Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Fredagen den 1 februari 1889 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med Iduns expedition är förenad Iduns uträttnlngsbyrå, hvilken gratis
verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter i landsorten samt för öfrigt
till billigaste pris och på bästa sätt utför alla möjliga uppdrag till tjenst
för Iduns ärade läsarinnor.
tonde dag, allt efter olika begagnande.
På så sätt blir arbetet helt obetydligt,
och man har alltid sin messing blank
och fin, och det är ingen särskild
»högtid», då den gnistrar ren och blank.
Dylik »högtid* bör finnas i hvarje
ordentligt hus hvarenda dag på året.
Hoi.
Hushållet.
Några enkla sparsamhetsråd. Tag
noga tillvara på allt flott, som blir
öfver i hushållet. Då du skummar en
soppa, slå aldrig skummet bort, utan
skumma i ett kärl, der det får kallna,
hvarefter du samlar det derpå stelnade
flottet i något gammalt sprucket lerfat
eller dylikt. Då du steker något och
af misstag får flottyren eller smöret för
mycket brynadt, blif icke utom dig
och slå bort det, utan slå det i det
kärl, der du samlar allt obrukbart flott.
När du sålunda fått ihopsamladt 5
skålp. flott, kan du koka dig den
förträffligaste byktvål på följande sätt:
Köp 1 skålp. tvålsten (lutsten), smält
den i 10 kannor sjövatten. Då den
smält iröres 5 skålp. flott. Bör koka
sakta vid ständig omröring två timmar.
Sist ivispas ett stop kallt sjövatten;
blandningen tages af elden och röres
i grytan, tills tvålen svalnar. Låt den
sedan stelna i grytan tills dagen derpå,
då du uppskär den i stycken och
torkar dessa på någon hylla eller skåp i
ditt kök.
Rakel.
Samla alla ben och fläsksvålar, (på
hvilka du först kan koka soppa). Då
du har ungefär ett lispund dylika ben,
upplöser du 1J skålp. luthsten i
10—-12 kannor vatten, sönderslår benen så
smått som möjligt och lägger dem att
koka i luthstens-vattnet ett par timmar.
Upptager så benen och slår ett stop
kallt vatten i grytan. Bör sakta om,
tills det svalnar. Häraf får du en
präktig såpa till att skura golf,
handdukar m. m. De kokta benen
förvaras nu och säljas sedan lisp:vis till
benmjölsfabriken.
Rakel.
Ben efter stekt eller rökt kött
förvaras i någon ren, snygg korg. Af dessa
ben kan du koka en utmärkt
»bensoppa». Du sönderhugger benen,
lägger dem att koka i vatten. Härtill
sätter du en kopp hafregryn, en i bitar
skuren lök, några morots- och
kålrotsbitar, råskalad potatis ocb litet
kryddpeppar. Vid serveringen borttagas
benen, hvilka nu kunna läggas bland
de till såpa bestämda benen.
Rakel.
Kasta aldrig bort en tom trådrulle.
Jag brukar samla tomma trådrullar till
klädknaggar i köket, på vinden och i
garderoben m. m. Jag slår en spik
igenom rullen i väggen och har sålunda
en trädknagge som är vida bättre än
jernspiken. Det upphängda rifs ej så
lätt som på jernspik. Och så rostar
det ej.
Rakel.
Kasta aldrig bort söndrigt glas och
porslin, utan samla det i två korgar.
Glasbitarne för sig och porslinsbitarne
för sig. Sälj dessa sedan till något af
de många magasin, der gammalt glas
och porslin uppköpes. Gamla
gummi-galoscher och söndriga skodon — samla
allt! Du får det allt såldt och om du
också ej erhåller så särdeles mycket
för det, så får du dock något. Bättre
det än att det kringkastas på sophögar
m. m. utan att vara hvarken djur eller
menskor till nytta. Om du är en
husmor, som icke behöfver vända
slanten flere hvarf, innan du ger ut
den, så sätt penningarne du erhåller
för dessa for dig onyttiga saker i en
sparbössa och köp, sedan du fått
bössan full, kläder mat och dylikt åt
någon fattig, och du skall inom dig känna
det så gladt och godt.
Rakel.
Toaletten.
