke, hvars svenska
titel ej ännu blifvit bestämd.
Vasateatern gaf tisdagen den 30 dennes för första
gången den förut här kända operetten »Pariserlif»
af Öffenbach. Biljetterna till första representationen
lära varit utsålda en vecka i förväg. Vi hafva ännu
ej varit i tillfälle öfvervara någon representation af
»Pariserlif», men skola i nästa nummer återkomma.
Den 31 okt. F. Hbg.
Konsertsalen.
Fröken Gina Oselio — som norska bärande namnet
Ingeborg Aas — gaf i tisdags en fåtaligt besökt
konsert i musikaliska akademien. Sångerskan utmärkte
sig för en fyllig och väl skolad röst, hvars verkan
dock minskades af ett något för starkt vibrerande.
För öfrigt synes fröken Oselio mera passa för
scenen än för konsertsalongen. Hon ådagalade
nämligen synnerligen dramatisk begåfning. Något
särskildt hänryckande o<~h värmande i hennes sång
fans dock ej mycket af. — Sångerskan biträddes af
hofkapellisten hr Bach, hvilken förtjenstfullt utförde
några, violoncellnummer. Ackompanjemanget sköttes
väl af hr Bei-nhard Fer.er. De på programmet
upptagna solonumren för piano måste utelemnas, all den
stund pianisten fröken V. Aulin genast vid första
stycket öfverfölls af ett våldsamt illamående.
Konst och literatur.
Museum, afbildningar efter berömda taflor
från konstens blomstringstider kallas ett verk,
hvilket börjat utgifvas från Fahlcrantz & C:is
välkända förlagsexpedition. Det är uteslutande taflor
af de äldre mästarne, hvilka lemnats i detta häfte,
men i de följande komma äfven andra målare och
andra ticier att representeras. Verket, hvilket
åtföljes af förklarande text i ett särskildt sluthäfte,
utkommer i 10 månadshäften — fast subskription —
it 75 öre.
Det är en förtjenstfull handling att göra konstens
mästerverk, så egnade att höja och vidga känslan
och skönhetssinnet, allmänt kända. Förlagsfirman
har derför ock heder af sitt företag. De ypperliga
trägravyrerna återgifva förträffligt originalet.
»Museum» är ett planschverk för hvarje förmaksbord.
m*
På det att »Skandinavisk Modetidnings» första
nummer skulle kunna medfölja till alla
tidningens prenumeranter, har expedierandet af
detta nummer af Idun fördröjts en dag.
Red.
Då klagomål från flera håll ingått, att
postkontor nekat mottaga prenumeration på
»Skandinavisk Modetidning», bedja vi de
prenumeranter, som mötas af dylik vägran, att
hänvisa vederbörande till Generalpoststyrelsens
cirkulär n:r 38.
Ett storstadsbarn.
Berättelse för Idun
af Johan ]nordling.
V.
Vid en dödsbädd.
(Forts.)
fÉ|pappa Rebolledos lärareförmåga sträckte sig
dock icke allt för långt, fast än den
goda viljan icke visste af några gränser. »Det
var ett satans hufvud den flickan hade,»
brukade han säga, oeh sanningen var, att med
åren gled Ruth undan honom. Detta unga
lilla hufvud tänkte sina tankar så snabbt, att
den gode koristens halfnötta hjerna icke alltid
hann med; eller oek stäldes plötsligt en
vetgirig fråga på honom, som ban hade all möda
att ej allt för otillfredställande besvara. Det
giek icke i längden, och till sist måste ban
med ett visst vemod släppa sitt tag.
Ruth, den de båda gamla — ty inför henne
började de verkligen käuna sig förskräckligt
gamla — med afundsam omsorg bevakat som
en förborgad skatt inne i det gröna huset eller
som den dyrbaraste ocli ömtåligaste blomman
i pappa Rebolledos solvarma trädgårdstäppa —
Ruth måste de till sist sända ut i den villande
stora verlden bortom både qvarteret och gatan,
dit ieke deras ögon i hvarje minut kunde följa
henne. När hon den första gången, sprittande
af gladt nyfiken förväntan, med sina böeker i
den nya väskan och tusen förmaningar på sitt
lätta hjerta, af pappa Rebolledo följdes till
Maria skola, der den stora gården vimlade af
hundratals lekkamrater, medan luften sjöng af
glada röster, då öppnades för Ruth med ens
som ett nytt lif, anadt i långa ensliga drömmar;
men hemma satt den lilla frun med en
oförklarlig oro bakom sin disk; för några timmar
hade det gröna huset blifvit rent förfärande
tomt, och pappa Rebolledo hade hvarken tankar
eller tunga med på repetitionen, som drog ut
minst en evighet längre än någon gång förr.
Men Ruth kom åter, blossande af ifver oeh
förnöjelse, från lektioner och lekar och med en
ofantlig mängd att förtälja om allt underbart
nytt, till hvilket de gamla lyssnade med
förtjust förundran, att de verkligen hade henne
åter — verkligen oskadd!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
