Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 12. Fredagen den 22 mars 1889 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med Iduns expedition är förenad Iduns uträttnlngsbyrå, hvilken gratis I P\ I I M "" billigaste pris och pà bästa sätt utför alla möjliga uppdrag till tjens
verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter i landsorten samt för öfrigt I [_/ U IN för Iduns ärade läsarinnor.
och ihällas med sitt spad. Serveras
om vintern varm, om sommaren kall;
i båda fallen bjudes gräddskum dertill.
Frida N. N.
Rabarbersoppa. Stjelkarae rensas och
skäras i mindre bitar samt kokas efter
att hafva legat någon timma i kallt
vatten. Göres siramig med
potatismjöl, sötas ovilkorligt med socker samt
ätes kall med gräddskum.
Frida N. N.
Gåskrässoppa. Då man köper
slag-tade gäss på torget, får man sällan
blodet med. Det oaktadt kan dock
fås en synnerlig smaklig soppa af
spadet, hvari syltan kokats. Allt flott
afskummas ytterst väl; soppan redes
med brynt smör och mjöl, hvarefter
man tillsätter nejlikor, socker, ättika
samt litet sherry, som höjer smaken.
Serveras med krås, gåskorf,
katrinplommon och äpplen. Spadet, hvari
dessa kokats, hälles också till soppan.
Frida N. N.
Efterrätter.
Äppelkaka. 6 ägg och ’/s kina grädde
vispas, deruti nedröres äppelmos
och rifvebröd, stekt i smör. Formen
smörjes, ätes varm. Frida N. N.
Pannkaka. 4 hela ägg vispas väl, ’je
k:na tjock, söt grädde slås till skum,
2 händer mjöl. Gräddas i stekpanna.
Frida N. N.
Snöbollar. 4 hvitor vispas till hårdt
skum, deri nedröres sakta 25 ort
siktadt socker. God mjölk kokas i en
kastrull med en bit vanilj och då
mjölken fått tillräcklig smak af vaniljen,
formas med ett par skedar små bollar,
som kokas i mjölken. Frida N. N.
Fruktmos. 4 ® päron, 4 ® äpplen,
4 "8 plommon och 4 "B socker kokas
till hårdt mos. Plommonen doppas i
kokhett vatten, att skinnet kan
afdra-gas, väges sedan kärnorna uttagits.
Päronen tåla att koka längst. Både
päron oeh äpplen skalas och skäras i
små bilar. Frida N. N.
Bakning-.
Engelska pepparkakor. \ stop okokt
sirup, 1® strösocker, 1 qvarter grädde,
2 matskedar soda, 2 matskedar
ingefära och 3 ® hvetemjöl. Degen skall
stå 2 dagar innan den utbakas.
Vira.
Jeannas kaka. 75 ort hvetemjöl, 50
ort smör, 25 ort rifvet socker, 1 ägg,
| glas bränvin. Allt detta hoparbetas
till en jemn deg och utkaflas; en
vanlig stekpanna betäckes på botten och
sidorna med degen samt fylles med en
compott af äpplen eller plommon samt
sylt, ofvan på detta lägges ett lock af
degen. Kakan gräddas i ugn och
serveras med följade sås: J stop grädde,
6 äggulor, vanilj och socker efter smak.
En del af såsen slås öfver kakan.
Nina.
Drycker.
Kaffe. Mången tänker väl: »Icke
behöfver man några föreskrifter, om
hur kaffe skall kokas, det är väl den
lättaste sak i verlden!» Ja visserligen,
men dervid, som vid alla
anrättningar, fordras noggrannhet, och det ända
från kaffets inköp, tills det kommer på
kannan tör att serveras. Man får icke
tro, att allt är väl bestäldt med att
blott slå kaffebönorna i brännaren för
att rostas öfver en dålig, rykande eld,
mala det och lägga det på pannan,
som ganska ofta innehåller ett
afskyvärdt afkok på förut användt kaffe.
JSej! Första vilkoret för att erhålla
ett välsmakande kaffe är naturligtvis
en god kaffesort. Jag har funnit, för
att nu icke tala om Mocca, prima
Ceylon samt äkta Guatemala vara goda
sorter; Santos är äfven rätt bra, men
prisskilnaden obetydlig i jemförelse med
varans underlägsenhet under de förstnäm-
da sorterna. Kaffet bör alltid rensas och
tvättas innan det rostas, helst i varmt
vatten; man vispar kraftigt med en
styf visp, låter det afrinna samt
gnuggar det sedan i en torr grof handduk.
