Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. 7 februari 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G4 I DU N 1890
\
\
v
V
Förslag till matordning för veckan
9-15 febr.
Enklare bord.
Söndag: Soppa pä höns; höns med
ris och kurrysås ; choklad-blanc-manger.
Måndag: Potatissoppa; boeuf à la
mode.
Tisdag: Italiensk chipolataragu
(se n:r 4); soppa på berberis med
mandelklimp.
Onsdag: Polsk soppa; stufvad lake.
Torsdag: Hvitkål med frikadeller ;
pannkakspudding.
Fredag: Oxrullader; äggmjölk.
Lördag: Engelsk köttstufning; fisk-
soppa.
Recept.
1) Choklad-Blane-manger. I 3 deci-
liter vatten kokas 425 gr. vaniljchoklad
och då chokladen är smält lägges däri
12 à 16 skifvor gelatine, söm får smälta
i den kokande chokladen, hvilken där-
efter upphälles och ställes att svalna
något. 10 deciliter grädde vispas till-
sammans med 106 gr. socker. Då
blandningen blifvit tjock, ivispas den
emellertid afsvalnade chokladen däri,
upphälles i kristallskålar och får kallna.
Observeras bör att gelatinen flere tim-
mar bör ligga i kallt vatten, eller till
och med ett helt dygn, förrän den
skall användas, på det den bäska smak,
gelatine alltid har, må utdragas. Där-
efter silas den från vattnet, då den
skall användas.
2) Polsk soppa. En god buljong
kokas med tillsatts af flera goda röd-
betor. Till 3 liter buljong tagas un-
gefär 3 deciliter rödbetor skurna i fina
strimlor, hvilka få ligga en stund i
ättika, blandadt med litet vatten. Smör
fräses i en kastrull. Sedan rödbetorna
silats från ättikan, sättas de att koka
i smöret och få koka tills de äro mjuka.
Under tiden afredes buljongenmed smör
och mjöl, samt får därpå koka upp några
gånger och blandas tillsammans med
omförmälda rödbetsstrimlor, hvarefter
den uppkokas och är färdig. En rå
rödbeta rifves på rifjärn och därpå
hälles litet ättika, som får stå att draga,
tills ättikan fått en grann röd färg.
Häraf silas litet i anrättningsskålen,
jemte litet sur grädde. Soppan slås
härtill, vispas väl om och är färdig
att serveras. Skulle den vara för sur,
kan något socker tilläggas. Till sop-
pan serveras sviskonkorf och bohvete-
gröt, formad till små bollar, hvilka
stekas gulbruna i smör.
3) Engelsk köttstufning : I en osmord
blecklåda radas hvarftals skifvor oko-
kadt kött och rå potatis, hvarefter
lådan fylles med vatten och gräddas i
ugn. Om man så vill, kan man till-
lägga något lök och peppar äfvensom
salt.
Våra barn.
Många dåliga vanor vid skötandet af
små barn äro ännu outrotade, men
ingen är kanske så farlig som den att
sätta sig framför brasan med de små,
oklädda. Betänk hvilket drag, som
uppstår just där, om en person hän-
delsevis går i dörren till nästa rum,
eller om dörren står öppen och kanske
spjället i det angränsande rummet också
är öppet.
Låt inte barnsköterskorna använda
gamla osnygga svampar. S. k. tvätt-
lappar äro obekväma, bättre att sy
vantar af treflig kyprad handduksväf,
ungefär 20 cm. långa och 26 cm.
vida. En söm, en fåll och en band-
ögla att hänga dem uti — besväret
är ej stort, men den, som har flere
barn, behöfver minst ett dussin vantar.
Maja.
Bostaden.
Ett lätt sätt ati pryda möbier (af
mahogny eller valnöt) med sniderier
=1— —
är att på det blankpolerade träet upp-
rita ett plant renaissance-ornament,
hvars konturer skäras med sirjärn ; i
botten piqueras. Maja.
