Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. 24 januari 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1890 41
I D U N
Iduns läsarinnor
bedjas uppmärksamma annonsafdelningens rubriker
ffiänstsöfonde och Lediga platser.
Red. befordrar gärna alla inkommande frankerade svar,
som bära tydligt annonsnummer eller signatur, till annonsör,
som vid annonsens insändande meddelat Red. namn o. adress.
Bäst är att vid annonsens insändande bifoga likvid i pen-
ningar eller gångbara frimärken. Hvar och en kan själf be-
räkna annonskostnaden, enär hvarje tiotal stafvelser bilda en
rad à 25 öre. Minst fyra öfverskjutande stafvelser räknas som
full rad. Sålunda räknas 87 stafvelser som 9 rader; 82 staf-
velser som 8 rader.
Alla lättforstådda förkortningar äro tillåtna.
Idun är för kvinliga tjänstsökande bästa annonstidning!
Allt, töm rör damernas värld, annonseras bäst i Idun!
itillsammans så, att en svart blir på
Ihvardera sidan och en på midten, sy
sedan öfver hvarje söm oeh rundt om
hela stycket med guldgult garn s. k.
»kråkspark». Dynan stoppas med två
hvarf vadd och fodras med svart bom-
ullskypert. Tvinna en tjock kordong
af två länkar svart och en länk blått
garn och fäst den rundt om ytter-
kanten. I nedre kanten fästas med
stoppnål fyra decimeter långa trådar,
tio tvarta och tio blå (hvarannan hela
bredden utefter), den ena tråden tätt
invid den andra. Sammanvik den
dubbelt (2 dec.) och knyt fransen till
ett galler. Maria.
Soppor.
Soppor, som skola afredas med grädde
skära sig ej, om grädden kokas upp i
särskildt kärl och tillsättes medan den
sir varm. Finnes ej grädde, kan upp-
kokad mjölk i stället användas, men
då bör en ägg-gula vispas i soppskålen
med några skedar af den varma sop-
pan, innan den upphälles. Den kokade
grädden har, som man vet, en alldeles
olika smak med den okokade, hvilket.
måste ihågkommas då den användes
till afredning. Afredda soppor äro
svåra att förvara, ty de surna lätt och
böra ej tillredas i större kvantitet, än
som fordras för tillfället.
Köket.
Anka väljes med mjuka fötter och
fast fylligt bröst; de tama hafva gula
fötter och de vilda (änderna) röda.
Fårkött bör vara fast och högrödt
med styft, hvitt fett, samt anses bäst
då fåren äro 3—5 år gamla. Om krea-
turet varit mycket ungt, kännes köt-
tet mjukt, då man nyper däri ; om det
däremot varit gammalt så skrynklar
köttet sig, då man nyper däri, och bi-
behåller sedan dessa skrynklor. Fet-
tet på unga får kan lätt sönderdelas,
men på de äldre sammanhålles det
med hinnor. Då fåret varit angripet
af rötfeber, är dess kött blekt och fet-
tet gulaktigt, hvarjämte köttet lossnar
från benen och små vattendroppar ut-
pressas, då man trycker därpå. Ham-
meln eller vädurens kött värderas högst
och igenkännes på de stora fettklum-
parne på insidan af låret. Gotländskt
fårkött anses med skäl som det fina-
ste och erinrar till smaken något om
rådjur, emedan fåren på Gotland till-
bringa hela somrarne i nästan vildt
tillstånd. Allt fårkött är bäst om hö-
sten.
Oxkött. Godt oxkött har frisk hög-
röd färg med ljust gulaktigt fett och
mjuka muskler, kokött har fastare
muskler och hvitare fett, men ej så
högröd färg. Dåligt kött af illa un-
derhållna eller allt för gamla kreatur
igenkännes därpå, att köttet är mörkt
eller blåaktigt och fettet mörkgult och
segt. Om kreaturet varit mycket gam-
malt, synes en hård sena mellan köt-
tet vid refbenen. Om köttet, då man
trycker därpå med fingret, åter hastigt
höjer sig, är det af ett ungt djur, men
om det däremot höjer sig långsamt,
eller om fördjupningen kvarstår, så
har kreaturet varit äldre och köttet är
af mindre god beskaffenhet.
Kalfkött bör vara hvitt, med klart,
nästan genomskinligt fett, men köttet
kan stundom vara välsmakande, om
äfven färgen är något mörkare. Det
påstås, att en del slagtare åderlåta kalf-
varne före slagtningen för att köttet
skall blifva hvitare, men det blir då
äfven mera torrt och smaklöst. Då
fettet kring Djurarne är hvitt och fast,
är köttet vanligen af bästa sort och
alldeles färskt. Det kan ej förvaras
så länge som köttet af äldre kreatur,
isynnerhet under varm eller fuktig vä-
derlek. Dåligt kalfkött är fläckigt
och svampigt, med mjukt och fuktigt
fett. Medelstora, feta kalfvar hafva
bättre kött än de större och något äl-
dre. Kalfvens kött anses ej fullt nä-
rande, förr än den är 2 månader. Köt-
tet af kvigkalfven föredrages framför
tjurkalfven.