Att rena tvättsvampar. Man tager
de finaste svamparne, låter dem ligga
en dag att mjukna i regn- eller
sjövatten, uttager sedan sorgfälligt
småstenarne, tvättar de förut intvålade
svamparne väl i vatten tvänne gånger
och lägger dem sedan i ett syrehaltigt
vatten (t. ex. oxalsyresalt, 1 lod
blandadt med 1 kanna vatten, eller ren
citronsaft, eller också saltsyra med litet
vatten), hvilket bleker dem och tillika
afsöndrar några jordpartiklar. Så
beredda äro svamparne färdiga att
begagnas när som helst. C. T.
Drycker.
Vin af röda vinbär. (Tidn. för
trädgårdsodlare.) Vinbärsvin, beredt på
Bätt nedan beskrifves, är af fullt ut
så god beskaffenhet som det bästa
franska rödvin och är särdeles billigt
att framställa.
De fullt mogna bären — äfven hvita
vinbär äro användbara — plockas vid
torr väderlek, befrias från stjelkarne
och söndermosas; saften utpressas
genom att vrida massan i en handduk.
Sedan slås på den återstående massan
något vatten, som får stå och draga
ett dygn, hvarefter denna äfven
pressas och den sålunda vunna vätskan
slås till den förut erhållna saften. Till
denna sålunda erhållna saft sättes
vatten och socker, hvarefter den slås på
ett rent fat, ankare eller annat
likartadt kärl af lämplig storlek för att
jäsa. Dervid tages till 1 liter saft 2 liter
vatten samt till hvarje liter af denna
vätska | k 1 kilogram toppsocker.
Denna vätska måste fullständigt fylla
fatet eller kärlet, och detta bör stå i
ett rum, der temperaturen är -f 16—
20" C. och sprundöppningen blott lätt
öfvertäckt med en duk e. d., tills
jäsningen, hvilken inträffar om några få
dagar, begynner. Så snart denna
börjar, bör sprundöppningen förses med
ett Go-formigt, tätt inpassadt glasrör,
till en del fyldt med vatten, på det
kolsyran må kunna obehindradt afgå,
men yttre luftens tillträde förhindras
till förekommande af ättiksyrebildning.
När den starkaste jäsningen är förbi
fram i oktober eller november, fylles
kärlet fullkomligt med vinbärsvin,
vanligt rödvin eller i brist deraf med
sockervatten samt tillslutes fullkomligt
och bringas i en sval källare för att
långsamt efteijäsa. För säkerhet bör
dock fatet upptill vara försedt med en
liten tätt tillslutande tapp, som då och
då öppnas för att utsläppa möjligen
bildad kolsyra, eller genom hvilken
sådan kan vid behof tränga ut, och
bör man tillse att fatet städse är
fullkomligt fyldt, samt om detta icke är
fallet, fylla det med vin eller
sockervatten.
I mars är vinet vanligen utjäst,
hvarvid jästen fallit till botten, så att
det är fullkomligt klart och det bör
nu aftappas på ett annat fullkomligt
rent kärl för att blifva skildt från
bottensatsen. Det kan ock — men bör
ske med möjligaste största
skyndsamhet — återfyllas på samma kärl, deri
det förut stått, sedan detta blifvit
sorgfälligt rensköijdt. Derefter
förvaras kärlet — som städse måste vara
fullkomligt fullt — i en sval källare
och tätt tillslutet. Efter förloppet af
6—8 veckor är vinet vanligen färdigt
att tappa på buteljer, hvilka väl
korkas och hartsas, och är sedan färdigt
att förbrukas, men kan äfven under
lång tid förvaras.
Önskligt vore, om man allmänt ville
slå sig på beredningen af dylika viner.
Sådant vin, som beredts enligt den
föreskrift här lemnats, är ytterst
billigt, särdeles välsmakande och lifvande
och — hvad som icke är det minst
vigtiga — man vet hvad man förtär.
Skulle icke våra hnsmödrar vilja göra
ett försök att betjena sig af
ofvanstående enkla föreskrift; iakttaga de der-
vid en smula omsorg, skola de förvisso
icke ångra den ringa mödan och
uppoffringen. Detta vågar den, som skrifvit
dessa rader, försäkra.
B—d.
Huskurer.
Mot frostknölar skall; det flytande
extraktet af Qvebracho göra god
verkan; det penslas på de sjuka ställena,
och efter intorkningen uppstår en
skorpa, som häftar vid huden, och
under denna skorpa bildas småningom
nytt skinn. Qvebracho fås på
apoteken. H. V.
