Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. 24 januari 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 IDUN 1890
parna där inne. För sent? Fans det ingen
bot, ingen? Hade hon ingen möjlighet, ej
en enda, i lifvet kvar att kunna godtgöra?
Två lif förspillda — det var för mycket. —
— —- — — — — — Det stod inte till
att bära. — — —–––- — Hon sjönk
pä knä vid den låga länstolen, och i sin tår-
lösa smärta vred hon händerna, förtviflad —
hela hennes späda kropp skälfde af under-
tryckta snyftningar. — — — — —–––––
––––––––––––––––––––––––––- Hon
borrade ned hufvudet bland brefven — —
— — -— vaggade fram och åter som under
en olidlig smärta. — ■— — — — — —
Plötsligt lyfte hon upp det lidande ansik-
tet, en ny känsla kom hjärtat att slå än vil-
dare, ––––— — ack jo, det fanns bot!
hon älskade — — — — — — och med
hvarje tung och het tår, som nu föll öfver
brefven, kom också en kyss.
Ja, hon älskade! Räkningen skulle nu
göras upp — döden hade icke tagit allt
hopp med sig — när hon nu hade kärleken,
och så sorgen till, skulle hon inte vara
i stånd att då bruka de krafter, han sagt, att
hon egde, och göra sitt lif sådant, som han
velat ha det? Och med hvarje gjord upp-
offring och hvarje vunnen seger skulle hon
ju närma sig det, hade han sagt — och då
kanske också få försoning och frid.
Men hvarför måste hans hjärta brista först
för att lära henne detta, för att fylla hennes
med kärlekens kraft? Det hade ju varit så
mycket bättre och lättare att älska tillsam-
mans än på detta sätt, en och en hvar på
sin tid . . .
Bidrag i alla ämnen mottagas med tacksamhet.
Wt
Förslag till matordning för veckan
26 jan.— I febr.
Enklare hord.
Söndag: Soppa på blomkål, kyck-
ling, chokoladpudding.
Måndag: Fläskkorf med grönsaker,
(italiensk ehipolataragu), puré på ris-
gryn.
Tisdag: Kalfkyckling, pärlgryns-
välling.
Onsdag: Sylta och rötter, soppa
på kalfsvans (tillredes som oxsvans-
soppa).
Torsdag: Fårkotlett med löksås,
puré på potatis (parmentifere).
Fredag: Stufvade aborrar, soppa
på höns (Cochy See)!
Lördag: Surstek med makaroni,
fruktsoppa.
Recept.
Fläskkorf med grönsaker (Chipolata-
ragu). 1) finare: Morötter, skurna
som korkar, kokas i buljong; rostade
och skalade kastanier, champignoner
och magert färskt fläsk tillsättas och
få koka med morötterna, hvarefter
kokta prinskorfvar och sönderskuren
öfverblifven kokt eller stekt fågel till-
sättas; alltsammans får därpå stufvas
med en sås, beredd af smör, hvari man
inarbetat en matsked fint hvetemjöl,
och hvilket därpå fått fräsa tre à fyra
minuter, hvarefter starkt hopkokt bul-
jong äfvensom ett glas madeira blifvit
tillsatt under kokning, till dess såsen
blifvit simmig.
Denna ragu kan äfven användas som
garnityr till fågel, anka, höns, kalkon,
gås, äfvensom till kalfstek, men då
uteslutes den sönderskurna fågeln.
2) Enklare: Vanlig god fläskkorf
kokas på vanligt sätt, hvarpå den sön-
derskäras i skifvor, hvilka tillsammans
med kokt eller stekt kalfkött, skuret i
tärningar, kokta morötter, kokt pota-
tis eller kastanier jämte en knifsudd
socker få koka i buljong eller i spadet
af fläskkorfven, till dess en någorlunda
tjock stufning åstadkommits. Ganska
god.
Chokoladpudding. Chokolad, mjöl,
smör och mjölk röras väl, tills dess
att allt är väl blandadt, hvarpå det
kokas, tills dess det släpper pannan,
då det aflyftes, ett ägg tillsättes och
massan får svalna; 5 till 7 äggegulor
vispas 10 minuter med socker, inblan-
das därpå i massan, hvarefter de till
hårdt skum slagna ägghvitorna till-
sättas. Nu hälles allt i smord form,
som nedsättes i vatten och får koka i
omkring 2 timmar. Serveras med
vaniljsås. Serveras både kall och varm.
Om socker och chokolad användas,
tages mindre socker och mera chokolad.
3) Puré på potatis (Parmentière).
