Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 49. Fredagen den 7 december 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN
I julbrådskan.
För 10 kr. julklappar åt 6 personer.
(Slutet.) Ja, det var ju
brukspatronens julklapp, min kära flicka, vi i
dag först skulle tala om.
Brukspatronen får en liten slummerkudde eller en
så kallad öronkudde. Göres den af
ylletyg, ställer den sig något dyr;
fördelaktigare är att göra den
melonfor-made kuddens olika delar af javatyg
och brodera dem med brokigt,
färg-äkta garn i korsstygn. En kudde af
sådant tyg i enkel fyrsidig form, 25
cm lång och bred, är särskildt
praktisk, derför att den godt låter tvätta
sig. Då stoppningen måste vara mjuk
och icke får rassla, rekommenderar jag
i stället för sjögräs ungefär fingerlånga
och blyertsbreda, tillklipta tygrester
(ylle och bomull blandadt). Fjäder
skulle bli något för dyrt.
Hushållerskan får en, bok för
inskrif-ning af köks- och hushållsrecept. Den
beställes hos bokbindaren i
qvartfor-mat, ungefär fingertjock, i grönt eller
brunt linneband med guldpressning på
framsidan, angifvande bokens ändamål
och mottagarinnans namn. För 2 kr.
kan den göras synnerligen prydlig. En
sjelfdiktad tillegnan eller en
titelmålning på. första sidan af boken ger
denna gåfva en synnerligen behaglig
prägel.
At fröken Fanny kan du för 1,50
eller högst 2 kr. få ett par verkligt
vackra små maj olikavaser; mycket nätt
är äfven ett blomsterställ till samma
värde oeh af samma materiel (kan ock
vara af glas eller porslin) i form af en
vid korg eller ett litet fat —
förgät-mig-ej i synnerhet ta sig väl ut i ett
sådant blomsterfat. För julbordet
fylles det med mossa och brokiga strån.
För motsvarande pris kan du annars
också få en gåfva af verkligt
konstnärligt värde: Knut Ekvalls vackra
teckningar till Frithiofs saga eller
Ludvig Richters till Herman och Dorotea,
båda serierna i ljustryek, kartonerade
oeh i prydliga permar.
För din 10-åriga lilla lärjunge, Bose,
föreslår jag en serie vackra kolorerade
bibliska bilder. Sådana finnas i
handeln till särdeles måttligt pris; jag tror
att^l kr. 50 öre godt skall förslå.
At den 6-åriga Anna föreslår jag
något, som synnerligen plägar roa barn,
öller en s. k. — nimderbolh.
Pepparnötter, konfektbitar, små
porslinsfigurer, litet docksaker, en fingerborg,
några blanka slantar, en liten nålbok,
ett litet kors eller hjerta att bära om
halsen m. m., m. m. vecklas in i fin
hvit vadd, som döljer all herrligheten
här och der och formas till en boll.
Gifvarinnan kan i en sådan
»underhöll» fa en nätt användning for en
massa obetydliga småting ur sina
gömmor.
Och här sättes nu punkt för detta
julklappskapitel med många varma
helsningar från Tant Malla.
