Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 28. Fredagen den 12 juli 1889 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med Iduns expedition är rörenad Iduns uträttnlngsbyrå, hvilken gratis | r\ I | K ] till billigaste pris och på bästa sätt utför alla möjliga uppdrag tllltjenst
verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter 1 landsorten samt för öfrigt I U U IN för Iduns ärade läsarinnor.
För sommaren.
Saltgurkor. För att komplettera
»TJtilis» i n:r 24 af Idun uppgifna,
i öfrigt goda recept böra dillkronor ej
förglömmas vid inlägguingen.
Likaledes är ej likgiltigt, i hvad
proportioner kryddorna användas. Till 100 st.
jemnstora gurkor tages: alun 100 gram,
salpeter 100 gram, röd vinsten 50 gram,
nejlikor 100 gram, stark- och
kryddpeppar, af hvarje 100 gram. Till
saltlaken tages 2 kilo koksalt till 8 ii 10
liter brunnsvatten oeh 2i liter god
ättika. Praktikus.
Syltgurkor. Stora köttiga gurkor 10
st. skalas, kärnhusen urtagas, hvarefter
de läggas i lindrigt saltvatten under
24 timmar och uppläggas på linne att
väl a fr in ti a. Derefter skäras gurkorna
i passande bitar och inläggas i
glasburkar samt öfvergjutas med uppkokad
ättiksprit 600 gram, vatten 200 gram,
socker 500 gram, nejlikor 2 gram,
kanel 1 gram, spansk peppar 2 gram.
Attikspriten bör vara af sådan styrka,
att blandad med lika delar vatten,
blifver vanlig god matättika. Burkarna
öfverbindas med förut uppblüdt
pergamentpappor. Praktikus.
Spenat. För att till vinterbehof
bevara spenat så nära som möjligt
liknande färsk, förfares på följande sätt:
Spenaten rensad och rensköljd
nedlägges som hastigast i kokande vatten,
uppsamlas på ett durkslag och urkramas
väl samt upplägges på linne. I
passande glasburkar packas den sedan
temligen fast med smörsalt emellan
hvarje hvarf. Burkarna täckas väl
med flottyrbottnar och öfverbindas med
pergamentpapper. Saltet går lätt att
aflägsna. Praktih ss.
Blomkål för vinterbehof- Blomkålen,
rensad och skuren i så stora klyftor
som möjligt, nedlägges i kokande
vatten utan salt att uppmjukas men ej
förvällas, utbredes sedan på linne att
blifva kall. I en träbytta försedd med
lock och salt på botten sättes kålen
så tätt som möjligt med kronorna
nedåt, och mellanrummen fyllas med salt,
derpå ett nytt hvarf af kål på lika sätt.
Sedan man nedlagt så mycket kål, som
man önskar, öfvergjutes det hela med
skummad mjölk, uppkokad och kallnad,
och pålägges en tallrik eller lindrig
tyngd för att hindra kålen att flyta
upp. Byttan med sitt lock förvaras i
källare eller å frostfritt ställe. Om någon
mögelpels möjligen bildas till en
början, borttages den. På detta sätt
behandlad håller sig kålen året om med
bibehållen välsmak, friskhet och
hvithet, utan att blifva seg eller hård.
Praktikus.
Sockerdricka, enkelt, billigt och
välsmakande. Uti en stenkruka eller
bleckflaska med löst påliggande lock upplö
ses 425 gram (1 "8) kross- eller
puder-socker uti 8 liter (3 kannor) friskt
källvatten. Sedan sockret är löst
tillsättes pressjäst, stor som en valnöt,
hvarefter kärlet ställes å sido under
ett dygn vid en temperatur af + 20 à
25 grader Cels. och omröres en och
annan gång. Då skum börjar bildas
på ytan, silas genom en ren tagelsikt,
buteljeras och korkas väl. Förvaras i
källare. Några friska citronskifvor,
eller litet ingefära höjer smaken.
Praktikus.
Fönsterträdgården.