Denna puré, som fått sitt namn efter
den person, som införde potatisodlingen
i Frankrike, Parmentier, tillredes på
följande sätt:
Potatis kokas mjuk med buljong och
drifves två gånger genom hårsilen ;
mera buljong tillsättes, och allt får un-
der jämn omröring uppkoka. Den af-
redes med grädde och smör och ser-
veras med rostadt bröd i skifvor eller
croûtons.
Man kan äfven tillsätta sparrishuf-
vuden med små morotkulor i stället
för croûtons. Likaså kan vatten an-
vändas i stället för buljong, men då
tages mera smör.
O. H. D.
Bostaden.
Kalendrar. På det nya året kan
man göra många personer, herrar som
damer, glädje med en kalender, och
därför vilja vi gifva anvisning till att
framställa några mindre vanliga ar-
tiklar i denna väg. Mycket nätta äro
t. ex. små tamburiner, hvilka man kan
köpa i hvarje konsthandel att sedan
måla något på. I tamburinens spända
skinn gör man med en skarp penn-
knif i sned linie bredvid hvarandra
tre dubbelinskärningar, genom hvilka
man drar färgade atlasband, på hvilka
månadernas namn, dagarnes namn
och datumförteckning från 1 till 31
målas med svart. Vid bandens ändar
fästas, sedan de dragits igenom, små
pinglor. Eundt om utanpå garnerar
man tamburinens kant med pompon-
fransar och, om man det kan, målar
man på skinnet blommor, insekter
m. m. Bestämmandet af färger och
storlek öfverlemnas åt den individuella
smaken. — En kalender med liknande
apparat för data kan man förfärdiga
genom att bekläda ett fyrkantigt stycke
kartong med brokig damast, hvars
mönster man utsyr med guld och silf-
ver, med fina metallpärlor och paljetter.
Banden därtill tagas äfven i möjligast
rika färger, och fäster man i ändarne
små bjällror eller små tofsar af metall-
pärlor. En guldsnodd omramar kalen-
dern, som förses med två runda öglor
till upphängning.
— För kalendrar till afrifning be-
kläder man ett stycke kartong med
något tyg, som man rundtorn, till vid
pass tre fingrars bredd, rikt broderar
i något vackert persiskt mönster ; sedan
låter man bokbindaren fästa datum-
packen i midten. På så vis kan man
utstyra dessa små bohagsting synner-
ligen smakfullt.
Båkning-.
De bästa pepparkakor. 32 cl. (1 kvar-
ter) brun sirup och 425 gram (1 ®)
socker uppkokas och står, tills det
blir kallt. 4 ägg, 8 cl. (1 jungfru)
smält smör, 12 cl. (1J dito) grädde,
13 gram (1 lod) pottaska, 850 gram
(2 ®) mjöl. Kryddnejlikor, litet krydd-
och starkpeppar iröres. Upplägges med
tesked i mycket små runda kakor på
spjället (lagom ugnsvärme). Trix.
Spritsbakelse. 267 gr. (63 ort) smör
tvättas och röres tills det blir smidigt.
425 gr. (1 ®) hvetemjöl, 212 gr. (J ®)
finstött socker, 1 äggula och hjort-
hornssalt till en ärtas storlek blandas
väl tillsammans, däraf lägges i spritsen,
och kramas ut längder, som formas
till S eller hvad fason man behagar.
Gräddas på väl smorda plåtar i ej för
svag ugn. Sophia.
Mandelberg. Tag 5 ägghvitor, slå
dem till hårdt skum, nedrör 425
gram florsiktadt socker; rör detta med
en silfversked åt en led en timma,
idryp under tiden 80 kub.-cm (3 tum)
ättika, några droppar i sänder; haf nu
tillreds 425 gram (1 ®) skållad, i fina
strimlor skuren och väl torkad söt-
mandel. Sedan mandeln är väl blan-
dad med den öfriga massan, formas
med en matsked och en tesked däraf
kransar eller hvad fasoner man be-
hagar på väl smorda plåtar; torkas i
svag ugnsvärme under ett par timmar.
Misslyckas sällan. Af denna sats blir
ungefär 60 st. Hilma.
Porla-skorpor. 2 liter 62 cl. (1
kanna) vatten, 425 gram (1 ®) smör,
425 gram (1 ®) socker, sammalet
hvetemjöl och jäst.
Gorån. 213 gram (| ®) smör smäl-
tes och röres hvitt — däri blandas
213 gram socker, lika mycket mjöl
samt 8 å 10 vispade ägghvitor. Degen
lägges med en sked i järnet. Vridas
som pappersstrutar. Serveras fyllda
med gräddskum med litet gelatin uti.
Hulda T........
Matlag-ning-.
Vinkaka. 5 ägg vägas, lika mycket
i vikt mjöl, socker, sötmandel (hel),
konfektfikon och russin. Allt samman-
blandas — hvitorna sist — och gräd-
das i form, som smörjas och mjölas.