Julstök. När jag läste redaktionens
vänliga inbjudan till Iduns läsarinnor
att genom bidrag till afdelningen »I
julbrådskan» göra den samma
rikhaltig och underhållande, tänkte jag som
så: hvad månne jag skall kunna
bidraga med? Kom så att tänka på,
att det han hända kunde vara till
tjenst för någon, om jag omtalade,
huru vi i mitt föräldrahem (ett
anspråkslöst, litet landthem) ordnade det
s. k. julstöket, som ju alltid ter sig
något bråkigt, sedt på afstånd. Innan
vi böljade det ringaste stök, satte vi
oss alltid, min syster och jag, och
räknade efter, hur många dagar som
skulle behöfvas, och indelade der efter
arbetena ungefär så här: två dagar
tvätt (byk), två dagar brygd oeh
upp-tappning af denna, två dagar bak,
(ibland tillkom litet extra slägt lör
högtiden, som fick sin särskilda dag
eller två), en dag mangling, en dag
strykning, en dag polering och puts-
ning af silfver, koppar m. m., till sist
och alltid till sist två dagar skurning
oeh städning. Först när arbetena
sålunda blifvit indelade oeh fördelade på
särskilda dagar, börjades »stöket», som
på det sättet erhöll en viss reda. Man
behöfde ej vara rädd att ej hinna med,
när hvarje dag hade sitt bestämda, och
det fick medhinnas, om också natten
skulle stryka med. Och den fick ofta
tagas med, ty någon särskild dag eller
dagar till julklappars förfärdigande togs
aldrig i beräkning. »Det få ni sticka
er till emellanåt,» tyckte mamma. När
julafton kom, var hela stöket »en saga
blott» ; då förekom aldrig annat arbete
än julgranens smyckande. Hvilken
angenäm sysselsättning att i det
sålunda i ordning stälda hemmet, der allt
var putsadt och rent, pryda julgranen !
Hvilka ljufva minnen från många
sådana julaftnar i föräldrahemmet! Vanan
att på ofvan beskrifna sätt indela
julstöket på bestämda dagar har följt mig
till mitt eget lilla hem, och jag tycker
alltid att stöket går lugnare. Skulle
någon af Iduns läsarinnor komma att
följa mitt exempel, vore dessa rader
ej förgäfves skrifna af Albert. ..
Våra barn.
Tvenne taflor. »Barnen skola lägga
sig», oeh små, täcka ansigten jubla af
fröjd och belåtenhet. De äro så glada,
småttingarne, som nu skola bada, innan
de gå till hvila. Modern är sjelf inne
och tar hand om sina små. På deras
ansigten lysa helsans rosor och glädjen
ur deras ögon. Barnen gifva ofta sin
glädje till känna genom rop och
handklappningar, och talrika smekningar
komma den lyckliga modern till del.
Så säga barnen sitt: »god natt, mamma
lilla», och modern kysser sina
älsklingar och sammanknäpper deras händer
samt läser högt med dem den kända
bönen: »Gud, som hafver barnen kär».
Snart är allt tyst och stilla: de små
hafva insomnat, och modern går att
möta sin make, sedan hon först
ordnat barnens kläder.
»Barnen skola lägga sig», och
derför visa de sura miner och grina illa.
Smutsiga och utan någon tillsyn tå
de lägga sig, och huru bråka och stoja
de icke vid afklädningen. De
förefalla så slöa och bära vittne om
mången brist. Någon aftonbön
förekommer icke: de hafva aldrig fått lära sig
att bedja. Huru ser det icke ut efter
dem: allt i största oordning, det ena
plagget här, det andra der. Och hvar
finna vi barnens moder? Borta från
hemmet, som likväl borde vara henne
kärast af allt. Paulina L.
Matlagning.
Choklad-pudding. God, billig och
lätt tillagad. Ett halft stop nymjölkad
mjölk uppkokas med en bit osockrad
choklad och litet socker. Af mjölken
tages så mycket som behöfves att
upplösa 37z matskedar maizenamjöl.
Mjölet slås sist till det öfriga och får ett
hastigt uppkok. Slås i en våt
porslinsform att kallna, hvarpå puddingen
upp-stjelpes. Serveras med grädde eller
mjölk.
Obs.! Maizeuamjölet måste alltid
upplösas i kallt vatten eller mjölk,
annars klimpar det sig.
Göteborgska.
Våfflor. Ett qvarter sur grädde
vispas till skum, 1 qvarter vatten, 1/2
qvarter smör samt mjöl efter behof.
Göteborgska.
Bakning.
Vridna ringar. 1 9 smör, 1 <8 socker,
8 ägg, 1 lod hjorthornssalt; mjöl tages,
tills degen blifver lagom hård.