Om skumning af buljong och kött-
soppor. Detta är ett ganska viktigt
kapitel, i synnerhet för oerfarna koker-
skor, som hvarken förstå, huru ytterst
nödvändig skumningen är eller rätta
sättet att gå tillväga därvid. För det
första måste man ihågkomma, att fettet
är af två slag, af hvilka det ena hård-
nar och bildar en fast kaka, då soppan
kallnar, och således utan svårighet kan
borttagas, under det det andra förblir
flytande. På soppa, t. ex af fårkött,
samlar sig allt fettet i en dylik hård
kaka då soppan kallnar, och då kakan
aftages är soppan alldeles fri från fett;
kokas soppan däremot på fläskkött,
blir fettkakan ej så hård, och äfven
sedan den borttagits, finnes soppan be-
mängd med fett. Samma förhållande
är äfven, då soppan kokas på blandadt
kött och på ben. För att kunna bort-
skumma det feta låter man soppan
kvarstå mycket länge öfver elden att
småkoka under ständig skumning.
Detta sätt är äfven det enda möjliga,
då man vill borttaga det feta på sop-
por, som varit afredda med smör.
En kokerska får aldrig öfverlemna
sig åt den villfarelsen, att soppan är
fri från fett, därför att den hårda fett-
kakan därpå borttagits, medan soppan
var kall, och detta skall hon snart
inse, om hon ånyo uppkokar soppan,
ty då den kallnar för andra gången
bildas åter en fettkaka därpå.
Ett sätt att borttaga det feta hasti-
gare än genom skumningen och utan
att låta soppan kallna, men som vi
dock ej vilja rekommendera, är att
fylla en liten skål med soppa samt att,
då fettet samlar sig på ytan, luta litet
på skålen och blåsa fettet öfver dess
brädd. Detta går ganska hastigt och
endast helt obetydligt af soppan går
förlorad. De flesta finna dock detta
sätt mindre angenämt, hvarför vi nu :
skola beskrifva en annan metod, som ;;
i alla hänseenden är vida att före-
draga.
Skumningen fortsättes så länge fettet
sprider sig jämt öfver hela ytan och
kan borttagas, utan att för mycket af
soppan medföljer, men då det endast
bildar små droppar eller pärlor, trycker
man ett rent, hvitt läskpapper lätt mot
ytan, hvarigenom fettet fastnar därvid.
Sedan man upprepat detta några gån-
ger, är vanligen allt fett försvunnet.
I synnerhet då buljong beredes för
sjuka, är det särdeles viktigt att på
detta sätt frånskilja det fett, som ofta !
kan varaj skadligt för dem, och som
alltid ger soppan ett osmakligt utse-
ende.
Risotto à la milanaise. Man bryner
213 gram (| ®) smör, lägger däruti
50 cl. (1| kvarter) torra risgryn, som
omröras flitigt, tills de äro ljusbruna,
då ilägges en finhackad lök att brynas
därmed. Därefter påspädes buljong
1 liter 31 cl. kanna). Då denna
inkokt under ständig omrörning blan-
das massan med 2:ne händer parme-
sanost (rifven). îrix.
Slakt.
Att salta skinka, 320 gram salt, 55
gr. salpeter, 55 gr. starkpeppar, 25 gr.
kryddpeppar, 4 dl. sirup, litet ingefära.
Detta gnides på båda sidor, och skin-
kan vändes hvarje dag under 3 veckors
tid, hvarefter den är färdig att rökas.
Hedvig G.
Jag använder alltid vid nedsaltning
af kött groft bergsalt samt saltbitter,
som jag strör emellan hvart hvarf kött ;
har jag på våren tyckt, att laken ej
varit klar, då har jag blott låtit den
€å ett uppkok, skummat den väl samt,
««2 .kali, åter slagit den öfver köttet.
Linchen.
Huskurer.
Frostmedel. I Idun ha redan förr
osrm åren åtskilliga medel mot frost-
■skador i händer och fötter angifvits.
I dag meddelas emellertid ett nytt,
ypperligt recept. Man skaffar sig på
apoteket 10 gram Iehtyol ammon. och
10 gram vaselina flav. Väl blandade
gifva dessa ämnen en visserligen till
utseende och lukt obehaglig salfva, hvil-
ken man om kvällen stryker på de
sjuka ställena och omlindar med en
mjuk linneduk. Kedan efter några få
dagar, skall man förnimma, betydlig
JindrÎBg och snart vara kvitt det onda.
D:r P.