Mot magplågor, föranledda genom
dietfel, d. ä. för mycken mat eller för
hårdsmält mat, behöfves ingen annan
behandling än stillhet och svält, så att
man förtär endast rent vatten eller,
om så kan erhållas, Vichy-.
Biliner-eller Seltersvatten. Äro plågorna svåra,
så lindras de genom värme t. ex. varma
pann-lock, mjölpåsar, sandpåsar eller
grötar. Äro plågorna ihållande, kan
det vara skäl rensa tarmen genom
laxer-oija eller lavemang. H. V.
Medel mol hicka. Genom att i ett
tag utan uppehåll dricka 10 till 15
klunkar vatten eller genom att hålla
andan kan hickning lätt dämpas. —
Eller ock blandar man litet surdeg
med bränvin, gör detta varmt, stryker
det på en linnelapp och lägger det på
magen. Sofie.
Medel mot heshet, hosta och snufva.
Ett glas seltservatten, till hälften
blandadt med mjölk, intages hvarje
morgon en half timma innan man går upp.
Sofie.
Hvarjehanda.
Chocladpraliner. J ffi mandel stötes
fint med J- ® krossocker samt litet
grädde. \ "8 choclad (Suchard)
smältes i ugnen. Af mandelmassan formas
små kulor, hvilka doppas i chocladen
och ställas att stelna på ett med smör
bestruket fat. Katja.
Att rengöra rockkragar. Man fuktar
det smutsiga stället jemte en bit rent
ylletyg med svafvelether och gnider
dem mot hvarandra. Bockkragen blir
genast ren, och den flygtiga
svafvel-ethern bortdunstar inom ett ögonblick
och lemnar den således med det samma
äfven torr och fuktfri. <7. T.
Att göra skodon vattentäta. Man
smälter öfver elden 1 skålpund tvål
tillsammans med J skålpund harts och
smöijer skodonen, öfverläder och sulor,
medan’ det är i smält tillstånd, så
länge skodonen vilja ta emot.
Ofver-lädret återger man sin glans genom
lika många delar vax och beckolja,
svartfärgad med sot, med hvilken
blandning man i kallt tillstånd öfverstryker,
borstar och blänkar skodonen några
dagar efter insmörjningen. Utan harts
blir tvålen stinkande och skadar lädret
och becktråden ; men hartsen
förekommer detta och ger lädret mycken
varaktighet. C. T.
Läkareråd.
Souma Ax. 1). Pormaskar behandlas
sålunda. De utklämmas, sä vidt sig göra låter,
1 å 2 gånger i veckan med naglarna eller med
tillhjelp af en urnyckel. Ansigtet gnides en
gång dagligen med’ en yllelapp, fuktad i
He-bras såpsprit (1 del såpa på 2 delar
koncentrerad sprit; beredes på apotek). Efter
gnidningen sköljes af ined vatten. Blir huden
efter någon tid röd och retad, göres uppehåll
med ingnidningarne under några dagar. 2).
Omöjligt att besvara utan tillfälle till närmare
undersökning. I alla händelser bör han dock
undvika alla väderbildande födoämnen, såsom
ärter, bönor, kål, potatis, groft bröd. 3).
Be-stryk den flere gånger dagligen med vaselin
eller ännu bättre lanolin.
Prenumerant. Ömkylda fötter och händer
behandlas med varma (minst 40°) fot — resp.
handbad med tillsats af 2—3 matskedar ättika
under 20—30 minuter hvarje qväl. Efter
badet och dessutom 2—3 gånger under dagens
lopp gnides in en blandning af 1 del
perubalsam och 3 delar amcentrerad sprit
medföljande pudring med potatismjöl. Kuren är
verksam, men fordrar mycket tålamod och
mycken ihärdighet.
Vän af Idun. Det säkraste medel, ni kan
använda mot benikcmask, är och förblir
orm-bunkcxtrakt (Extractum Filicis Maris),
forutsatt att det begagnas på rätt sätt. Dagen
förut på qvällen 2 matskedar ricinolja;)
följande morgon en kopp kafle; derefter under
loppet af en halftimme 10 gram extrakt (i
kapslar på ’/a—1 gram). En timme derefter
2 matskedar ricinolja.
Greta. För att få bort edra små hvita
maskar skall ni hvarannan dag taga ett stort
]j umt vattenlavemang (1—V2 kanna!), som får
långsamt rinna in ur en vanlig sköljkanna.