Vill man, kan det torkas bättre i
stekugnen, innan det rostas. Sedan har
man en god eld af torr, i kors lagd
ved, att ingen rök uppstår; ty i annat
fall kan man genast få det bästa kaffe
illasmakande. Bäst är i alla
händelser en nedbränd björkvedsbrasa för den
som så hafva kan. Kaffebrännaren
skakas ofta, att kaffet ej blir »svedt»,
en annan olägenhet, som kan göra det
osmakligt; kort innan det är
färdig-rostadt, påströs litet socker. Bönorna
äro färdiga, då de antagit en ljust
rödbrun färg. Hvar och en vet, att det
vid rostningen utvecklas en stark lukt;
det är just kaffets egendomliga arom,
som förflyktigar, och ju mer det
»brännes», ju mer förflyktigar derutaf. Det
förvaras omalet i burk med lock, eller
ännu bättre i flanellspåse, dit det slås
varmt samt sedan males efter behof.
Bästa kaffet får man tydligen, då man
ej begagnar »sump» eller afkok, utan
kokar på klara vattnet, som bör vara
friskt och välsmakande källvatten, samt
beräknar minst 2 rågade teskedar målet
kaffe till hvaje kopp. Det bör ej koka
mer än högst 15 minuter och sakta,
aldrig »i fläng» ; kokar det längre eller
skall stå på spisen både länge och väl,
blir det allt annat än godt. Det bör
klaras med en liten bit s. k. klarskinn,
som man lätt sjelf kan bereda af
ka-biljo;
Måste man iakttaga sparsamheten
att blanda kaffet, gör man klokast uti
att använda råg; den rensas samt
kokas tills kornen se svälda ut, hvarefter
den uppsilas och omsorgsfullt torkas,
i annat fall kan den lätt mögla, då
den vanligen forvaras en längre tid.
Kågen rostas efter behof, ej
tillsammans med kaffet, och deraf kokar man
s. k. sump. Man bör hafva tvänne
pannor, en större och en mindre; i den
förstnämda tömmes det tjocka på
kaffepannan och friskt vatten påfylles,
då del kokar pålägges groft malmråg.
Man bör aldrig, vare sig på sump- eller
kaffepannan, låta samlas för mycket
tjockt, utan tömma och skölja dem
hvarannan eller minst hvar tredje dag.
Det är ock nödvändigt, att en och
annan gång koka ur dem med vatten
och en bit soda. Skötte hvar och en
sålunda noggrantkaffetillagningen,
skulle man blifva förskonad från det gråa
osmakliga plask, som i månget hem
serveras under namn, heder och
värdighet af — kaffe. Frida N. N.
Inläg-g-ning-ar,
Vildt på konservburkar. Det vilda
lägges i vatten öfver natten, hvarefter
det väl torkas och urklappas. Brynes
väl i färskt smör; brynes ej köttet väl,
kommer det att se ut som vore det
kokt; spädes med vatten. Står öfver
natten, hvarefter det skäres i jemna
bitar och nedpackas jemt och tätt. Skulle
såsen vara stelnad, ljummas den, så
att den kan påhällas; bör stå öfver
steken. Man tillser noga, att ingen
bit vidrör locket, den möglar då.
Locket skrufvas väl till, (man behöfver tång
dertill), och får koka 1 tim., under
hvilken tid man tager burken en gång
och skrufvar upp locket så pass att
man släpper ut den luft, som finnes.
Då steken skall användas, värmes den
i burken, om den ej skulle behöfva
ombrynas. Såsen afhälles och tillsättes
med grädde. Frida N. N.
Slag-1.
Kalfslagt. Man bör aldrig slagta en
kalf för späd, utan hellre kosta på
några kannor mjölk, man har igen det
i dubbelt mått, derigenom att köttet
blir mycket smakligare. Då slägt
sedan skall försiggå, böra alla husmödrar
se till, att djuret ej onödigtvis plågas
af den, som skall slagta det. Blodet
tages som vid annan slägt under
ständig vispning, medan det rinner från
kalfven; bör silas vid användandet.
Ett afskyvärdt bruk, som borde öfver
allt förbjudas, är, att slagtaren
uppblåser kalfven, såsom det benämnes,
innan den flås.
Af »räntan» tillvaratages magsäcken,
användes till s. k. löpe, som begagnas
vid ystning; lungorna, hjertat och
lefvern. Hufvud och fötter skållas
noggrant och läggas i vatten tillika med
lungorna och hjertat. Detta allt kokas
i samma kärl; fötterna och hufvudet
rensas, medan det ännu är varmt; de
största bitarne griljeras gulbruna i
smör. Af hjernan kokas sås — spädes
med grädde, kryddas med hvitpeppar
och salt — som bjudes dertill.
