Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. 14 februari 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1890 75
Förslag till matordning för veckan
16—22 febr.
Enklare bord.
Söndag: Puré på jordärtskockor;
njurstek af kalf; gräddskum med sylt,
kallad alterationskräm.
Måndag: Imiterad korfkaka (med
användande af återstoder af kalfste-
ken); soppa på svinöron (recept i Iduns
julnummer).
Tisdag: Kokt salt fårbringa med
brynta rötter ; tisdagssoppa.
Onsdag: Kåldolma; vinsoppa.
T o rs d ag : Kokt rimsaltadt fläsk med
stekt hvitkål (recept i Idun n:r 6);
äggöl.
Fredag: Ugnstekt gädda med kap-
rissås; soppa på tupp (skotsk Cochy
Leeky).
Lördag: Stekt fläsk med bruna
bönor ; risgrynsvälling.
Recept.
Vinsoppa: Två tredjedelar vin (hvitt
vin eller marsala) och en tredjedel
vatten uppkokas med socker och ci-
tronskal, afredes med äggegulor, så att
soppan blir simmig, hvarefter citron-
eller apelsinsaft tillsattes. Apelsin-
eller citronskal, skurna i strimlor och
kokta i socker, läggas i soppan. Ser-
veras med makronbröd eller små socker-
bröd.
Soppa pä tupp: En tupp (ryska
höns duga också) kokas sakta 3 tim-
mar i buljong och skäres, sedan den
är fullkokt, i nätta bitar, hvilka för-
varas mellan två fat, så att de icke
torka. Till buljongen, i hvilken tup-
pen kokat, läggas 12 goda purjolökar,
skurna i tumslånga bitar, jemte ’ kilo-
gram risgryn, kryddas med peppar och
saltas efter behof. Kokas en half
timme, hönsköttet ilägges, och soppan
serveras het.
Detta är en skotsk nationalanrätt-
ning och synnerligen god till smaken
samt därjernte ock närande.
Gräddskum med sylt: Grädde vispas
till hårdt skum, och sylt (hallonsylt 3
matskedar, lingonsylt 1 matsked) ned-
röres varsamt däri. Upplägges hvarf-
tals med i sockrad grädde doppade
skorpor.
Denna i all sin enkelhet smakliga
anrättning har fått sitt namn alteret-
tionskräm däraf, att den, då en oväntad
gäst anländer, i första häpenheten van-
ligen användes af den altererade vär-
dinnan för att upprätthålla husets an-
seende.
O. Ii. D.
Tjenarne.
Ett godt ord finner en god vrå. En
härvarande husmoder hade stora an-
ledningar att vara missnöjd med sin
tjänstflickas uppförande och arbete och
uppsade henne genast. Hon öfvervann
sig dock till att säga åt henne i vän-
lig ton, då hon skulle flytta: »Om du
också inte har uppfört dig väl hos
mig, Anna, önskar jag dig dock af
hjärtat, att det må gå dig väl för fram-
tiden.» Körd öfver denna oväntade
vänlighet svarade flickan: »Ack, kära
frun, när frun är så god, vill jag inte
gå, utan att tala om, att köksnyckeln
också passar till skafferiet.»
Al. B.
Matlagning-.
Potatissallad, lagad på judiskt sätt. De
kokade och skalade potäterna skäras och
läggas i ett fat med ättika, hackad lök,
i tärningar skurna äpplen, peppar, litet
socker och olja. Det hela blandas väl
och serveras. Ofta ätes sallaten varm,
i det potatisen lägges i/varm ättika,
lök, äpplen, salt, peppar och socker
samt till sist i stället för olja smält
gåsfett.
Bagout på kalflefver. En god kalf-
lefver sköljes och lägges en timme i
I D U N
söt mjölk, hvarpå man flår af skinnet
och späckar den tält med fläsktärnin-
gar, som vändas några gånger i pep-
par och salt. 125 gr. smör smältes,
hvari tillsättes 3 charlottlökar, 2—3
nejlikor, litet citronskal, muskottblom-
ma och persilja. Lefvern vändes i
hvetemjöl, lägges i det kokande smöret
och brynes på båda sidor, hvarefter
man tillsätter 3 scorzoner, 2 hvita
morötter, 3 gula morötter, 1 palster-
nacka och 1 lök, allt skuret i tunna
skifvor, ett glas kognak och så mycket
kokande vatten, att det står öfver lef-
vern. Alltsammans kokas nu i 2 tim-
mar. Före anrättningen kan man låta
såsen koka upp med litet hvitt vin,
om så önskas. Om så behöfs, kan
litet mjöl tillsättas. Grönsakerna läg-
gas på fatet i en ring kring lefvern.
Siri S.
Hushållet.
