Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. 17 januari 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnan
MBB
■ii
IäHHH
«wPI
iiniiaiiiis
N:r 3 (109) Fredagen den 17 januari 1890. 3:dje årg.
B yr å:
Drottninggatan 48, en tr.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (=10 stafvelser).
Utländska annonser 50 öre raden.
Tidningeu kostar
endast 1 kr. för kvartalet, med
Iduns- Mode- och Mönstertidning
1 kr. 65 öre;
postarvodet inberäknadt.
Redaktör och utgitvare:
FRITHIOF HELLBERG.
Trädas å hyrän kl. 10—11.
Allm. Telef. 6147.
XJtg-ifning-stid:
hvarje helgfri fredag.
Lösnummerpris: 15 öre.
Prenumeration sker
I landsorten: å postanstalterna.
1 Stockholm: hos redaktion« n, i bok-
lådorna samt A tidningskontoren.
^FYistorien om det ty-
A|c I ska rikets seger-
’<3-’ krönta enhetskamp
är af det oförgängliga
slag, att personer och
händelser te sig snarare
större än mindre, då de
betraktas i perspektivet
af ett längre tidsafstånd.
Det gäller om de ledande
männen, det gäller äfven
om kvinnorna, ty äfven
i den historien har kvin-
nan haft en uppgift att
fylla vid mannens sida
och har fyllt den äfven.
Bland kvinnorna hade kej-
sarinnan Augusta som
kejsar Wilhelms maka
högsta rangplatsen, och
den visste hon genom sin
egen begåfning och verk-
samhet att försvara, lik-
som äfven hennes make
icke blott var den krönte
representanten af storver-
ket, utan däri hade in-
satsen af en ihärdig lifs-
gärning.
Genom sin härkomst,
sin ungdoms utveckling
och sitt däraf erhållna
skaplynne blef kejsarin-
nan Augusta representa-
tivt den sammanbindande
länken mellan det natio-
nela verkets skönliterära
grundläggning och dess
med politisk och militä-
risk dådkraft genomförda
fulländning. Kejsar Wil-
helms, Bismarcks och
Moltkes tid skulle aldrig
blifvit livad den blef, om
is#
ariCV®’
HHB
Äg»
Enkekejsarinnan Augusta af Tyskland.
icke Gothes, Schillers,
Herders och Wielands ti-
dehvarf anslagit den ty-
ska nationalstämningeus
djupaste strängar och väckt
tro på en stor framtid.
Det lilla Weimar blef så-
lunda föregångaren till det
stora Berlin. Lilla, ja,
om man mäter med ka-
sernmått; men mäter man
med kulturmått, då får
man fram det stora Wei-
mar, mot hvilket Berlin
både var och förblir li-
tet. Sistnämnda mått vi-
sade Napoleon, att han
något förstod sig på, dä
han lofvade hertig Karl
August att blifva stor-
hertig, ty den weimarska
arméen kunde sannerligen
icke på något nämnvärdt
sätt förstärka Rhenföv-
bundets truppkontingent.
Då prinsessan Augusta
föddes (1811), var väl det
weimarska tidehvarfvets
sol nära sin nedgång, men
hon lyste ännu, och hon
lyste klart. Schiller och
Herder voro döda, Wie-
land en ålderstigen gubbe,
som väntade sitt snara
slut ; själfve hertig Karl
August (han antog 1815
definitivt titeln storher-
tig) började redan af årens
skröplighet få påminnelse
om, att han i sinom tid
skulle lemna plats ät
tronföljaren, åt sin son
prins Karl Fredrik, hvars
dotter Augustas döpelse-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