Det som lemnats af hufvud och
fötter, hackas fint tillika med hjertat och
lungorna, lägges i en kastrull och
påspädes behöfligt af spadet, det kokas
uti, hvarefter salt, socker, hvitpeppar
och något ättika tillsättes; upphälles
i formar att stelna, serveras med
skarpsås, skuret i tunna skifvor. Lefvern
späckas tätt och stekes som vildt eller
användes till korfkaka. Af blodet
kokas antingen helt enkelt palt eller
ock bättre pudding, som serveras med
s. k. skärsäs. Smör smältes i
stekpanna och grädde påspädes, hvilket
får koka, tills grädden ligger i bruna
klimpar på botten och smöret står
klart öfver. Vid halsen sitter det s. k.
bresset, som skuret i bitar och beströdt
med salt, peppar och rifvebröd, stekes
till smörgåsbordet. Dagen efter
slägten styckas kalfveu, och bör man ej
gömma köttet för länge, ty det tager
lätt osmak. Man kan på torget få
köpa utmärkta gödkalfsrentor för 1: 50
à 2 kr., och bättre än dertill kan man
ej använda sina pengar.
Frida N. N.
Toaletten.
Tandpulver, ändamålsenligt och
ofarligt, sammansättes af hvit magnesia,
pulv. hvalfiskfjäll och pulv. violrot.
Man köper för 10 öre af hvardera
sorten och sammanblandar efter behag.
Om man vill ha friskare smak, kan
litet pepparmyntsdroppar blandas i
munvattnet och ersätter då violroten.
»Lilly».
Bostaden.
Vid eldning i kakelugnar bör man tillse
att barken på veden vändes utåt
rummet. Man undviker då obehaget af
att elden sprakar ut på mattorna.
»Lilly».
Fönsterträdg"ården.
Om bladlöss innästlat sig på
blomkrukor, kan man om sommaren släppa
Jungfru Maria nyckelpigor på växten,
ty dessa förtära de otrefliga
snyltgästerna. Äfven myrorna göra oss den
tjensten att tycka om dem. »Zæ%».
Huskurer.
Ett enkelt och verksamt medel mot
snufva. Af en hvit flanellslapp gör
man en liten roulå, i hvars båda
ändar en bandögla fästes. Dessa öglor
läggas kring öronen, och sålunda
fasthålles roulån under näsan. Man
behöfver blott en enda natt ha begagnat
denna »näsrespirator» för att märka en
betydlig förbättring i snufvan, och, om
denna icke är allt för svår, kan den
sålunda på ett par nätter fullkomligt
botas. Sonja.
Hvarj ehanda.
Tygrester och andra rena lappar böra
icke bortkastas, utan klippas i små
bitar, samlas och bli nyttiga till fyllnad
i undermadrasser och kuddar i en
tarfligare säng. »Lilly.
Läkareråd.
Vilma. 1). Ett af de vanligaste symptomen
vid bleksot är just en dylik »andtäppan, som
mest ger sig till känna, när det gäller att gä
uppför en backe eller en trappa. Är det sa
alldeles säkert, att ni nu är qvitt er bleksot ?
Skulle sä vara förhållandet, bör ni ej
underlåta att låta läkare undersöka erl bröst.;
äfven en halsundersökning vore i sådant falt
önskvärd. 2). Sà vidt vi utan tillfälle till
undersökning kunna yttra oss härom, synas
dessa »anfall» bero på gasbildning i magen.
Hon bör derför undvika mycket svårsmält
föda, såsom ärter, bönor, kål, potatis, fläsk
ocb mycket fett och salt kött i allmänhet.
På qvällen bör hon taga en matsked
Fran-guladekokl samt öfver natten begagna ett
våtvärmande omslag kring magen.
Artur hänvisas till svaren till Ina i n:r 9
och Prenumerant i n:r 5 (båda svaren äro
att tinna i innevarande rgång af »Idun-’) Edra
öron bör ni hvarje qväll tvätta med hett
vatten och derefter stryka på en salfva af 1
del zinkoxid, 1 del stärkelse och 2 delar
vaselin.
EUic (?). Är gossen i öfrigt frisk? Ar
hans måge i god ordning? I många fall
lyckas det ej att upptäcka orsaken. Med
tänderna är det ej någon fara. Är gossen i
öfrigt frisk, så försvinner detta sannolikt så
småningom af sig sjelft.