0m odlande af hyacinter. Bland alla
de växter, hvilka blomma om vintern,
intaga hyacinterna utan tvifvel första
rummet. Deras färgers prakt och
mångfald, den ljufliga vällukt de sprida —
allt bidrager att göra dessa plantor till
gunstlingar hos dem, som älska
blommor. Om man önskar tidigt
blommande och starka hyacinter, måste man
redan under sommaren skaffa sig lökar,
emedan de mot sensommaren böra
planteras. Önskar man få blomster sed-
nare, behöfver man icke plantera dem
förr än i början af oktober. Så snart
man far hem lökarne, uppackas de
genast och läggas på ett luftigt, skuggigt
ställe att torka. Att under några
dagar utsätta dem för en torr värme af
omkring 25—30 grader befordrar
blombildningen. Skulle lökarne vid deras
ankomst visa rötter, något som lätt
kan hända, om de anlända sent på
hösten eller hafva skickats lång väg,
måste de genast planteras. Finnas
några sidolökar, borttager man dem
försigtigt. Då lökarne skola planteras,
bör man naturligtvis afskilja dem, som
äro sjuka eller förvuxna. En god lök
är fast, har glatt skal, fjellen tätt
sammanslutna i spetsen och en frisk
rotkrans.
Hyacinterna böra planteras i krukor
af 5 tums höjd och 3|—4 tums
diameter. Man kan för det vackra
utseendets skull gerna använda glaserade
krukor, dessa skada ej hyacinterna,
ty de behöfva och tåla stor fuktighet
under sin korta blomningstid. Nya
krukor böra läggas i vatten, innan de
begagnas, för att sålunda bortskaffa
under bränningen vidhäftade kalk- och
askpartiklar, hvilka annars skulle döda
de unga rötterna. Jorden bör utgöra
en blandning af vanlig god
trädgårdsjord, som dock icke får innehålla färsk
gödsel, uppblandad med ungefär J ren
sand. Man kan ock lägga litet
kalisalpeter eller vanligt koksalt till större
mängd i jorden; detta befordrar
utvecklingen af stängeln, hvilken
understundom icke vill höja sig öfver bladen.
Sedan jorden blifvit häld i krukan,
skakas den tillsammans, men hoptryckes
icke. Ofvanpå jordeu som bör gå till
kanten af krukan, lägges en liten hög
fin flodsand, på denna sand sättes löken
och nedtryckes så djupt, att dess hals
står något öfver krukans öfre kant.
För stt kunna med fördel drifvas,
måste lökarne väl hafva tagit rot,
något som endast kan ske vid låg
temperatur och ständig fuktighet. Ställer
man krukan der det är varmt, torkar
jorden; vattnar man då, så stores
rotbildningen. Ändamålet kan derför
egentligen vinnas endast derigenom, att
krukorna nedgräfvas på ett torrt
trädgårdsland och täckas med ett 6 till 8 tums
djupt jordlager. På hösten, när det
blir kallt, höljes platsen med löf eller
strö, dock endast så tjockt, att kölden
icke kan nå krukorna. Den som ej
har tillgång till ett trädgårdsland,
fyller en stor kista med jord och håller
jorden fuktig genom vattnande. I
slutet af december, någon dag då vädret
är mildt, uppgräfvas krukorna från
trädgårdslandet och insättas i
vinterqvarter. Detta anordnas bäst på
följande sätt: uti en frostfri källare
insätter man en lår eller djup låda fyld
med sand, hvaruti krukorna nedsättas
och betäckas med ett ungefär tre tum
högt lager af sand, som hålles fuktigt
medelst vältning, hvilken bör
verkställas hvar åttonde eller fjortonde dag.
Vi komma nu till den egentliga
drifningen, hvilken sällan bör ske fore jul.
Innan krukan sättes in i drifrummet,
gör man den väl ren och genomvattnar
den derefter med varmt vatten. Det
är nödvändigt att till en böljan ställa
den i mörker. Har man icke något
mörkt rum, måste man ställa små
krukor, strutar och dylikt öfver löken, till
dess att stängeln höjt sig 3—4 tum.
Först då är det tid att ställa krukan
i dagsljuset. Tills dess att de enskilta
blommorna börja utveckla sig, skall
krukan stå på ett varmt ställe, derefter
något svalare, men helst i solen. Så
snart blommorna böljat öppna sig,
sättes hyacinterna kallare. Bäst egnar sig
då ett kallrum, som värmes genom
kringliggande, eldade rum. Före och under
blomningen fordra de riklig vattning.
Då blomstringstiden är förbi, minskas
småningom vattningen och löken får
stå i den torra jorden till nästa år,
då den åter kan drifvas, ehuru den då
ger dåliga blommor. Fanny—g.
Köket.