S. M. R.
Sockerpepparkakor. 4 ägg vispas väl
tillsammans med 1/3 <8 pudersocker oeh
1/2 "B strösocker, thesked stötta
nejlikor, en half thesked hjorthornssalt;
mjöl tages, så att det blifver en bra
hård deg.
Gräddas i svag ungsvärme.
S. M. B.
Tekakor. 1 äggula, 4 lod socker,
12 lod urvattnad t smör röres tills
blandningen blifver fräsig; 6 skedblad
vatten och 1 ® mjöl tillsättas. Degen
bakas i små tunna, väl naggade kakor,
som gräddas i svag värme. TJllis.
Vaniljbröd. 1 "B smör tvättas och
röres, 1 "5> socker, 5 hela ägg, 2 ®
mjöl, 1/2 lod hjorthornssalt och 1/2 stång
vanilj, fint stött med litet socker,
till-sättes. Bakas i fason af eklöf samt
beströs med mandel och socker.
Ullis.
PotatisbrSd iill kaffe. 25 ort smör,
25 ort potatismjöl, 50 ort hvetemjöl,
20 ort socker och 5 ort rifven mandel
blandas väl till samman, klappas ut på
plåt, gräddas i varm ugn och skäres i
så stora bitar man behagar. Gifas
Efterrätter.
Trollmos. 6 äpplen läggas i en varm
ugn, tills de kännas mjuka; då tages
skal och kärnhuset bort; inkråmet
passeras genom durkslag och röres 1/2
timme med en ägghvita och 6
matskedar socker. Lägges sedan upp på
fat eller geléskål och garneras med sylt
och bisquits. A. Ö—n.
Flag. Ett halft stop grädde, 5
ägggulor samt litet socker, punsch oeh
citron vispas väl till samman. Sist
iröres 5 ägghvitor, som äro uppvispade
till skum. Man har kokta
katrinplommon i en med smör smord form,
slår äggsmeten öfver detta och gräddar
det i ugnen. Kan ock användas utan
katrinplommon.
Göteborgska.
Svängpudding. Ett halft stop mjölk
uppkokas, deri röres Ö lod smör, 9 lod
mjöl, 9 lod socker samt mandel eller
citron. Då det kallnat, iröres 9
ägggulor, en i sänder, och sist de till
hårdt skum vispade 9 äggh vi torna.
Hälles i en väl smord form och kokas
två timmar med glöd på locket.
Serveras med saft- eller syltsås.
Göteborgska.
Chokladglace. 1/4 kanna gräddmjölk,
2 rutor choklad, 5 äggulor och 2
hvi-tor, 1 liten tesked mjöl, och socker
efter smak. Allt detta tömmes i en
förtent kastrull och vispas hårdt öfver
elden tills det kokas upp. Sedan
vispas det sakta tills det svalnat. Under
tiden sätter man ned glacedosan eller
i brist derpå en vanlig bleckflaska i
sönderhackad is och groft salt. När
blandningen är riktigt kall, tömmes
den ned deri och arbetas, tills den är
frusen.
Vaniljglace kan göras på samma
sätt, om man under kokningen tar
vanilj i stället för choklad.
A. Ö.
Inläggningar.
Inlagda ärtor. Sedan ärtorna äro
spritade, förvällas de, uppslås i ett
durkslag oeh utbredas på linne. Till
hvar kanna ärtor tages 1 qvarter salt,
som väl inblandas. Då ärtorna äro
kalla, läggas de på buteljer, som väl
korkas oeh hartsas. Vira.
Slägt.
God och pålitllig köttkorf. 12
oxkött, fritt från senor, väl hackadt eller
målet, 8 ® fint skuren njurtalg, 16 lod
peppar, 1 lod ingefära, 2 lod salpeter,
75 tum uppkokt oeh väl kallnad mjölk,
25 tum halfkokt kallnad, rifven potatis:
allt detta blandas och arbetas en god
timme. Mjölken påspädes litet i sänder
under arbetet. Korfven stoppas som
vanligt i rena, vackra blåtarmar och
lägges i ej för stark saltlake.