Enkel och billig rökapparat. Härtill
kan man använda ett af de stora fat
eller tunnor, i hvilka köpmännen få
hem varor. Stäfverna kunna spikas
fast vid träbanden, och dessutom kan
man sätta på några järnband. Botten
och lock aftagas, och tunnan sättes på
marken. Invändigt anbringas trästockar
i olika höjd, på hvilka de saker, som
skola rökas, hängas upp. Locket, hvar-
med tunnan täckes under rökningen,
bör vara så tätt som möjligt, och för
att uppnå detta är det praktiskt att
förse detsamma med ett slags öfver-
drag af lärft. Några steg från tunnan
göres ett hål i jorden, som nyttjas
som eldstad, och härifrån lägges en
kanal af sten eller ett bleckrör till
tunnan. På denna eldstad brännes.
hyfvelspån och ved. Kan gifva salt
bringa och annat salt kött en utmärkt
smak. Genom ett spjäll reglerar man
elden, så att tillräckligt stark rök ut-
vecklas. För att en skinka skall bli
genomrökt, behöfver den hänga på
denna plats endast 8—10 timmar.
Yum-Yum.
Köket.
Ostron äro närande, men näringen
står naturligtvis alls ej i rimlig pro-
portion till priset. De innehålla 15 %
ägghvita, 90 % vatten och 2,5 % salter.
De äro, när de ätas färska och ej till
öfvermått, en helsosam föda. Stekta
eller tillredda på annat sätt äro de ej
så lättsmälta. Det är bäst att köpa
sina ostron vid kall väderlek. De
måste förvaras på ett kyligt ställe och
stå väl öfvertäckta. När skalen stå
öppna, är djuret dödt; ligger djuret
löst i skalet, när man skakar det, eller
har det ett blåaktigt utseende, är det
sjukt. Man bör naturligtvis ej taga
emot sjuka eller döda ostron.
Kännarinna,
hl äring-smedlen.
Frukt eller potatis? Det är en all-
männt spridd åsikt, att kokt frukt icke
innehåller mycket näringsämne och att
potatis i detta afseende är att föredraga.
Detta är alldeles oriktigt. Kokt frukt
är fullt ut lika närande som potatis,
men magen känner sig längre tillfreds-
ställd genom den senare, emedan den
ej är så lättsmält som frukt. Jämförd
med frukt är potatis ett mycket ohelso-
samt födoämne. »Frukt är blod- och
benbildande och har en upplifvande
inverkan på hjärnan. Man gör därför
klokt i att låta barn äta mycket frukt,
såväl rå som kokt.
Efterrätter.
Vindrufsgelée. Denna ytterst väl-
smakande gelée tillredes på följande
sätt: saften pressas ur väl mogna, söta
hvita vindrufvor och filtreras genom
ett stycke groft linne. „Till 1 liter saft
tagas 255 gr. hvitt socker, och saften
kokas i en koppar- eller messings-
kastrull samt skummas omsorgsfullt.
Den kokas så länge, tills man finner
geléet tillräckligt tjockt, då det hälles
i en glasburk, som tillbindes lufttätt
och förvaras på torr och kall plats.
Fönsterträdg-ården.
Om liljors odling i boningsrum. (Som
svar till frågan 352). Då stänglarne
hos Lilium auratum om hösten vissnat
ned, upphöres med vattningen, och
lökarne få kvarstå i den torra jorden.
Vattning är ej nödvändig under vin-
tern, dock är skäl att någon gång
vattna litet, då jorden blir alltför torr,
emedan lökarne eljes vissna mycket.
Hålles jorden ständigt fuktig, börja de
växa i otid. De böra förvaras på en
frostfri men sval plats, som må vara
ljus eller mörk, ,efter omständighe-
terna.
Omplanteringen verkställes bäst i
mars. Lökarne upptagas då, den gamla
jorden afskakas, och alla döda rötter
frånskiljas. Den nya jorden, hvari de
skola planteras, bör vara lös och nä-
ringsrik, t. ex. en blandning af lika
delar god trädgårdsjord, löfjord och
gödseljord jämte sand. Krukorna böra
vara rymliga samt i botten försedda
med ett lager krukskärfvor och där-
ofvanpå ett tunnt lager mossa, som
hindrar jorden „att falla ner mellan
skärfvorna. Detta för att öfverflödigt
vatten med lätthet må afrinna. Lö-
karne planteras så djupt, att de öfver
sig få ett jordlager af 4 à 5 centi-
meter, så att de rötter, som utväxa
på stängeln ofvanför löken, få erfor-
derlig näring. Vatten gifves dem
mycket sparsamt, tills de rotat sig och
kommit i lifiig växt, då de fordra rik-
lig vattning, emellanåt en svag gödsel-
vattning.
Tills stängeln vuxit upp öfver jord-
ytan, kunna de gärna stå på en mörk
; plats, men måste sedan flyttas i ljuset.