Mången tror, att den osunda fukten
efter skurning aflägsnas genom att en-
dast elda i rummet. Därigenom tor-
kar nog golfvet, men fukten fäster sig
vid väggar, tak och möbler; — vädra
ut duktigt först, elda sedan!
Maja.
Husg-erådet,
Att göra gammalt, mycket användt
porslin som nytt igen. En porslins-
servis får ofta ett mycket obehagligt
utseende, då den varit i bruk under
åratal. Emedan glasyren är afnött,
blir den spruckna ytan ofta smutsgrå,
och äfven med den mest omsorgsfulla
tvättning kan man ej få bort denna
färg. Tillreder man likväl ett fläck-
vatten genom att upplösa för 10 öre
soda, för 10 öre klorkalk och för 10
öre syrsalt i kokande vatten och låter
alla ingredienserna koka upp tillsam-
mans, kan man därmed få bort alla
dessa gråa fläckar. Man häller litet
af fläckvattnet på en djup tallrik,
doppar en tämligen stor borste i detta
och bestryker det porslin, som skall
rengöras, en gång därmed.’ Man låter
det sedan stå en stund på detta sätt
för att det gråa skall bättre upplösas,
upprepar denna behandling några gån-
ger och borstar därpå duktigt med
samma borste, då den obehagliga färgen
snart försvinner. Naturligtvis måste
man sedan skölja och tvätta porslinet
grundligt i varmt vatten. Använder
man detta förfaringssätt ordentligt, blir
porslinet åter bländande hvitt.
X. X. X.
Sönderslaget porslin och gias, som ej
efteråt varit i vatten, lagas säkrast med
diamantkitt. Finnes på alla apotek.
Det sönderslagna upphettas, likaså kittet,
hvarefter detta påstrykes. Ar ej på-
litligt, sedan flaskan varit uppvärmd
flera gånger. Maja.
Skafferiet.
Säkert sätt att förvara oxstek länge.
Späcka steken med fläsk, förväll den
hastigt i § vatten och £ ättika samt
peppar och lagerbärsblad. Låt sedan
spadet koka en stund och slå det öf-
ver steken, sedan det kallnat. Se till
att det står väl öfver både genast och
en tid efteråt. Får gärna stå, där det
fryser. Maja.
Några ord om kork och andra medel
att täppa tifl buteljer och glasburkar.
Att öl eller bornerande drycker bli
dufna eller syltade saker börja jäsa,
beror inte alltid pä, att dessa äro då-
liga, eller att de syltade sakerna ej
kokats tillräckligt omsorgsfullt, utan
har ofta sin orsak i sättet, hur man
täpper till kärlen. Till öl, som man
själf tappar, bör man använda riktigt
bra och mjuka korkar och hällre gifva
litet mera för dem, emedan torra
korkar eller en sämre sort icke är
lufttät, utan låter kolsyran tränga ut
och luften in. Ett bra medel är att
bestryka korkarne med paraffin eller
med vax, hvarigenom luften hindras
att tränga in. Blåsor och pergament-
papper bör man lägga några dagar i
glycerin, hvarigenom de bli mjuka
och porerna äfven tilltäppas. Sedan
blåsorna legat i glycerin, pressar man
ur dem väl och torkar dem ytterligare
litet mellan läskpapper. De blifva då
ej hårda och kunna användas flera
gånger. Glasproppar bör man ingnida
med paraffin, för att de ej skola fastna.
Alma.
Matlagning-.
Stekt hvitkålshufvud. Ett stort hårdt
kålhufvud afskäres alla gröna blad, och
med en smal uddhvass knif bortskäres
stocken. Hufvudet ombindes med se-
gelgarn, hålet efter stocken fylles med
en bit smör; litet peppar, salt samt en
sked sirap tillika med en sked smör sättes
i en stekgryta att på sakta eld brynas.
Spädes sedan med buljong eller kokt
vatten, men blott litet i sänder. Då
hufvudet kännes löst, när man förer
en gaffel igenom det, så är det färdigt
att serveras med bräckt skinka eller
köttbullar. Ivålhufvudet kan äfven
fyllas med köttfärs, blott man då gör
urhålkningen större. Ina.
