Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. 7 mars 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med detta n:r följer Iduns Mode- och Mönstertidning n:r 3 till dem, som abonnerat å densamma.
P»™1
Kvinnan
Sz-
31\\3
AJsfLAis
a=eB.c:r : »A=
’ :
<ÎSËÉi
N:r 10 (116) Fredagen den 7 mars 1890. 3:dje årg.
B yrå:
Drottninggatan 48, en tr.
Annons pris:
25 öre pr petitrad (=10 stafvelser).
Utländska annonser 50 öre raden.
Tidningen kostar
endast 1 kr. för kvartalet, med
Iduns- Mode- och Mönstertidning
1 kr. 65 öre;
postarvodet inberäknadt.
Redaktör och utgifvare:
FRITHIOF HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 10—11.
Allm. Telef. 6147.
Utgrifning-stid:
hvarje helgfri fredag.
Lösnummerpris: 15 öre
(vid kompletteringar).
Prenumeration sker
I landsorten: å postanstalterna.
I Stockholm: hos redaktionen, i bok-
lådorna samt å tidningskontoren.
Ï
cke många af Iduns
läsarinnor torde ens
i till namnet känna
Martina Bergman Öster-
berg, och likväl är hon
banbryterska, skulle man
kunna säga, på ett nytt
arbetsfält för svenskar i
utlandet och en bland de
få af våra landsmaninnor,
som i främmande land
kämpat sig fram till obero-
ende och en vidtomfattande
gagnrik verksamhet, och
detta i själfva London,
Europas folkrikaste stad,
där millioner människor
knuffas och brottas om
lifsuppehälle, och där
livarje förvärfsgren synes
från början vara stängd
för den djärfve, som tror
sig på egen hand kunna
slå sig fram. Okuflig
energi och aldrig vack-
lande själftillit i detta
ords bästa bemärkelse
jämte blick för tidens kraf
och det konsekventa full-
följandet af ett föresatt
mål hafva varit de för
oss svenskor ytterst säll-
synta egenskaper, som
öfvervunnit engelsmän-
nens kända misstro till
främlingar och i icke
ringa mån hidragit till
den storartade framgång,
hon rönt.
En kort redogörelse för
vår på Albions ö så fräj-
dade landsmaninnas lif
* Prisbelönad uppsats vid Tduns
nionde större pristiifiing.
Martina Bergman Österberg*
A
och verksamhet torde
därför ej sakna intresse,
åtminstone för dem, som
ifra för, att kvinnans
verkningskrets icke ute-
slutande inskränkes till
hemmet. Detta må icke
tagas såsom ringaktning
för denna hennes vikti-
gaste, af naturen gifna
uppgift; men icke alla
kvinnor blifva kallade att
fylla en plats i hemmet.
Dessutom ligger mångens
begåfning åt helt annat
håll, och deras lif skulle
vara förfeladt, om de ej
finge egna sina krafter
åt en nyttig, det allmänna
gagnande verksamhet. Må
följande skildring af en
af våra medsystrars fram-
gång rädda någon från
att tappa modet och
egga dem, som satt sig
ett visst mål före, att
trots alla hinder och mot-
gångar fullfölja det med
okuflig energi.
Martina Bergman föd-
des år 1849 i Skåne, icke
långt från rikets andra
universitetsstad. Fadern,
som egnat sig åt landt-
bruk, hade tidigt lemnat
sin hemort, Småland, för
att söka sin lycka i den
rikare grannprovinsenoch,
ehuru han börjat med
två tomma händer, redan
i unga år sett sig égaré
af en ansenlig förmögen-
het och i stånd att gifta
sig. Hans hustru var af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