Temperaturen måste till en början
hållas helt låg, och först längre fram
på våren, vid riklig tillgång på sol-
ljus och frisk luft, höjas. Inflyttas de
strax efter omplanteringen i varmt
rum, torka blomknopparne lätt bort.
På enahanda sätt förfares med an-
dra i krukor odlade liljor, såsom de
olika varieteterna af speciosum (lanci-
folium) m. fl. Viola.
Tvätten.
Sidenband rengöras lätt med benzin.
Man lägger dem i en kopp, hvari man
slagit så mycket benzin, att de full-
ständigt! täckas däraf, och låter dem
ligga någon tid. Därpå tar man upp
dem, kramar ur benzinen och stryker
dem, medan de ännu äro fuktiga, mel-
lan rent kläde. G. G.
Elt fläckvatten, som kan begagnas för
alla tyger, och som ej angriper ens de
ömtåligaste färger, tillredes på följande
j sätt: 25 gram renad terpentinolja, 1,57
j gram fin, rektificerad vinspiritus och
! lika mycket svafvelether skakas med
15 droppar citronolja i en flaska, som
hålles väl korkad. Med denna vätska
fuktas fläcken, och man gnider den
med en bit läskpapper, som äfven är
fuktad med fläckvattnet.
G. G.
(Forts, å följ. sida.)
Annonser.
Annonspris: 25 öre pr petitrad (=10 stafvelser)
Ingen annons införes under 1 kr.
LEDIGA PLATSER.
Pör en anspråkslös flicka med
måttliga pretentioner finnes plats som
lärarinna i vanliga skolämnen och mu-
sik att genast tillträda. Eleven ny-
böijare. Närmare gen. korrespondens
med »Gerhard», Vallsta p. r. (1482]
E
n bildad, anspråkslös, musikalisk
flicka, som genomgått Palmgrens
slöjdskola och är kunnig i sömnad,
finner plats i godt hem för att biträda
med barnens vård oe(h sysselsättning.
Svar till »Z», Karlskrona, p. r. (1528)
PLATSSÖKANDE.
En tjuguettårig flicka af äm-
betsmannafamilj, som genomgått ele-
mentarskolan i Upsala, utbildat sig i
språk och musik ett år i Tyskland och
ett år i Paris samt har vana vid un-
dervisning, söker plats som lärarinna
i familj eller skola. Svar till »För-
äldralös», A by, då referenser och
vidare upplysningar lemnas. [U86]
Platssökande.
En ung flicka, enkel 0. anspråkslös,
som i Here år undervisat mindre barn
i vanliga -skolämnen och musik, önskar
sig plats som lärarinna nu med det
första. Vackra betyg finnas. Svar
sändes till »23 år», Enkelsrud. [14841
En ung flicka af god familj, som
genomg. åttakl. lärov. och dessutom en
nionde klass, lärarinne-klassen, samt
eger ett och ett halft års vana vid un-
dervisning. söker sig plats som lära-
rinna. Underv. kan meddelas i vanliga
skolämnen och språk samt i musik åt
nybörjare. Reflekterande härå hänvände
sig i förseglad biljett till »X. 19»,
Ostgöta Correspondentens kontor, Lin-
•köping, p. r. [G. 11427] [1492]
En 22-årig prestdotter, som
är kunnig i klädsömnad och hushålls-
göromål, önskar sig nu genast plats i
familj, helst i sådan, där barn finnas.
Svar till »X. Y. Z.» Vexjö p. r.
[1517]
. En 23 års bättre flicka önskar till
den 24 nästkommande april plats. Hon
är villig att på egen hand sköta ett
mindre hushåll eller att biträda, i ett
större sådant. Anspråkslös i sina for-
dringar afvaktar hon svar till »23»,
Marstrand. Poste restante. (1524)
En flicka, anspråkslös, bildad och
praktiskt kunnig uti alla inomhus före-
fallande göromål, önskar plats att gå
frun tillhanda, nu eller till våren.
Svar till »Hedvig», Karlskrona. P. r.
[1523] •
En ung flicka,
af god familj, önskar sig plats, antingen
som sällskap eller att gå frun tillhanda.
Skulle någon härå reflektera, torde
svar för vidare upplysningar insändas
till »A. B.», Lysekil, poste restante.
[G. 11825] (1521)
Se Mt!
En ung flicka, kunnig i sömnad, önsk.
sig pl. i bättre hus för att bitr. med
hvarjeh. Sv. märkt »H.», Vara p. r.
[1527]
Familjemödrar!
En flicka om 24 år med grundlig
skolbildning samt skicklighet i piano-
spelning och handarbeten söker sig an-
ställning som guvernant i en god fam.
De bästa referenser erhållas. Svar till
»K—r» Iduns byrå. (1541)
En enkel och anspråkslös flic-
ka önskar plats i familj att gå frun
tillhanda. Små pretentioner. Bref
torde märkas W., Sölvesborg, p. r.
[1536]
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