Tunna pannkakor. 33 cl, (1 kvarter)
söt grädde vispas med litet socker, lé
cl. (2 jungfrur) hvetemjöl, 4 äggulor
samt 16 cl. (2 jungfrur) skiradt smör.
Nu spädes smeteu med 33 cl. (1 kvar-
ter) friskt vatten. Pannkakslaggen
smörjes första gången, ej vidare. Dessa
pannkakor gräddas så tunna, att de ej
behöfva vändas, ty de blifva ändå
styfva. Man kan vika dem öfver en
trädpinne som tunnrån eller hur man
behagar. Ina.
Kabiljo-pudding. Fisken bultas, för-
välles och hackas, uppblandas med lika
mycket i mjölk förvällda risgryn, 4 à 5
ägg, litet socker, hvitpeppar, salt samt
några skedblad skiradt smör. Gräddas
i ugn, men formen bör stå i vatten.
Serveras med rörd smörsås. Ina.
Efterrätter.
Tårta. Tag tre styfva pappersark
och rita en cirkel på hvardera, så stor
som tårtan önskas och klipp 6 cm.
(2 tum) utanför cirkeln. Tag så en knif
och vecka kanten, ett veck på hvarje
tum (hvar tredje centimeter) ungefär;
följ linien noga och tråckla till sist
rundt om kanten, så att den ej kan
gifva sig ut. Nu äro formarne färdiga.
Smörj dem väl med skiradt smör.
Väg 6 st. ägg och tag lika vikt
socker, vispa en timme. Tag ur vispen
och rör uti lika stor vikt hvetemjöl,
dela smeten i de tre formarne och
grädda i varm ugn. Om kakorna höja
sig ojämnt, hjälpes det lätt med en
hvass knif. Tag sylt eller vaniljkräm
att lägga mellan och lägg den öfversta
kakan med botten upp. Kanternajäm-
nas med en knif. Glaceras med vatten-
glasyr och garneras med sylt och ägg-
hvitsglasyr.
Inläggningar.
Eii uimärki sätt ait förvara spenat.
Spenaten plockas och skållas väl (inga
felaktiga och gulnade blad medtagas),
förvälles hastigt i kokande vatten, hvari
en bit soda lagts, upptages och utbre-
des på linne,’ och sedan den kallnat,
urkramas vattnet mycket väl. Där-
efter lägger man ett hvarf spenat och
ett hvarf fint salt (saltlagret så tjockt,
att det täcker spenaten) i en träbytta,
tills den är nästan fylld, hvarefter man
packar väl. En träbotten, som går
ned i byttan, lägges på spenaten och
ofvanpå denna en tyngd. Första och
sista hvarfven måste vara saltlager.
Spenaten står sig, sålunda behandlad,
året om.
När man sedan vid begagnandet
lägger spenaten i ljumt vatten och om-
byter detta ofta, dragés saltet hastigt
ur spenaten. Anna.
Hushållet.
Fläsk bör ligga i riklig lake året om,
men fram på sommaren bör laken upp-
kokas och skummas samt kan åter på-
hällas. En tyngd lägges öfver fläsket,
att det ej flyter, ty då härsknar det.
Kan ställas i svalt rum (ej källare).
Locket skall alltid ligga öfver, dock ej
helt slutet. Så behandladt fläsk håller
sig godt flere år. Att före stekningen
lägga det (afskuret) en minut i kokande
vatten, ger åt fläsket en mycket god
smak. Laken kan före kokningen, om
så bshöfs, tillsättas med salt och vatten.
Stina.
Handarbeten.
Att sticka nya »hälar» i gamla strum-
por sker bäst på följande sätt: den
gamla hälen klippes ur och maskorna
upptagas på 4 stickor. »Hälen» stickas
sedan på samma sätt som »tån», den
blir kanske något rundare än i van-
liga fall, men ändå rätt behaglig.
En gammal mamsell.
Fönsterträdgården.