Hulda T.........
>Prinskorf». Finmalet fläskkött spä-
des med kokt mjölk (likasom till fläsk-
korf), vidare tillsättes nejlikor, salt och
peppar. I stället för vanliga fjälster
användas fårfjälster, och knytas trådar
utefter hela längden, 4 à 5 cm. mellan
hvarje; rökas lindrigt. Hertha.
Dansk rödgröt. Till 1 liter 31 cl.
(1 stop) hälften saft och hälften vatten
sättas 80 gram (6 lod) sagomjöl eller
93 gram (7 lod) potatismjöl. Mjölet
iröres, innan saftblandningen sättes på
elden; då den satts på spiseln, röres
den ständigt, tills den kokt väl upp.
Vispas då starkt och slås upp att kallna.
Skall helst kokas dagen, innan den an-
rättas. Trix.
Hushållet.
Att länge förvara köttbullar. Förväll
köttbullarne, lägg dem sedan de kall-
nat uti en glasburk, fyll därpå god
buljong, att det står väl öfver kött-
bullarne, slå däröfver litet skiradt smör,
som bildar en tunn fettbotten till skydd
mot luften. Köttbullarne kunna då
sparas flere veckor och bli ej torra.
Hilma.
Tvätten.
Att tvätta normal-ylleunderkläder. Man
tillreder en kraftig såplut af bästa slags
såpa och har den högst 28 grader
varm. Häri doppar man hvarje sär-
skildt smutsigt plagg och låter såp-
vattnet väl blöta igenom, hvarefter
man låter dem ligga några timmar
eller helst öfver en natt. Efter denna
tids förlopp tillsätter man något ljumt
vatten och tvättar därpå, ej genom att
gnida, utan genom att stryka med
handen. Anbefallas bör, att man ej
låter tyget torka fullständigt, utan tager
in det i fuktigt tillstånd, stryker det
och ger det fason genom att draga
i det. —pp—
Fönsterträdgården.
Att blifva kvitt ohyra på växter med
så stora och jämförelsevis få blad som
källor är mycket enkelt. En grundlig,
tvättning af bladens såväl öfver- som
undersidor jämte bladskaften med ljumt
tvålvatten är tillfylles att tillintetgöra
ohyran, en ganska vanlig följd af dem
kvafva och varma luften i bonings-
rummen. Att vattna dem på fatet är
visst icke skadligt, de kunna till och
med ställas på fat, som ständigt hållas-
fyllda i vatten.
Bladlöss pläga ej angripa myrtnar,
utan hvad ofta benämnes med detta
namn är i stället s. k. sköldlöss,
hvilka till utseendet lika bruna upp-
höjningar sitta på grenarne och bla-
den, isynnerhet dessas undersidor. Att
bli kvitt desamma är minsann ej någon
lätt sak, då de innästlat sig på myrt-
narne med sina många och små blad.
Det enda, man kan göra, är dels att
med en spetsad pinne aflägsna så
många som möjligt, dels att tvätta,
växterna med starkt såp- eller tobaks-
vatten och sedan öfverspruta dem med
varmt vatten. Åro exemplaren små,,
så att det går för sig, är bäst att ned-
doppa hela kronan i såpvattnet samt
hålla den en liten stund däri och
skvalpa om vattnet, så att ohyran
lossnar. Fullt tillfredsställande blir-
ändå ej resultatet, enär man sällan
lyckas få bort all ohyran.
För att förhindra uppkomsten af
densamma böra myrtnarna under vin-
tern ej förvaras i varma rum, utan på
en plats, där temperaturen hålles foga
öfver fryspunkten. Genom då och då
företagna spritningar med rent vatten
böra de befrias från smuts, som samlar
sig på bladen. Om sommaren trifvas
de bäst på en halfskuggig plats i det
fria. Viola.
Handarbeten.
En stilfull och fin soffkudde. En fyr-
kant af någon vacker mörkröd plysch
spännes med foderdomestik upp i ta~
pisseribågen. Härpå klistras nu ett
urklippt löst och ledigt applikations-
mönster och öfver detta sys sedan
med guld och silfvertråd hvar annan
figur, ledigt sammansatt. Tar sig för-
träffligt ut och gör sin mästarinna
all heder. Guld och silfvertråden skola
ligga så tätt, att de helt täcka mönstret,
och det är just detta, som gör, att
arbetet ser så stiligt ut. Maja.
Billig och treflig gungstolsdyna.
»Kroka» fem längder, en decimeter
breda och så långa, man vill hafva
dynan. Två böra krokas af blått garn
och tre af svart. Sy på hvarje längd
med korsstyng en ranka, tre centim..
bred, af svart garn på de blå och med
guldgult på de svarta. Sy längderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