■Illtedel mot bleksot. 55 gr. pomerans-
skal, 25 gr. milifolium, 40 gr. fin
äakrits, 12 dl. vatten kokas tillsamman,
tills det återstår 8 dl. Silas och får
kallna. Tillsättes sedan med för 25
Öre dubbla malörtsdroppar, 15 öre järn-
droppar. Tages 1 vinglas morgon och
afton före maten. Kaffe, syrlig och
rökt mat undvikes. Hedvig G.
Hvarjehanda.
Taffelprydnad. I denna bjudningarnes
tid göras oupphörligt nya, vackra upp-
finningar till prydande af bordet. Så
fäster man vid den med en färg bro-
derade bordlöparen på bestämda mel-
lanrum atlasband i broderiets färg,
som mellan kuverten löpa ända fram
till bordkanten och här sluta i en liten
rosett. På midten mellan kanten och
bordlöparen fästes så en matsedel och
en liten bukett friska blommor; bägge
delarne skola alltid befinna sig till
venster om gästen. Finnes ej bord-
löpare, så räcka banden från den ena
bordskanten till den andra. Färgen
väljer man då, passande till servisen,
så att det hela verkar harmoniskt.
La comtesse.
Af kulört silkespapper kan man på
en kort stund förfärdiga en ganska
näpen lampskärm i form af en ros.
Man tager ett papper af ungefär 20
centimeters storlek, viker först ihop
det en gång, därefter en gång till, så
det bildar en fyrkant, därefter viker
man det tvärs öfver, så det blir fyr-
kantigt. Sedan klipper man rundt
omkring, så att det uppviket bildar
en åttabladig stjärna, så fortsätter man,
tills man får 14 stjärnor allt mindre
och mindre. Sedan viker man hvarje
blad öfver ryggen på en bordsknif och
skjuter sakta ihop det, så blir det
krusigt. Sedan fäster man ihop alla
stjärnorna; i midten sätter man ett
par stjärnor af annan färg. Idiss.
Prisfrågor IV—VI.
(Af samtliga till Redaktionen
iüsända frågor, afsedda att införas
â vår vanliga afdelning för »Frå-
gor och svar», utvälja vi till
hvartannat nummer tre, hvilka vi
numrera i särskild följd med ro-
merska siffror. För det bästa oeh
niest uttömmande svaret å någon
af dessa tre frågor, hvilket in-
sändes inom 14 dagar efter det
resp. numrets datum, utbetalas för
hvarje gång
ett pris af tio kronor,
förbehållande vi oss att på öfligt
sätt få efter godfinnande begagna
oss af äfven ej belönade skrifvel-
ser.)
IV. Hvad bör inbegripas i ett litet
husapotek på landet, där tillgång till
omedelbar läkarvård ej alltid finnes, och
huru bör det förståndigt handhafvas?
Ella.
V. Om en god oeh rationel metod
för våningens dagliga städning beder
En ung husmor.
VI. Finnes något verkligt bekvämt,
föga tidsödande och ekonomiskt sätt att
i ett mindre hushåll för hvarje dag
åstadkomma nödigt behof afhembakadi,
färskt brödt »Älsklingen.»
Frågor.
N:r 37 1. Frågas om någon af Iduns läsa-
rinnor vill gifva beskrifning på god lefverkorf?
Hertha.
N;r 372. Hvar erhålles billigaste mönster
till den nu moderna skånska väfnaden (kraft-
dukagång m. m.)? Svar till
»Fru på landet».
M:r 373. Frågas om någon af Iduns läsa-
rinnor skul’e viija lemna mig något vackert
mönster till en divanbordsmatta (flossaväfnad)
samt säga rmg, huru stor en dylik matta bör
vara, vore jag mycket tacksam. Agda.
N:r 374. Hur skall jag få mina fönster
fria från is? Så fort temperaturen går under
noll, infinner sig gifvet den otrefliga is-skorpan
pä fönstren och tar ifrån oss vår annars så
förtjusande utsikt öfver Humlegården.
Ester.
N:r 375. Kan någon af Iduns ärade läsa-
rinnor upplysa mig om bästa och billigaste
medlet att fylla en smal öppning mellan
tvänne framtänder med? (Jag har betalt tand-
läkare 8 kronor för en fyllning; den varade
endast några månader. Men det har jag ej
råd till vidare). ^ O. G.
N:r 376. Anhålles att få anvisning pä nå-
gon populär karta öfver stjärnhimmeln, där
konstellationerna stå utsatta.
Prenumerani i Caristad.
N:r 377. __ Såsom prenumerant tager jag mig
friheten fråga, på hvilket vis en flicka kan
taga ett lån för studiers idkande. Emy.
N:r 378. »Böra äktenskap mellan kusiner,
änskönt de i lag äro tillåtna, ur andra syn-
punkter undvikas?»
»Personligen intresserad».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