Mot »mjöldagg» hos rosor nyttjas
svafvelblomma — köpes på apoteken
— hvarmed de öfverpudras, sedan de
först blifvit öfverspritade med vatten.
Fullt tillfylles är visserligen ej detta
medel, men något annat är ännu ej
bekant. Viola.
Insektspulfver, hvarmed törnrosorna
bepudras, är ett godt medel mot vissa
slag af ohyra, särdeles de gröna blad-
lössen, de vanligaste snyltgästerna.
Pulfret jemte den döda ohyran böra
genom spritning med rent vatten af-
lägsnas efter ett dygns förlopp. En
del större insektslarfver, som inrulla
sig i de späda bladen och uppäta dem,
uppsökas och bortplockas. En dekokt
benämd »insecticide», som finnes att
köpa hos fröhandlarne, är äfven ett
verksamt medel mot ohyra, men måste
användas med en viss försiktighet, enär
bladen lätt förderfvas, om det ej ut-
spädes tillräckligt. Viola.
Väfning.
Trefligt och starkt bomullstyg till
gosskläder. Tag mörkt och ljust bom-
ullsgarn n:o 20. Varpa med tre trå-
dar — tre hvarf med ljust, tre hvarf
med mörkt — alltså nio trådar i raden.
Låt tre trådar följas åt i solf och sked ;
tre i solf, tre i tand. Spola tre trådar
tillsammans och slå in två gånger med
ljust och två gånger med mörkt. Solfva
ingenstädes orätt, det blir ej endast
felrand, mönstret vänder sig upp och
ned. Maja.
Allmännyttigt.
Medel moi brännskada. Så snart
man brännt sig, skall man så fort som
möjligt anskaffa litet kolsyradt vatten,
slå detta öfver det skadade stället. All
värk försvinner, och intet fult märke
blir, när sårskorpan fallit bort.
Hildur.
Läkareråd.
Carlamanda. Då ingen värk eller smärta
förefunnits eller förefinnes, är det väl mindre
troligt, att sjukdomen är reumatism. Sna-
rare är det väl fråga om något nervlidande;
af hvilket slag är oss omöjligt att utan under-
sökning afgöra, liksom oek att tillråda någon
behandling. Viktigt är väl i alla händelser,
att han en tid afbåller sig från alla skrifgöro-
mäl.
Naemi. Fräknar kunna nog säkert aflägs-
nas, men därför fordras sä starkt verkande
medel, att deras användning måste öfvervakas
af läkare. Mildare medel äro osäkra och må-
ste i alla händelser användas mycket lång tid
för att göra någon verkan. Ett sådant medel
är en blandning af 50 delar bittermandclemul-
sion, 5 delar benzoetinktur och 1/2 del sublimat,
hvilket penslas pä 2—B gånger dagligen. Med-
let fäs ej utan läkares recept. Genom för-
siktiga ingnidningar af grönsåpa kan man ock
framkalla en affjällning af öfverhuden med
fräknarna.
Ruth. Just de födoämnen, Ni säger, att
flickan ej förtär, äro för henne de lämpligaste
och böra tills vidare uteslutande användas i
små kvantiteter hvar tredje timma. Gif henne
dessutom morgon och afton ett punschglas
kallt Carlsbadcrvatten.
24 år. Dä mage och lungor äro friska och
tänderna väl skötta, måste detta obehag bero
på en kronisk halskatarr, hvaraf Ni tycks
lida, och som Ni bör låta läkare behandla, dä
gurgling ej hjälper. Adress : Hamngatan 1 B,
d:r O. Håkansson, mottagningstid 1/2 1—B.
Nyförlofvad ficka. Se svar till Naima i
n:r 5.
Ruth. Tag på kvällen en tesked samman-
satt lakritspulfver. — Det torde vara skäl att
låta läkare göra en underlifsundßrsökning.
Namnlös. 1). Undvik så vidt möjligt alla
tankar åt detta håll. Förströ Er med arbete,
läsning, umgänge. Vistas mycket ute. Tag
tills vidare hvarje kväll efter kvällsmåltiden
1ty2 gram bromnatrium. 2). Ja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