Ett ord om våra köksknifvar. Utom
passande köttknifvar i olika storlekar
borde i köksbordslådan äfven fiunas
flere små handterliga knifvar med kort
skaft och till en spets formadt blad
(som på en pennknif) till att rensa
grönsaker, skala frukt, potatis m. m.;
— och synnerligen noga bör
husmodern ge akt, på, att den enkom för lök
bestämda och den, som ärjjsittknif, bära
sitt säkra märke och ej begagnas till
någonting annat. Aldrig må det
tilllåtas pigan att använda bordsknifvarne
till köksbehof, och ej heller att
köks-knifvarna begagnas vid stekning af
biff, kotletter, potatis etc.; de fara
rysligt illa af hettan; man har ju s. k.
pannkaksspadar till detta ändamål.
Fiskknifvar finnas nu rätt praktiska i
handeln, på ena kanten försedda med
hvassa uddar till fjällning och på den
andra så starka, att man med lätthet
dermed kan sönderskära tjocka
ryggben, Stenia.
Att skura knifvar. Min
knifskurnings-apparat är mycket enkel. Den består
af ett smalt skärbräde, på hvars ena
ända jag låtit bleckslagaren anbringa
en låda, försedd med skjutlock, hvilket
sitter på insidan åt brädet, så att efter
begagnandet det öfverflödiga
skurstens-pulfvret kan rinna till baka i lådan,
då brädet hänges på sin spik. I lådan
förvaras skurstenen, yllelappen samt
den i bruk varande råa potatisen. Att
doppa rå potatis i pulfvriserad
skursten är nämligen ett utmärkt bra sätt
att ögonblickligen skura anlupna och
fläckiga knifvar blanka. Man måste
sedan torka dem med papper eller en
linnelapp, och drar man dem derefter
genom yllelappen, som upptagit litet
skurpulfver i sig, så blifva de riktigt
fina och blanka. Till gaffelskurning
har jag en egen ställning i form af en
knif, hvars blad består af pressadt
sämskskinn, och med hvilken man
behändigt kan komma emellan »klorna:».
Stenia.
Efterrätter.
Majsenapudding. J liter mjölk
uppkokas. En rågad matsked
majsena-mjöl, ett ägg och helt litet, men god
mjölk vispas till samman och afredes
i den kokande mjölken. Socker och
vanilj efter smak. Uppslås i en med
matolja smord form för att kallna.
Uppstjelpes, garneras med sylt och ätes
med saftsås. Elsa.
Äggkräm. 1 liter mjölk uppkokas
med vanilj efter smak. 8 ägg, 2
skedar mjöl och 1 rågad sked socker
sam-manvispas och slås i den kokande
mjölken under ständig vispning.
Upp-hälles genast i geléskål och ställes att
kallna. Garneras med sylt.
Elsa.
Toaletten.
Utmärkt god aseptin. 8 ort
kryddnejlikor blandas med \ kanna vatten,
som är kokande, ställes derefter på
varmt ställe en half dag, blandas sedan
med 9 ort borsyra, som iblandas
medan satsen är varm, 7 ort glycerin
samt 5 droppar pepparmyntolja och
silas sedan genom filtrerpapper. Medan
satsen svalnar, bör den vara väl täckt.
Fanny —g.
Pomada, som befordrar hårväxten.
Tag hampolja, hönsister och honung,
lika mycket af hvardera, slå det i en
glaserad stenkruka och låt det stå på
lindrig eld att koka till en salfva,
hvarunder det omröres med en träspade.
Med denna salfva ingnides håret
morgon och afton. Fanny —g.
Tvätten.
Ni har ett bordtäcke, en schal,
klädning eller dylikt, som ni vill tvätta,
men är rädd, att färgen skall gå ur.
För att förekomma detta låter man
plagget först ligga ett dygn i en
lösning af 1 liter ättika och 4 liter
vatten. Sedan tvättas det som vanligt.
Men för att undvika s. k.
vattenskrynk-lor, urkramas ej vattnet vid sista
skölj-ningen, utan upphänges plagget, vått
som det är, på ett luftigt ställe.
Utilis.
Läkareråd.
Anna. Vi måste först, veta, hvarpå ert
»håll» beror för att kunna gifva er råd. Är
det muskelrheumatism, så äro kalla bad icke
lämpliga.
Zara. Om ni är fullt frisk, kunna vi ej
säga er något »botemedel- mot detta.
Dolorcs. tfe svar till Ina i n:r 9.
Dca. Är det ett organiskt hjertfel, hjelper
detta ej; deremot kan ni möjligen vänta er
någon nytta deraf, om hjertlidandet är af
nervös natur. Hvilketdera föreligger, kunna
vi naturligtvis utan undersökning ej afgöra.
— Kostnaden är naturligtvis olika efter olika
förhållanden.