Urvattnas innan den kokas. Mor Sara.
God medvurst. 5 © oxkött, 5 ®
svinkött, väl rensadt och fint målet eller
haekadt, 3 ® fint skurna
fläsktärningar, 13 lod salt, 3 lod peppar, 3 lod
salpeter, 4 lod pudersocker, ett par
skedblad blod ihällas i stället för den
blodsaft, som bortgått under
målningen af köttet. Arbetas 1’h timme utan
att spädas ; korfven stoppas i rena
raktarmar med talgsidan utåt, gnides
med salt och salpeter och lägges rak
i något passande kärl. Korfvarne
vändas dagligen under 3 dagar och
tillstoppas ännu hårdare, innan man efter
de tre dagarne lemnar ut dem till
rökning. Bökas ej för hastigt eller för
varmt; hänga under vintern i luftigt
rum; om våren inlindas de i papper
och nedläggas i torr, kall aska, då de
i en god källare hålla sig lika goda
och mjuka till nästa år.
Mor Sara.
Huskurer.
Medel att fördrifva gammal frost. Man
fuktar en linnelapp i kallt vatten oeh
lägger på det frostanbitna stället, samt
derpå vaxduk och flanell ytterst. Håller
man på med detta hvaije natt en tid,
skall frosten försvinna. M—y.
Hvarjehanda.
Mönsters öfverförande på kläde eller
plysch. Detta sker fullt tydligt
endast på det sätt, att mönstret kalkeras
på ljus domestik, som sedan noggrant
tråcklas på afvigsidan af klädet eller
plyschen, hvarefter alla konturer sys
med hvit tråd n:r 50 i suiå förstygn.
Detta är fullt tydligt. Härvid
behöfver man ej befara, som vid mönstrets
uppritning med färg, att den sprider
omkring sig och ofta lemnar stora
plumpar på tyget. X.
Silfver får en vacker och varaktig
glans af följande: man tillagar en tunn
gröt af slammad krita och ammoniak;
med en linnesudd doppad häri
ingni-des silfverpjesen, de ciselerade ställena
inborstas, tills man ser att de äro
rena. Sålunda förfares med allt silfret,
och det far med denna betäckning stå
öfver natten. Sedan sättes en stor
kittel med vatten på elden, och, då det
kokar, neddoppas en pjes i sänder i
vattnet. Med en linnetrasa borttorkas
kritan, det ciselerade borstas. Man
har en stor balja med kallt vatten till
hands, hvari silfret sedan nedlägges,
och ytterligare efterses, att ingen krita
är qvar. Silfret upptages genast och
torkas med fint linne. Om denna
ren-görning företages om hösten, behöfver
man sedan blott en gång i veckan
med torrt sämskskinn gnida det silfver,
som står framme. Dåligt, slitet
nysilfver behöfver då och då borstas med
i kallt vatten upplöst silfvertvål, som
afsköljes med kallt vatten.
Coi-inna.
Asepiin. 2 kannor vatten kokas upp.
28 ort borsyra läggas uti och få smälta.
Sedan tillsättas 30 droppar nejlikolja,
40 ort glycerin; röres om och får
kallna. Der efter ihälles 20 droppar
pepparmyntolja, hvarpå aseptinen silas
genom ylle. Gifas.
Läkareråd.
Fru Anm. Gif flickan under två dagar
två Santtminkakvr fyra gånger dagligen. Två
timmar efter det hon tagit de två sista
kakorna andra dagen, ges en matsked
ricinolja.
Peregrinus. 1). Var ej rädd för en
mjölkkur, utan förtär ända till en kanna dagligen.
Edra farhågor äro öfverdrifna. 2). Huru ni
skall »slippa förstoppning», beror naturligtvis
på orsaken till den sainma. Det fordras
således undersökning af läkare. För att få öpp-
358
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