Ung magerlagd flicka. Ni måste för att
vinna det efterlängtade målet öka qvantiteten
af er föda, och hvad qvaliteten beträffar,
särskildt hålla er till födoämnen, som
innehålla fett och isynnerhet s. k. kolhydrater.
Att rekommendera äro således särskildt
mjölrätter (framför allt ett slags gröt), potatis,
ärter, bönor, sockerhaltiga födoämnen etc.
vidare oskummad mjölk i stora qvantiteter;
äfven starkt malthaltiga drycker. Vi anse
oss dock böra påminna er om, att er måge
bör vara i godt stånd for att tåla vid dylika
prof. Att alla ansträngningar böra undvikas,
är ej heller att glömma. Mycket sömn
understödjer kuren.
H. B. 1). Se svar till Souma Ax. i n:r
5 eller till Isedora i n:r 11. 2). Tvätta
ansigtet hvarje qväll med hett vatten och
hvarje morgon med källkallt; torka väl efter
tvättningarna. — Fettämnena äro oskadliga
i detta feil. 3). Se svar till Lcetitia i mr 9.
4). Nej — tvärtom!
Lisa. 1). Ni bör tre gånger dagligen
medels kraftiga frotteringar med handen
ingnida en blandning af 1 del bolmörtolja
och 2 delar kamfcrolja, hvarefter lindas med
yllelindor. — Af bättre verkan vore säkerligen
ordentlig massage. 2). Se svar till
Prenumerant i n:r 5. 3). Liktomar äro alltid en
påminnelse om, att skodonen antingen äro
för små och för trånga eller också olämpliga
till sin form. Dessa fel måste alltid rättas,
för att man skall ha utsigt att for framtiden
bli qvitt liktornar. Hvad sjelfva kuren
beträffar, så är operativt aflägsnande
obestridligen det mest radikala och säkra. God
verkan hafva penslingar med 10—20 %
sali-cyteyrccollodium. Ett godt medel är också
det’ i handeln förekommande liktornsmedlet
collodin.
Trenne ’prenumeranter. 1). Bortkastade
pengar! 2). Använd den behandling, som
tillrådts Lisa 1) här ofvan. 3). Indryp flere
gånger dagligen några droppar ljum
borsyrelösning (4 %). Sannolikt fordras dock operativ
behandling.
Samoa. Ett dylikt »vestanvindsklimat»
skulle möjligen kunna fororsaka, att sjelfva
orsaken till svagheten komme att fortfara.
Genom förståndig behandling kan ni — för
så vidt orsaken till det onda ej längre
företinnes — blifva återstäld i Sverige lika väl
som annorstädes, och kanske säkrare.
A-B. Se svar till Ung, magerlagd flicka
i detta nummer.
Fliclm 1862. Båda dessa obehag pläga
förekomma hos bleksotspatienter — hör ni
ej möjligen också till dem? En badresa i
sommar skulle säkerligen göra er nytta.
Något medel att eljes — utan att känna
någon orsak —■ böta dessa obehag, känna vi
icke. En salfva, som ni kanske med större
fördel skulle kunna använda, vore följande:
1 del borrsyra, 5 delar vaselin och 5 delar
lamlin.
H. H—t. Af er beskrifning hafva vi ej
kunnat afgöra, hvilken sjakdom föreligger,
önskligt vore, att ni hade tillfälle att
rådfråga en specialist i halssjukdomar.
Aida. 1). Ingnid morgon och afton
ögonlockskanterna med en salfva af 1 del hvitt
praxipitat på 20 delar glycerinscdfm. 2).
Använd d:r Ulmgrens tandpulver. Många
använda pulveriseradt kol, ett enkelt och
ingalunda dåligt tandpulfver — ej minst ur
ekonomisk synpunkt!
Elsa. Se svar till Ina i n:r 9.
Frida. För att hår ej skola växa igen,
sedan de utryckts, måste sjelfva hårrötterna
förstöras. Detta kan ske medels skarpa
brännsalfvor, men för att önskad verkan skall
ernås, måste inverkan vara så stark, att
ärrbildning torde blifva oundgänglig. Det
enda medel, som har säker verkan utan att
ärrbildning samtidigt uppstår, är, så vidt vi
veta, behandling med s. k. elektrolys. I
sådant fall blir det dock nödvändigt för eder
att personligen vända er till läkare, som
sysselsätter sig dermed.
D:r -d.
Fr ägor.
N:r 64. Fins det något sätt att rengöra ett
par ljusgrå smertingsskor, som blifvit något,
smutsiga ? Annie.
N:r 65. Huru skall man borttaga
fotogèn-fiäckar ur ljusgult kläde? Annie.
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