Karin K. ber om råd för »ondt i bröstet,
och meddelar i öfrigt blott, »att hon måste
ligga på rygg en stund, innan plågorna släppa*.
Hur är det möjligt att tro oss kunna utan
undersökning lemna råd på grund af så
knapphändiga upplysningar?
Ingrid, J. Vi sända ej recept, hvarför ni
måste vända er till närmaste läkare för
receptets erhållande.
Maria H.m. 1) och 3). Tag tre gånger
dagligen^ tre stycken Pilulte Myrrhæ (mata.
Vistas så mycket som möjligt i det fria;
förtär mycket mjölk och mjölkmat. 2) Se svar
Ull A. T. i n:r 22.
Inquirer. 1) Då ni trots lämplig medicin
ej blifvit bättre, anse vi, att ni gör klokast i
att begagna sommaren till en badkur,
hvarvid en kallvattenkur torde tör er vara
lämpligast. 2) Dessa fläckar stå ej i samband med
ert andra onda, utan äro s. k. hudsvamp.
Använd ingnidningar och grönsåpa, tills fjällning
uppstår, samt bad i öppet vatten (om ni ej
får tillfälle till verklig badkur).
D:r -d.
Frågor.
N:r I 42. En flicka utan bildning, som
genom gifte »kommit sig upp», beder
vördsammast Iduns läsarinnor om upplysning :’finnes
det någon bok om etikettens fordringar i
synnerhet om en värdinnas pligter, och hvad
heter och kostar den boken? Vioki.
N:r I 43. En ung flicka frågar, om någon
af Iduns läsarinnor skulle vilja ge henne
beskrifning på en smakfull och treflig drägt,
passande till kostymering på en bazar. Svar
väntas tacksamt af Anna M. M.
N:r 144. Har någon af »Iduns, ärade
läsarinnor användt snörlifvet »La Sylfide*, sä var
god och yttra sig om dess ändamålsenlighet.
Derom beder Anna.
N:r I 45. På hvad sätt skall man bäst laga
smultronsaft och smultronkompott ?
Hildegard.
Svar.
N:r I 00. I den tiden då det var »modernt -,
målade jag mycket, på glas, och dessa taflor
äro fortfarande fullkomligt felfria.
De behandlades före målningen på följande
sätt:
Fotografien begjutes rikligt på båda sidor
med Transparentolja och lägges på en tallrik,
glasskifva el. dyl. samt får ligga till den blir
genomskinlig (ungefär 12—24 timmar); den
skrapas då väl ren från oljan (som hälles
äter i flaskan) samt torkas väl medjren, mjuk
trasa. Så har man till hands en liten flaska
rof-olja. Nigra droppar hälles på trasan och
sä torkas fotografien ater väl. Ett stycke vax
pasta lägges midt på glaset, fotograflen på
den, utspacklas sedan försiktigt, värmes
emellanåt på ett ljus el. spritlampa. Tillses, att
pastan ej borttages, utan ligger tjock kring
kanterna, något under och något utom
fotografien. Bestrykes med rof-olja innan
målningen börjar. Oljefärg användes.
Transp.-oljan löser pastan, var försiktig
med den och torka väl fotografien.
Tillbehören fås i Hansens färghandel,
Arsenalsgatan, Stockholm. von S—n.
Breflåda.
C. A. A. Yi ha grundad anledning råda
er ej alls anlita den nämde
»geschäftsmannen», då vid flere tillfällen tydligt framgått,
att hans läkekonst heter — humbug.
Rakel B. Hjertligt tack. Det insända
riktigt anländt, fast något forsenadt. Fru L:s
porträtt kommer med snaraste.
Prenumerant i Finland. Tack. Skàll
användas vid lämpligt tillfälle. Red.
Innehållsförteckning:
Anna Wahlenberg-Kjerrman. (Med porträtt)
af J. N—g. — Ett farligt oskick; några små
iakttagelser af Mathilda Langlet. — En blick
framåt; prisbelönad dikt af Ver na. —
Vänskap ; af A. K. B. — Tillämpad räknekonst:
af Ph. Brunner. — Iduns sjette pristäfling.
— Tankekorn. — Biodling såsom en
inkomstkälla för fruntimmer; af Fru Fransiska. —
Ett storstadsbarn; ber. för Idun af Johan
Nordling. (Forts.)
För sommaren. — Fönsterträdgården. —
Köket. — Efterrätter. — Toaletten. —
Tvätten. — Läkareråd. — Frågor. — Svar. —
Breflåda.
242
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