Tag dessutom morgon och afton en thesked
Pulvis amarus ferratus. Upprepa kuren, så
snart ni märker några maskar, ty de äro
mycket svåra att få bort fullständigt.
Finskan Kajsa. Bästa sättet att få bort
edra vårtor är att låta läkare aflägsna dem
operativt med knif eller sax. Har ni ej
tillfälle att få denna lilla operation gjord, så kan
ni försöka att fukta dem 2 gånger dagligen
med ättiksyra eller skcdvatlen, men laga så,
alt vätskan träffar blott sjelfva vårtan och ej
den omgifvande huden.
M—m. Försök ingnidning morgon och qväll
med en salva af 1 del xinkoxid och 1 del
fäldt svafvel på 10 delar vasehn. Hjelper ej
detta, bör ni vända er till specialist.
D:r —d.
Tryckfel. I föregående nummer i svaret till
P. E. angående behandling af förstoppning
står engelskt bittervatten ; skall vara: ungerskt
bittervatten.
Frågor.
N:r 15. Fins någon bland Iduns
läsarinnor, som kan upplysa mig, om hvar och på
hvad sätt rödlök skall förvaras för att inte
gro?
A. B.
H:r 16. Vill någon godhetsfullt upplysa
mig om om, hvad som fordras för inträde vid
telegrafen ?
S . . .
N:r 17. Ville någon af Iduns läsarinnor
godhetsfullt gifva anvisning på något vackert
prof på bomullstyg, helst blått, hvitt och
rödt garn, emedan deBsa färger äro de mest
hållbara.
Äfven vore undertecknad tacksam för svar
å följande frågor.
Huru säljes »Intubikaflet», brändt eller
obrändt och till hvilket pris ?
Får man köpa frö till växten, och är
någon i tillfälle att säga, huru den odlas eller
hvar man får upplysning derom?
Tacksam finska.
N:r 18. Är det någon af Iduns läsarinnor
som är vegetarian och vill upplysa en, som
vill bli det, om sin matordning, skulle svar
tacksamt emotses af
A. O. i N.
N:r 19. Ville någon af Iduns läsarinnor
godhetsfullt undervisa ett fattigt, yngre, gift
fruntimmer i handarbete, hvilket skulle blifva
hennes utkomstkälla; och finge
ersättningsaf-gitten derför betalas mot försommaren — eller
möjligen kunde undertecknad derför gagna
som någon slags njelpreda i något hem, fragar
Signe.
N:r 20. Man ser ofta, att »en bättre flicka»
annonserar efter en plats o. s. v., och jag
har visserligen sjelf sökt bilda mig"ett begrepp
om bättre ocb sämre flickor, men det skulle
vara roligt att af en sådan »bättre flicka» få
upplysning om, hvaruti hon sjelf anser sig
stå framför andra, och hoppas jag, att en
sådan flicka ej skall anse det under sin
värdighet att i Idun svara
en bondhustru.
N:r 21. Kan någon upplysa en fattig och
sjuk flicka, som endast kan försörja sig med
handarbete, hvar hon skall finna någon
afsättning för dem?
Sigrid.
N:r 22. Huru skall man skrifva och till
hvilken skall man ställa en ansökan för att
få lotta bort ett vackert arbete?
Stockholmsbo.
N:r 23. Huru stort bor ett slädnät till 2
hästar vara?
Alma.
Svar.
N:r 12. 1 ® vax smältes med 3 ort
ter-pentinkåda.
Till arbetet fordras 2 bobiner på sina
stolar, stälda med omkring 5 alnars mellanrum.
Vekens båda ändar fastknytas vid bobinerna,
en person står vid hvardera och nystar af
och på; emellan bobinerna ställes en stol,
hvarpå grytan står med det smälta vaxet;
veken, som löper midt öfver grytan,
nedhål-les i det samma af en person med en s. k.
»klyka» eller urhålkad pinne. Till
ofvannämda sats tages 30 alnars lång veke till
smala vaxstaplar, veken tages så tjock man
sjelf vill.
»Stina».
Breflåda.
Katja. I regel honoreras ej de små, f ti
villiga bidragen i Iduns smala spalter, då
sådana inflyta i mängd från våra intresserade
läsarinnor, men har ni någon särskildt
rikhaltig, omvexlande och värdefull kollektion,
göra vi gerna ett undantag.
Hilda. Tack for det sända, som användes
med det snaraste.
–M.–Möjligen den ena uppsat-
sen.
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
